Min man vill inte ha fler barn

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Min man vill inte ha fler barn

Jag undrar hur man hanterar att ha delade meningar om att skaffa ytterligare ett barn eller inte i en relation? Vi har ett barn som är 5,5 år, och jag vill så gärna ha ett barn till. Tänker på det varje dag och har så gjort i säkert fem år.

Men: Min man känner sig nöjd och vill inte ha ett barn till … Jag förstår inte hur jag ska kunna leva med detta? Det känns som att hur jag än gör så blir det fel!

Ett val är att leva kvar i relationen och känna denna sorg, ett annat att separera (vilket jag egentligen inte vill) och kanske finna en ny man som vill ha ett barn med mig. Fast då kan jag inte vara med min dotter varje dag och ”förlorar” henne på halvtid, vilket jag inte heller kan leva med.

Hur ska jag tänka?

/Vilsen

Psykolog Malin Alfvén:

Ni måste prata om det med varandra

Jag önskar så att jag kunde hjälpa dig, så att du fick ytterligare ett barn att älska och ta hand om – och bli älskad av. Det gör ont i mig då jag läser ditt mejl och känner din sorg. Och så finns det bara en person som kan ändra på detta, och han vill inte.

Jag får massor av tankar kring vad det kan bero på. Du skriver att han är nöjd med sitt val. Man kan undra vad det är som gör honom nöjd. Han måste ha starka skäl till det, eftersom han ju måste inse att det kan få er relation att gå i kras på grund av din sorg. Och sorg måste vi tala om, ofta, annars går vi sönder inombords.

Vi människor är suveräna på att bearbeta sorg, men vi måste få uttrycka den, annars blir vi lätt bittra. Hur ofta talar ni om din sorg, och om dina skäl till att du vill ha ett barn till? Hur ofta får han berätta om sina skäl till att inte vilja ha fler barn?

Det är svåra samtal, men nödvändiga i en levande relation. Vi blir arga och ledsna av sådana här samtal, men det blir vi ju alltid när det gäller viktiga saker där vi inte är ense.

Jag har träffat många par i er situation, och en bra sak att göra är att var och en får skriva en detaljerad lista på ”för och emot”, det vill säga: Både du och han ska skriva om för- och nackdelar med barn, som till exempel oro, barnvakt, nattsömn, ansvar, pengar, jobb, föräldraledighet, tvätten, vab med mera.

Fördelarna vet ju du mer än väl, och även din man: att få ytterligare ett barn att älska – och bli älskad av. Dessutom får det barn ni redan har ett syskon att dela vardagen med – och minnen av er föräldrar och uppväxten.

En sådan lista är bra utifrån att vi lätt låser oss i våra positioner, vilket jag tror att ni kanske har gjort. Du ser antagligen just nu mest det positiva i din längtan efter ett barn och han det negativa utifrån sin pressade position.

När var och en har gjort sin lista, går man noga igenom varje påstående och vrider och vänder på argumenten tillsammans. Inte helt sällan kan man komma på kompromisser som båda kan enas om.

Och kanske kan resultatet bli att någon ändrar sig. Eller åtminstone kan det öka förståelsen för varandra. Men det är inte helt lätt att göra genomgångarna av listorna. Stöd och hjälp av en familjerådgivare eller familjeterapeut är bra vid sådana här svåra situationer i livet.

Den chansen måste vi ge varandra, tycker jag.

Artikeln publicerades 2011.