Pappor känner mer föräldraskuld än mammor

Att hämta sent på förskolan. Att ha ett barn som inte äter tillräckligt bra mat. Sådant – och mycket mer – känner vi skuld för. Men skulden är inte bara negativ, den hjälper oss även att bli bättre föräldrar, enligt barnpsykologen Malin Bergström.

Vi Föräldrar har, med hjälp av undersökningsföretaget Novus, frågat småbarns­föräldrar hur bra de anser sig vara som föräldrar. De allra flesta tycker att de är bra, ofta till och med mycket bra, visar det sig.

Psykologen Malin Bergström blir glad när hon hör resultatet – men inte förvånad:

– Det stämmer överens med att barn i Sverige mår bra, något som visar sig i alla möjliga studier, säger hon.

Att många föräldrar – 64 procent – har valt alternativet ”ganska bra” istället för ”mycket bra” oroar henne inte.

– Föräldraskapet ställer oss ju ständigt inför nya utmaningar. Barn växer och förändras; det är få perioder när allt bara är harmoniskt. Därför är det svårt att slå sig till ro och känna sig helt nöjd. Men jag önskar att fler föräldrar kunde känna sig stolta över allt fint de gör för sina barn. Jag upplever att föräldrar i Sverige är väldigt engagerade.

Skuld gör att vi blir bättre föräldrar

Föräldraskulden däremot, den är det få av oss som kommer undan. Nästan 80 procent av föräldrarna i Vi Föräldrar-rapporten 2013 känner skuld för åtminstone något. Allra mest skuld verkar vi känna för att på olika sätt inte ge våra barn tillräckligt mycket tid.

Skuld är en svår känsla, säger Malin Bergström.

– Den krånglar till vår tankeverksamhet. Den är inte så ”ren” – man vet inte omedelbart hur man ska agera efter den. Å andra sidan är den viktig. Den vässar oss, gör att vi blir bättre. Den är en påminnelse om att man måste försöka lite till, att man inte ska slappna av helt.

Känslan skuld fyller därmed en viktig funktion, menar hon.

– Problemet är att skulden kan vara så tung att bära. Man kan tycka att den bara ställer till det, men särskilt i föräldraskapet – där så mycket handlar om vår lyhördhet, vår förmåga att lyssna in barnets signaler och att förstå rätt – tror jag att skulden är jätteviktig.

Pappor känner mer skuld

32 procent av föräldrarna i Vi Föräldrarrapporten 2013 – 37 procent av männen och 26 procent av kvinnorna – känner skuld för att de tillbringar för lite tid med barnen.
Det resultatet är högintressant, anser Malin Bergström:

– Nästan fyra av tio pappor till små barn känner alltså skuld för att de är för lite tillsammans med sina barn – wow! Det låter kanske bakvänt, men jag blir jätteglad över att det här idag är ett större problem för män än för kvinnor. Jag drar paralleller till psykologen Ylva Elvin-Nowaks studie från början av 2000-talet som visade att pappor kände skuld i mycket mindre utsträckning än mammor. Jag ser Vi Föräldrars resultat som ett tecken på att pappor nu vet mer om hur viktiga de är för sina barn, säger Malin Bergström.

Det är alltså något positivt?
– Ja, jag tycker det. Eftersom arbetslivet idag tar mindre hänsyn till mäns än kvinnors föräldraskap är det inte konstigt om pappor känner mer skuld för det här än mammor. Deras livspussel är helt enkelt tajtare.

Malin Bergström tror att det krävs skuldkänslor för att det i förlängningen ska kunna bli någon förändring i männens arbetsliv.

– Jag tror att kraften i deras skuldkänslor kommer att göra att de ställer krav, att den skuld de känner kommer att ge dem en drivkraft att prioritera barnen och ställa krav på arbetsgivarna under småbarnsåren.

– Och om det nu bara är var fjärde mamma som känner skuld över att hon ägnar för lite tid åt sina barn, då är situationen ändå ganska bra för kvinnorna. Då får de ihop det här livspusslet man pratar om.

Mobilen inte självklart ett problem

Vi Föräldrars undersökning visar också att 32 procent av föräldrarna – lika många män som kvinnor – känner skuld för att de håller på för mycket med mobilen och/eller datorn samtidigt som de är med barnen.

Malin Bergström tror att sådana skuldkänslor kan bero på omgivningens åsikter.

– Alltså – jag hör inte till dem som är så oroade över det där. Som jag ser det finns det två oroskällor bland dem som brukar tycka till om föräldrar i Sverige: att dagens föräldrar vänder barnvagnarna åt fel håll och att de håller på för mycket med sina mobiler. Så jag tänker att föräldrarna själva kanske egentligen inte upplever det här som ett problem men påverkas av omgivningens åsikter om hur de borde vara.

Det är möjligt att det är bra om man som förälder ser över vilka surfvanor man har när man är tillsammans med sina barn, men det är inte självklart att föräldrarnas surfande är ett problem för barnen, menar Malin Bergström.

– Det viktigaste för alla smarta föräldrar av idag är att förstå vad lyhördhet är. Det handlar nämligen inte om att man behöver vara närvarande jämt. Det väsentliga är att man är tillräckligt närvarande för att ta emot barnets signaler. När gnället ändrar karaktär, när det blir ”på riktigt” – sådant.

Och de signalerna kan man ta emot även om man kollar facebook på mobilen?
– Det är alltid småbarnsföräldrarna som ska stå för idealen i samhället, det är alltid de som ska återupprätta Bullerbyn i Sverige. Men nej. Barnuppfostran handlar om att skola in barnen i det samhälle vi har idag, som jag ser det.

Att 21 procent av föräldrarna i undersökningen känner skuld för att de säger saker som ”om du inte tar på dig tröjan så blir det ingen glass sedan” känns det inte särskilt oroande, tycker Malin Bergström.

– Tjat, hot och mutor är grundingredienserna i barnuppfostran.

– Som förälder kan man säkert känna skuld för att det där kanske inte var det snyggaste man har sagt, men sådant hör till det vanliga föräldraskapet.

Vad som däremot gör ont i magen, tycker Malin Bergström, är att 8 procent av föräldrarna känner skuld för att de inte har råd att köpa de presenter de vill till sina barn.

– Svenska barn har det överlag bra, det vet vi. Men barnfattigdomen, den finns. Det gör ont.

Vad, om något, har du skuldkänslor för som förälder?

Så här svarade föräldrarna i undersökningen:

  • Att jag tillbringar för lite tid med mitt barn (32 %)
  • Att jag håller på för mycket med mobil/dator samtidigt som jag är med barnet (32 %)
  • Att jag hotar mitt barn, till exempel ”om du inte tar på dig tröjan blir det ingen glass sedan” (21 %)
  • Att jag hämtar sent på förskola/hos dagmamma (17 %)
  • Att jag mutar mitt barn, till exempel ”du får se Bolibompa om du bara …” (14 %)
  • Att barnet har för få/inga aktiviteter (13 %)
  • Att mitt barn inte äter tillräckligt bra mat (12 %)
  • Att jag inte orkar ta strider med mitt barn (11%)
  • Att jag inte har råt att köpa de julklappar/födelsedagspresenter jag vill till mitt barn (8 %)
  • Att jag curlar/skämmer bort mitt barn för mycket (7 %)
  • Att mitt barn somnar för sent på kvällarna (6 %)
  • Vet ej (2 %)
  • Inget av ovanstående (20 %)

1 114 föräldrar har deltagit i undersökningen. De har kunnat välja flera svarsalternativ.

Artikeln publicerades i november 2012.