Psykologen: “Få nyblivna föräldrar upplever LYCKA”
När man just har blivit förälder: Måste man vara lycklig då? KAN man ens känna bebislycka i det läget? Vi har pratat med psykolog Malin Bergström – och språkvetare.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar.
Bebislycka – är det något som finns, på riktigt?
Det beror på vad man menar. Men egentligen, säger Vi Föräldrars psykolog Malin Bergström, är det ganska få nyblivna föräldrar som beskriver att de upplever just lycka.
– Att bli förälder är ju en så stor omställning. Det är så mycket annat än lycka som är i fokus då. Jag skulle nog säga att andra ord beskriver den här perioden bättre.
Vilka?
– Mycket tråkigare ord. Ord som känslosamhet. Oro. Och – nytt; nytt liv, liksom.
– Jag undrar om inte den här tiden ytterst handlar om att jag och någon annan har skapat en ny människa. Den människan kan ingenting, vi är totalt ansvariga för att den här människan ska få det bra och vi vet att det kommer att kräva mycket av oss.
Frågan är om det kan bli mer omvälvande. Och frågan är om lycka ens kan få plats i den situationen.
Föräldraskap är kaos
Kanske man alldeles nyss trodde att man själv, eller ens partner, var på väg att dö under förlossningen. Och nu har man kastats in i den förmodligen mest sårbara och oroliga period i ens liv. Man har hamnat mitt i en helt ny tillvaro bland avslag, blöjbyten och kanske blödande bröstvårtor – och så på det: den märkliga känslan av att man nu har ett barn att ta hand om. Ett barn som man ännu inte känner.
Lite automatisk och friktionsfri bebislycka tack, kan man inte få det?
– Friktionsfri? Nej, det finns inget som är friktionsfritt när man blir förälder, säger Malin Bergström.
– Föräldraskap är kaos. Så det gäller verkligen att hitta ett sätt att gilla det man har, och att kunna se och acceptera att det kan hända jättesvåra grejer. Förlossningen kan ha varit jättejobbig, bebisen kan bli RS-sjuk, relationen kan knaka som tusan just när man som mest behöver vara supertajta. Och man kan inte skyla över sådant. Man får tänka ”Ja. Så här kan det vara”.
Och ändå pratas det hela tiden om denna bebislycka.
Läs också: Du kanske inte "blir" förälder förrän barnet är 3, 4 månader
Krävande förväntningar på lycka
Vi googlar på bebislycka. Får 72 800 träffar. Bland andra: Meghan Markles och prins Harrys bebislycka. Let’s dance-profilens bebislycka. Bebislycka i familjen Parnevik.
Vi funderar: Vad står ordet bebislycka för, egentligen? Är det bara ett sätt att berätta att någon har blivit förälder eller väntar barn? Eller vittnar det också om att det finns en norm i samhället som kräver att vi som blivande och nyblivna föräldrar ska vara lyckliga? I så fall: Vad gör det med oss?
– Jag förstår att man som förälder kan känna starka förväntningar på att vara så himla lycklig. Och jag kan förstå om allt prat om bebislycka upplevs som krävande, som om man inte älskar sitt barn om man inte är överlycklig, säger Malin Bergström.
Rubrikerna om kändisars bebislycka kan också skapa falska föreställningar om att "alla andra" föräldrar ständigt är lyckliga och har det bra, tror Malin Bergström.
– Och med det följer ofta en känsla av att ”det måste vara fel på mig som inte känner så”, och jag tror att det är en jätterisk att uppleva det så. För det toppas så lätt med en känsla av skuld, att man tänker att andras ungar har det bättre än ens egen unge. Och då handlar det inte bara om en själv längre. Då handlar det om ens barn också.
Små stunder av avund och missnöje är ingen fara, menar hon, det spelar ingen roll för barnet.
– Så har alla det. Men om man ofta har en gnagande känsla av att inte ha det tillräckligt bra tillsammans med sitt barn, eller av att man borde ha det bättre, så påverkas barnet. Barn läser ju av våra känslolägen och stämningar. De tar dem på allvar och smittas av dem. Och för bebisar är det viktigt att få mötas av bekräftelse; av ansiktsuttryck som förmedlar att barnet är underbart och att livet är kul. De skapar trygghet och glädje hos barnet.
En samtidens folkhälsorisk
Det är förstås inte bara rubrikerna om kändisars bebislycka som kan väcka våra känslor av otillräcklighet eller missnöje, poängterar Malin Bergström. Sociala medier kan också få oss att tro att "alla andra" alltid sitter där och ler med sina glada barn.
