Underhållsbidrag – så fungerar det

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Att ha barn tillsammans innebär att dela på ansvaret för barnet, även ekonomiskt. Men om föräldrarna inte vill eller kan leva tillsammans längre och separerar måste barnets försörjning ändå tryggas. Vem ska betala, hur mycket ska man betala och när ska man betala? Ingen av de frågorna har några självklara svar eftersom det i grunden är upp till föräldrarna att lösa ekonomin sinsemellan. Men det finns hjälp att få, både ekonomiskt och genom rådgivning, om det är svårt att komma överens.  

Vad är underhållsbidrag?

Barn kostar pengar. De behöver självklara saker som mat, boende och kläder men annat i ett barns liv kräver också pengar. Det kan vara fritidsintressen, resor, mobiltelefon eller fickpengar. Hur mycket pengar föräldrar lägger på sina barn är individuellt och kanske inget man egentligen funderar över när man bor ihop. Bor barnet ungefär lika mycket hos båda föräldrarna behöver i regel ingen förälder betala underhåll till den andra. Undantaget kan vara om den ena föräldern tjänar betydligt mer än den andra. Då kan man komma överens om den föräldern ska betala mer för barnet.

Bor barnet däremot på heltid hos den ena föräldern, eller merparten av tiden, så måste den andra föräldern bidra till barnets försörjning fram tills barnet fyller 18 år (eller 21 år om barnet fortfarande går i grundskola eller gymnasium). Det spelar ingen roll vem som har vårdnaden, det viktiga är var barnet bor, eller har sin dygnsvila som det formellt heter.

Underhållsbidrag – hur mycket ska man betala?

Pengarna som den ena föräldern ska betala till boendeföräldern (alltså där barnet bor) kallas för underhållsbidrag och det är en överenskommelse som görs mellan föräldrarna. De bestämmer alltså helt själva hur stort bidraget ska vara, det finns inget maxbelopp (egentligen heller inget minimibelopp men om man betalar väldigt lite kan Försäkringskassan betala ett utfyllnadsbelopp, mer om det här). Vill man ha hjälp med att skriva ett avtal om bidraget finns det färdiga mallar hos Försäkringskassan. 

Att plötsligt börja prata belopp kan kännas svårt och motigt. Vill man få en hint om summor har Försäkringskassan tagit fram ett beräkningsverktyg med schablonbelopp som utgår från vad Konsumentverket beräknar att ett barn i olika åldrar kostar per månad.

Jenny Cederborg, Försäkringskassan.

– En stor andel av föräldrarna löser detta själva utan större problem och de kommer vi aldrig i kontakt med , säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan i Stockholm. 

Men föräldrar som inte kan enas – eller knappt prata med varandra, kan kontakta Försäkringskassan. 

– Har man svårt att samtala om ekonomi kan det vara bra att ha en tredje part som hjälper till och lyssnar. Vi medlar inte utan vår uppgift är att förklara hur lagstiftningen ser ut och vilka belopp som är rimliga utifrån barnets behov, säger Jenny Cederborg.

Även kommunernas familjerådgivning brukar erbjuda samarbetssamtal för föräldrar som separerar. Där finns möjlighet att prata om boende och försörjning med en oberoende person.

Vad påverkar beloppet?

Underhållsbidraget utgår från båda föräldrarnas inkomst och ska ta hänsyn till barnets behov. Det påverkas av barnets ålder (ett äldre barn kostar ofta mer), barnets fritidsintressen och om det finns speciella behov som måste tillgodoses, som specialkost, hörapparat eller andra hjälpmedel eller mediciner. Tanken är att underhållsbidraget ska följa barnets ålder och prisutvecklingen i samhället. Det ska alltså inte ligga på samma fasta summa år efter år utan bör omförhandlas emellanåt. 

En förälder som betalar underhållsbidrag men som haft barnet boende hos sig minst fem hela dygn i sträck eller minst sex hela dygn under en månad, får göra avdrag på underhållsbidraget. Alltså dra bort en del av de pengar som ska betalas till den andra föräldern. Enligt Försäkringskassan bör avdraget vara en fyrtiondel (1/40) per dag av bidraget för den månaden.

Underhållsstöd och underhållsbidrag – vad är skillnaden?

Men vad händer om den förälder som barnet inte bor hos har en väldigt låg inkomst och inte kan betala underhållsbidrag? Eller att han eller hon har pengar – men vägrar betala?

