Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Klimatkrisen: 7 saker barn som föds nu kommer uppleva innan de är 30

Hur kommer våra barn att påverkas av klimatförändringarna? Vilken värld lever de i om 10, 20 eller 30 år? Även om vi klarar klimatmålen väntar stora problem – som blir allt större, säger meteorologen Martin Hedberg.

Nyfödd – till en värld i klimatkaos?
Nyfödd – till en värld i klimatkaos?

Detta är en artikel från Vi Föräldrar.

Hösten 2018 pratade vi med meteorolog Martin Hedberg om hur våra barn kommer att påverkas av klimatkrisen. Nu, två år senare, frågar vi: Hur har läget förändrats?

Vi vet att vi har en klimatkris. Och vi vet att vi måste agera. Mänsklighetens utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid, behöver minska kraftigt för att slutligen upphöra helt.

Vi vet däremot inte om vi kommer att klara av det, sa Martin Hedberg, meteorolog som arbetar med att analysera klimatforskning och utbilda och föreläsa om klimatförändringar, när Vi Föräldrar pratade med honom hösten 2018.

År 2015 enades världens länder om det så kallade Parisavtalet: Den globala uppvärmningen skulle begränsas till 2 grader, och helst inte nå längre än till 1,5 grader

Meteorolog Martin Hedberg arbetar med klimatfrågor.
Meteorolog Martin Hedberg arbetar med klimatfrågor.

– Även om vi klarar det står vi, och framför allt våra barn och barnbarn, inför stora förändringar. Våra barn kommer att behöva hantera flera problem på grund av kriser med klimat och ekosystem, konstaterade Martin Hedberg

7 problem våra barn måste hantera på grund av klimatkrisen

1. Väderkatastrofer. ”Orkaner, skyfall, torka och bränder har inträffat förr, men sannolikheten för väderkatastrofer har ökat och de värsta katastroferna har blivit värre än de var för 30 år sedan”, säger Martin Hedberg. ”Tropiska cykloner är kraftigare, större och varar längre. Värmeböljor, som den vi hade i Sverige 2018 eller de i Ryssland 2010 och i Frankrike 2003, inträffar oftare och blir kraftigare än de var för några decennier sedan. Årstiderna förändras, hösten kommer senare, våren tidigare och vintern är nyckfull. När det blir varmare innehåller luften också mer vattenånga vilket gör regnskurarna kraftigare med översvämningar som följd.”

2. Havsnivåhöjning och smältande isar. ”Havsnivån stiger redan nu. Höjningen sker långsamt, ungefär 3–4 millimeter per år, men den accelererar och är helt obeveklig: Det vi gör nu kommer att få effekter på havsnivån om 100, 200 och 300 år, eftersom havsnivån kommer att fortsätta stiga då”, säger Martin Hedberg. ”Detta sker både för att landbaserade glaciärer smälter och för att det allt varmare havsvattnet utvidgar sig. Avsmältning från bergsmassiv som Himalaya, Alperna och Anderna utgör dricksvatten för mängder av människor, men dessa reservoarer håller nu på att tömmas. Avsmältningen påverkar också djurlivet. Alla har förstått att isbjörnarna ligger pyrt till, men plankton och små räkor som är basföda för större fiskar i haven påverkas också negativt, och det påverkar alla näringskedjor.”

3. Korallrev försvinner. ”Om den globala temperaturen ökar till 1,5 grader kommer mellan 70 och 90 procent av alla korallrev att försvinna. Blir det 2 grader varmare riskerar uppåt 99 procent av korallreven att försvinna”, säger Martin Hedberg. ”Och korallreven är inte främst någonting fint att simma runt bland och titta på; de är havens barnkammare. Det är i dem som mycket av livet i haven uppstår, det finns en enorm mångfald där. Om korallreven förändras tar vi inte bara bort förutsättningarna för detta liv utan också för viktiga delar av vår egen livsmedelsförsörjning – och korallreven är bara ett av många exempel där vi tränger undan och raserar förutsättningar för, och näringskedjor i, ekosystem.”

4. Förändrat växt- och djurliv. ”En del växt- och djurarter sprider sig till områden där de tidigare inte har kunnat överleva, en del försvinner från områden där de tidigare har trivts”, säger Martin Hedberg. ”Även i Sverige får vi fler invasiva arter, alltså arter som inte hör hemma här och som kan orsaka stora problem. Mindre tjäle i marken gör att skadeinsekter kan överleva allt längre norrut, och eftersom det blir varmare kommer de hinna föröka sig fler gånger varje sommar.”