– Och våra förväntningar är faktiskt boven i ett rätt så allvarligt drama, nämligen våra känslor av tillkortakommanden, vantrivsel och rastlöshet och vår strävan efter något bättre, säger Malin Bergström.
Detta drama är ”en samtidens folkhälsorisk”, menar hon.
– För våra negativa tankar, och vår oförmåga att glädjas åt och trivas med det vi har, utgör barnets psykologiska miljö. Det är alltså vi föräldrar som står för barnets psykologiska miljö i början, när barnets hjärna utvecklas som mest och när barnets första känsla av tillit och tillförsikt skapas.
Det är därför förnöjsamheten är så viktig, menar hon. Både för en själv och ens barn.
Verklig bebislycka är ett flyktigt tillstånd
Och där, när man för en bråkdels sekund möter bebisblicken, eller när man håller den varma, tunga lilla kroppen intill ens egen; i just de små stunderna som kan vara så svåra att fånga gömmer sig den verkliga bebislyckan, menar hon; den som inte innehåller en gnutta av krävande norm om allenarådande lycka.
– För mig är bebislyckan ett flyktigt tillstånd, säger Malin Bergström. Den är en ynnest. Men den har ingenting med välbefinnande att göra. Den har inget att göra med hur man mår eller hur man har det i stort, den bara drabbar en ibland, i små fjun. Och jag tror att även föräldrar som har det svårt på olika sätt kan känna de där små fjunen av lycka i relation till sin bebis ibland.
Det är viktigt att komma ihåg att lyckan inte är ett tillstånd som man lever i över tid, poängterar hon.
– Men om man kan värna och vårda de där ögonblicken så blir de viktiga. Om bebisen fäster sin blick i ens egen, då kan man liksom fånga det i skallen även om man har det jobbigt i övrigt. Man kan tänka: ”Oj! Nu hände det! Nu möttes våra blickar!” eller ”Nu upplever jag hur fint det känns att ha bebiskroppen intill mig!”.
Och om allt bara känns som kaos, på det sätt det kan göra när man just har blivit förälder, så är det i så fall helt okej, säger Malin Bergström. Det kan vara så.
– Men ju tyngre det är runt omkring en, desto mer betydelsefullt är det att försöka se möjligheterna till de här flyktiga ögonblicken av förnöjsamhet, eller lycka, när de dyker upp.
Är det ens möjligt att uppleva lycka om man på alla tänkbara vis känner sig vilse i en helt ny och livsomvälvande situation?
– Det är ju det som är så fantastiskt med just lycka, för den tränger igenom sådant i små, små stunder. Bebisen kanske ler i sömnen, och bara en sådan sak kan ju få det att kvillra till i en!
– Jag tror att de där flyktiga stunderna kan tränga igenom väldigt mycket, och jag tror att man behöver de stunderna för att orka med det tunga som också kan finnas.
Läs också: D-MER – att få ångest av att amma
Hitta förnöjsamhet i vardagskaoset
Man skulle kunna tänka sig att prins Harry och Meghan Markle, som kanske har en hel stab av personal, har alla förutsättningar att uppleva bebislycka, säger Malin Bergström.
– Men utan att känna dem skulle jag ändå tro att deras ögonblick av bebislycka är lika sällsynta som för vem som helst, säger Malin Bergström. För det handlar inte om de där yttre förutsättningarna, i alla fall inte om man inte på riktigt är på väg att svälta ihjäl eller har det asdåligt på något annat sätt. Om man bara har det hyfsat okej har man inte mindre chans än prins Harry och Meghan Markle att uppleva små stunder av bebislycka, det tror jag verkligen inte.
Däremot kan förmågan att upptäcka de små lyckofjunen ibland döljas av en förväntan på större och mer konstant lycka.
– Och därför, säger Malin Bergström, är det så viktigt att man under den här föräldraperioden odlar något mer och annat än att bara jämföra sig med andra. Att man ibland, mitt i vardagskaoset, lyckas vara uppmärksam på något som är mer – förnöjt. För det är SÅ viktigt för barnet att någon ser det och tycker ”Åh, du är den gulligaste bebisen i hela världen!”
Förmågan till bebislycka kan öka för varje barn
Malin Bergström har själv fyra barn. Hon tycker att förmågan att se och uppleva de små stunderna av lycka har ökat för varje barn.
– Jag tror inte att de flyktiga ögonblicken har kommit oftare, men jag har, för varje barn, blivit bättre på att ta hand om dem. Med fler barn vet man mer om hur flyktigt det kan vara. Man uppmärksammar stunderna lättare, är min erfarenhet – och att leta efter dessa ögonblick är någonting ganska fint, tycker jag.