Då kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan. Får man det beviljat är det ett fastställt belopp på minst 1 573 kronor per månad. Beloppet ökar ju äldre barnet blir. Det finns tre nivåer 0–11 år, 11–15 år och 15–18 år. Den andra föräldern blir betalningsskyldig till Försäkringskassan. 

– Föräldern där barnet inte bor blir alltså skyldig oss pengar och det är vi som ska se till att han eller hon betalar sina fakturor till oss. Kan den betalningsskyldige inte alls betala så kan vi efter en ansökan från den personen i vissa fall skjuta upp betalningen till ett senare tillfälle. Att trygga barnens försörjning ska aldrig drabba boendeföräldern, säger Jenny Cederborg på Försäkringskassan.

Lagstiftningen säger dock att föräldrarna alltid ska sträva efter att sköta betalningarna själva. Det vill säga hellre gemensamt komma överens om ett underhållsbidrag än att behöva ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.

Vi ställer inte krav på att man ska ha kontakt för att kunna sköta försörjningen av barnet

– Om den förälder som ska betala till oss har gjort det på rätt dag och med rätt belopp i minst sex månader finns det inget utrymme i lagstiftningen som säger att boendeföräldern har rätt till underhållsstöd. Då ska föräldrarna klara det själva och det övergår till ett underhållsbidrag, säger Jenny Cederborg.

Artikeln fortsätter under bilden.

Underhållsbidrag betalas till den förälder som barnet huvudsakligen bor hos.

Om man inte kommer överens – vad ska man göra?

Att underhållsstödet kan övergå till ett underhållsbidrag för att skötas av föräldrarna, utan Försäkringskassans inblandning, gäller även om föräldrarna i princip inte pratar med varandra. 

– Har föräldrarna en konflikt är konflikten i sig inte ett särskilt skäl till att ha kvar underhållsstödet, då måste handläggaren se vad det finns för förutsättningar att komma överens. Det är en bedömning utifrån underlaget som handläggaren får in i samtal med föräldrarna. Vi ställer inte krav på att man ska ha kontakt för att kunna sköta försörjningen av barnet gemensamt, säger Jenny Cederborg.  

Det finns ibland särskilda skäl till att fortsätta med underhållsstöd, som en vålds- eller hotbild mot boendeföräldern. 

Eftersom underhållsbidrag är en individuell summa skulle den kunna vara hur hög som helst, högre än underhållsstödet (som egentligen fungerar som en slags miniminivå). Men det är inte alltid så att den andre föräldern vill eller kan betala minst 1 573 kronor, som är underhållsstödet per månad för ett barn under 11 år. Betalar föräldern mindre än den summan kan Försäkringskassan betala ett utfyllnadsbidrag på resterande belopp upp till gränsen för underhållsstödet. Boendeföräldern ansöker om utfyllnadsbidraget och och Försäkringskassan gör en prövning kring storleken på det. En förälder som har barnet boende hos sig kan i vissa fall alltså ha både underhållsbidrag och underhållsstöd på samma gång, men summan kan aldrig kan bli högre än underhållsstödet.

Underhållsbidrag kan behöva öka när barnet bli äldre

På Försäkringskassan märker man att ett underhållsstöd som övergått i underhållsbidrag ofta fortsätter med samma summa år efter år, även om det egentligen bör räknas upp allt eftersom barnet blir äldre. När det gäller underhållsstödet från Försäkringskassan blir det lite högre ju äldre barnet är.

– Det föräldrar måste vara tydliga med när de kommer överens om underhållsbidrag är att olika åldrar har olika behov och att det kan vara så att stödet ska öka när barnet blir äldre, säger Jenny Cederborg.

Ett underhållsbidrag kan gå tillbaka till ett underhållsstöd om det visar sig att den förälder som ska betala bidraget inte sköter betalningen och till exempel missar insättningarna. 

– Fungerar det inte så har boendeföräldern möjlighet att söka igen och få rätt till fortsatt underhållsstöd. Vi har en dialog med föräldrarna om att det borde vara samma sak att betala till den andra föräldern som till Försäkringskassan, men det är inte alltid så. Det kan ligga en konflikt i botten, säger Jenny Cederborg.

Läs också:

• Hur påverkas barn av att föräldrar bråkar?

• Så blir barnet tryggt vid en separation

• Gift eller sambo – hur ska vi göra nu när vi har barn?

• "Jag vill inte vara hos min pappa"