5. Livsmedelskriser. ”Fler och mer långvariga värmeböljor, även på platser som inte brukar ha värmeböljor, riskerar att leda till svår torka och skogs- och markbränder som är svåra att stoppa”, säger Martin Hedberg. ”Vi i västvärlden har haft det bra så länge att vi inte förknippar ordet missväxt med oss, men det kan vi behöva omvärdera. Hittills har internationell handel funkat för oss som är välbärgade. Tack vare globaliseringen har vi kunnat köpa i princip vad vi vill från andra länder, men i framtiden kan det uppstå internationella konflikter till följd av klimatförändringarna, och då kanske inte det går längre. Eftersom vi måste minska utsläppen av växthusgaser kan vi inte transportera lika mycket och på samma sätt som nu, och om vi inte lyckas odla det vi vill ha på närmare håll kommer vi tvingas avstå från en del exotiska livsmedel som idag kanske är lite för lätta att köpa till för låga priser i relation till den miljöbelastning det innebär att producera och transportera dem.”

6. Svår fattigdom och stora flyktingströmmar. ”Som jag ser det är klimatförändringens stora problem hur vi människor kan komma att bete oss mot varandra”, säger Martin Hedberg. ”Ett stort antal människor kommer att tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringarna. Det kommer att innebära stora humanitära kriser och sätta internationell politik och diplomati under stor och långvarig press – och tänk om vi inte tar hand om människor i nöd? Tänk om länder stänger sina gränser och vägrar ta emot dem som flyr?”

7. Moraliska dilemman. ”Vad är rätt och vad är fel? Vad får och bör vi i västvärlden göra? Är det vi, som har orsakat merparten av förändringarna i klimat- och ekosystem, som ska lösa det här? Eller ska vi hoppas att någon annan gör det? Ska inte utvecklingsländer ha rätt att komma ikapp vår välfärd? Och i hur hög utsträckning kan vi fortsätta på samma sätt som nu? Diskussionerna om det här kommer förmodligen att vara intensiva”, säger Martin Hedberg. ”Vi kommer antagligen också att se en diskussion inom nationer, för där kommer det både att finnas individer och företag som anser sig ha sin fulla rätt att fortsätta som nu, och andra som tar ansvar.”

Läget har förvärrats

Chansen att vi ska klara av Parisavtalets klimatmål har nu minskat, säger Martin Hedberg när vi pratar igen, hösten 2020.

– Under de senaste två åren har vi har sett fler väderkatastrofer. Fler växt- och djurarter har dött ut, havsnivån har ökat med nära en centimeter – och framför allt har vi inte lyckats minska våra utsläpp av koldioxid på det sätt vi hade behövt göra. För att klara Parisavtalets mål borde vi ha minskat utsläppen med omkring 7 procent varje år, eller 10 procent här i västvärlden. Men vi ligger kvar på samma nivå som för två år sedan. Vi har alltså sumpat två år och får därmed en större börda nästkommande år – för vi har bara en viss mängd kolatomer att släppa ut om vi ska klara det här.

Betyder det att våra barn kommer att få svårare att hantera de sju problemområdena?

– Ja.

Vår tid att agera är begränsad

Före industrialiseringen var nivån av koldioxid i atmosfären 280 ppm (miljondelar). Ungefär på den nivån hade den legat i mer än tiotusen år, vilket medförde ett förhållandevis stabilt klimat. För två år sedan låg det globala genomsnittet av koldioxid i atmosfären på långt mer, 406 ppm (miljondelar). Nu, i oktober 2020, är det uppe i 411 ppm.

– Att det har ökat så mycket beror på allt fossilt kol vi har eldat upp och på hur vi har förändrat vår markanvändning, framför allt på att många skogar inte längre finns kvar. Och nu ska vi ner på en nivå under 350 ppm. Då kommer strålningsbalansen, det vill säga hur mycket energi som lämnar jorden i relation till den energi vi tar emot från solen, att vara okej och den globala uppvärmningen stannar av.

Men varje dag vi är på fel sida om 350 ppm-gränsen ökar risken för att klimatet ska förändras på mer ödesdigra sätt, säger Martin Hedberg.

– För att vi ska kunna plana ut på nuvarande nivå måste utsläppen mer än halveras, innan de gradvis kan sjunka till noll. Men trots att vi nu vet så mycket har nivån inte planat ut, än mindre minskat. Tvärtom, den fortsätter att ticka uppåt.

Bara sju år kvar

Tiden är viktig i sammanhanget. För att åskådliggöra vad det handlar om använder Martin Hedberg en liknelse med vin:

– Man kan föreställa sig en fest där det finns ett antal vinflaskor. I början av festen finns det gott om vin, men efterhand börjar vinet sina. Det lilla som finns kvar ska delas mellan alla festdeltagare. Sedan är det slut.