Frågan är hur man hittar dem.
– Man tänker att de finns här, säger Malin Bergström. Man tänker att i den sörja som jag lever i just nu finns den här potentialen, de här fröna. Och när man vet det kan det kännas jättefint att bestämma sig för att ”det här ska jag vara vaken på”, ”det här ska jag fånga upp när det kommer”.
Om förlossningen har varit riktigt svår, oavsett om det är man själv eller en medförälder som har fött barnet, eller om man av någon anledning inte mår bra, kanske man missar de flyktiga ögonblicken, säger hon.
– Då blir ens situation förmodligen så mycket tyngre, så mycket mer påfrestande. Det är därför man som psykolog verkligen vill hjälpa föräldrar att få uppleva de här små ögonblicken. För de är så viktiga! De öppnar vår blick för något annat, och de ger läkning.
Psykolog Malin Bergström: Det viktigaste du behöver veta om bebislycka
• ”Att förvänta sig och sträva mot att allt ska vara bra – det går inte. Så funkar inte föräldraskap. Föräldraskap är något helt annat. Den största delen av dygnet med ett nyfött barn handlar om en massa helt andra känslor – och det är så det ska vara.”
• ”Det är viktigt för barnet att det finns stunder där det får möta en blick som speglar lycka över att barnet finns – och att det finns någon som ibland förmår sig ta tid att värdesätta att ’nu ser vi varandra i ögonen och då känns det så här’, eller ’nu håller jag dig i famnen och just i den här stunden känns det på ett speciellt sätt’. Sådant är viktigt för små bebisar.
Läs också: Hur ska jag orka vara mamma? Barnpsykologen svarar
Bebislycka – vad betyder det?
Att ha försökt skaffa barn och så har det äntligen gått vägen. Eller: livet med ett väntat eller nyfött barn. Språkvetarna har flera förslag om betydelsen av ordet bebislycka.
Ordet bebislycka är ganska nytt. Först i slutet av 00-talet började det användas flitigt, berättar Linnea Hanell, Stockholms universitet, som bland annat forskar om kommunikation och föräldraskap.
– Ofta används det i nyheter om kändisar som väntar barn eller precis har fått barn, konstaterar hon efter en sökning i Mediearkivet*.
Ordet bebislycka är inte det enda som slutar på -lycka.
– Det finns flera liknande sammansättningar, till exempel fiskelycka och krigslycka som båda har funnits i svenskan åtminstone sedan 1600-talet. Andra exempel från Svenska Akademiens ordbok är boskapslycka, fångstlycka, fårlycka, hästlycka, jaktlycka, mjölklycka och vapenlycka.
– Den typen av sammansättningar har traditionellt betytt ungefär ”att gynnas av framgång inom ett visst område”. Det skulle alltså betyda att den som har bebislycka under en tid har försökt skaffa barn och så har det äntligen gått vägen nu, säger Linnea Hanell.
Men lycka är ett ord som kan ha flera betydelser.
– Det kan också syfta på en mer varaktig känsla av glädje och tillfredsställelse, och ibland verkar det snarare vara den betydelsen man syftar på med sammansättningen bebislycka. Aftonbladet skrev till exempel för en tid sedan att Meghans och Harrys ”bebislycka är total”– och här handlar det ju inte om skiftet från att försöka skaffa barn till att äntligen få barn, utan om att ha det bra med sin bebis; att Meghan och Harry lever i ett tillstånd av lycka, säger Linnea Hanell.
Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, är inne på liknande tankegångar:
– Grundbetydelsen av ordet bebislycka tycks genomgående vara ”föräldrars lyckokänslor kring ett väntat eller nyfött barn”, men jag gissar att ordet med tiden ofta kommit att användas med lite vidare och mer abstrakt innebörd. Det kan referera till livet med ett väntat eller nyfött barn lite allmänt, till exempel i fraser som ”Här blandas bebislycka med lifehacks, humor, allvar – och het debatt!”, och det handlar nog ofta om föreställningar kring en livsfas snarare än om konkret lycka. Och säkert handlar det i dagens sociala medier-klimat också ganska ofta om andras föreställningar om förväntad lycka mer än om föräldrars faktiska känslor.
Läs också: Tvåbarnsmamman: "Jag känner mig deppig av stress och skuld". Barnpsykologen svarar
* Mediearkivet är ett digitalt nyhetsarkiv över de flesta stora tidningar i Sverige