Någon kan visserligen gå ner i vinkällaren och hämta fler vinflaskor, på samma sätt som vi kan släppa ut mer koldioxid även om hela vår kolbudget är använd (och därmed tillåta den globala uppvärmningen att överstiga såväl 1,5 som 2 grader). Mer vin på festen kanske inte gör någon större skada, men mer koldioxid i atmosfären kan orsaka allvarliga skador och förändringar i våra samhällen och för allt liv på planeten, förklarar Martin Hedberg.

– Om vi tänker oss att vi började festen med åtta vinflaskor, som symboliserar vår kolbudget, kan man säga att vi nu har druckit upp sex och en halv. Med andra ord: Vi kan släppa ut koldioxid ett litet tag till. Om vi fortsätter göra det på nuvarande nivå kan vi göra det i sju år till. Men sedan är det noll – noll! – om vi vill klara Parisavtalets mål. Så hastigt kan vi inte minska vårt nyttjande av fossil kol. Och det är inte på något sätt safe ens nu, innan vi har nått den kritiska punkten. Därför måste vi vänja oss vid ett liv utan fossilt kol tidigt, helst skulle vi ha gjort det igår. För vi kan inte ersätta olja, gas och kol med biobränslen, det finns inte så mycket skog att det räcker. Skogen behöver dessutom växa, dels för att stabilisera ekosystemet, dels för att binda koldioxid.

Goda tecken: Greta Thunberg, Fridays for future – och pandemin

På ett sätt har situationen ändå förbättrats under de senaste två åren, menar Martin Hedberg.

– Trycket från ungdomsrörelsen har, i och med Greta Thunberg och Fridays for future-rörelsen, varit enormt. Ungdomar har rest sig upp och sagt att nu får det vara nog, nu måste världens ledare ta till sig vetenskapen om vad som håller på att hända och ta det moraliska ansvaret. Det har gjort att allmänhetens medvetenhet om klimatkrisen har ökat.

Men det räcker inte med medvetenhet. Vi måste agera också, säger han. Och kanske behöver det inte vara en så omöjlig uppgift som det hittills har verkat.

– Den pandemi vi nu lever i har visat att vi kan göra annorlunda när något är väsentligt. När vi måste och verkligen inser att det är viktigt och bråttom.

Bättre liv – om vi lyckas ställa om

Vi vet inte exakt vad klimatförändringarna kommer att leda till. Men när vi gör vad vi kan för att minska effekterna får vi mer meningsfulla liv som är mer i samklang med naturen, tror meteorolog Martin Hedberg.
Vi vet inte exakt vad klimatförändringarna kommer att leda till. Men när vi gör vad vi kan för att minska effekterna får vi mer meningsfulla liv som är mer i samklang med naturen, tror meteorolog Martin Hedberg. Foto: Shutterstock

Trots situationen vill Martin Hedberg inte ge en dystopisk bild av vår och våra barns framtid. Det finns nämligen en parallell berättelse, säger han, en som är betydligt mer meningsfull än den som bara handlar om de problem mänskligheten står inför. 

– Den berättelsen påstår inte att klimathotet inte finns, och den lovar inte att allt kommer att bli bra – men den skapar meningsfullhet åt våra liv på ett helt annat sätt än hittills. 

För om vi lyckas ställa om samhället till max 1,5 eller 2 graders ökning av medeltemperaturen har vi förmodligen också lyckats bryta de destruktiva mönster som idag bidrar till bland annat utrotning av många växt- och djurarter och åsidosättanden av mänskliga rättigheter, menar Martin Hedberg. 

– Och då slipper vi inte bara en massa klimatproblem – i många avseenden får vi också bättre liv. Vi kommer att se annorlunda på vår relation till naturen, vi kommer att leva för att skapa bra förutsättningar för liv istället för att utnyttja naturen. Det kommer att skapa en känsla av meningsfullhet.

Läs mer om klimatet:

När våra barn blir vuxna – en planet i klimatkaos? Och vad handlar klimatkrisen om, egentligen?

Klimatkrisen – vad kan vi göra?

Parisavtalet, global uppvärmning och klimatmål – så här funkar det

Martin Hedberg är meteorolog och arbetar bland annat med att analysera klimatforskning och utbilda och föreläsa om klimatförändringar för allmänhet, myndigheter och privata företag, samt som rådgivare i frågor om extremväder, klimat och hållbarhet åt aktörer inom energi-, försäkrings- och bankverksamhet. Martin Hedberg är också skogsägare samt styrelseledamot i Omställningsnätverket och Telge Energi Vind.