Svårt att vara förälder – 6 strategier som kan hjälpa

En bebis som bara skriker. En 3-åring som inte trivs på förskolan. Ett barn med svårigheter. Ibland känns allt bara HOPPLÖST. Föräldrarådgivaren Ingegerd Gavelin skriver om 6 strategier som kan hjälpa.

 

ingegerd_gavelin

Ingegerd Gavelin är föräldrarådgivare och socionom, men inte längre yrkesverksam. Hon är också mindfulnesslärare och står bakom appen Mindfulness för föräldrar.

Många föräldrar känner av och till hopplöshet för sitt barn och för sig själv som förälder.

Det kan handla om när man inte kan trösta sitt spädbarn. Det kan vara när man inte kan hitta en väg att hantera konflikter med sin 3-åring utan själv känner sig överkörd. Det kan handla om oro för att barnet inte verkar ha det bra i skolan. Det kan handla om en tonåring som rymmer hemifrån och inte verkar bry sig ett dugg om skolarbetet.

Allt bidrar till en känsla av vanmakt – man kan inte påverka och man känner sig som en dålig förälder. Och man kan inte se någon utväg.

Det här bidrar ofta till tunnelseende för föräldrar. Ju mer man tänker dessa tankar, desto mindre möjligheter ser man. Problemen tornar upp sig och skymmer sikten för annat. Det blir som tanke-loopar som man inte riktigt kommer ur. Och de förstärker känslan av vanmakt.

Det här kan hjälpa

1. Stanna i känslan – och försök förstå dig själv

Som vanligt är det bra att stanna en stund i sin känsla. Vad bidrar till hopplösheten? Vilka ord finns i den? Vilka minnen dyker upp? Vilka rädslor tornar upp sig? Inte för att vältra sig i hopplöshet, men för att försöka förstå sig själv.

Ofta upptäcker man att man tänker i tankekedjor som ser likadana ut. Man har fastnat. Då kan det vara bra att bryta – att hjälpa sig själv att se andra sidor av situationen. Det finns alltid minst en sida till!

Svartvit bild på en pappa med en nyfödd bebis i famnen som han snusar på.

Foto: Shutterstock

Tänk om något inte är som det ska? Det är lätt att som förälder känna vanmakt när rädsla och oro kryper sig på.

2. Tänk på att barn utvecklas hela tiden

Det finns alltid ett stort hopp i att barn utvecklas hela tiden. Mycket av det som vi oroar oss för kommer att gå över när barnet växer och lär sig nya saker – och när du och andra vuxna lär känna ditt barn alltmer så att ni lättare kan hjälpa barnet. Men vi måste vara öppna för att lägga märke till utvecklingen!

Du hittar med tiden hur du kan trösta ditt lilla barns gråt.
Konflikterna med din 3-åring blir lättare att hantera när du kan förebygga dem med framförhållning och lugn, och inte reta dig på att ditt barn vill vara med och bestämma.
Du kan ta reda på mer om hur ditt barn har det i skolan och ta hjälp av skolpersonalen. Kanske ska du och barnet prata en stund varje kväll om hur det varit i skolan – vad som varit bra och vad som inte varit bra.
Din tonåring växer på sig – och under tiden får du jobba på en bra relation, ta vara på varje kontaktsökande och stötta i skolarbetet.

Läs också: Bo Hejlskov Elvén om syskonbråk

3. Leta aktivt efter ljusglimtarna

Vad ger dig hopp? Finns det andra sidor av livet som kan vara värda att titta på? När är det inte bråk, när kan du lugna ditt barn? Nästan alla föräldrasamtal jag haft har innehållit en stund då föräldern sagt: ”Jo men faktiskt … igår sa han så här … och i förra veckan kunde hon verkligen …”
De tankarna kom ofta när jag frågade om undantagen, de stunder då det är gott, lugnt, roligt hemma. De stunderna brukar alltid finnas.

Men när man är jätteledsen och kanske jätterädd tappar man lätt bort de ljusa ögonblicken. Lyft upp dem, skriv upp dem i en liten vacker bok och läs i den när du tappat ditt hopp!

Den som tappat hoppet måste leta efter sitt eget hopp igen. Det gäller både för barn och vuxna. Andras klämkäcka hopp är sällan till nytta.

TIPS! LYSSNA PÅ NPF-PODDEN
Känner du till Npf-podden från UR? Det är en podcast om barn med neuropsykiatriska diagnoser med psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo som svarar på frågor från föräldrar och pedagoger.

4. Välj dina strider

Föräldrar som har barn med många bekymmer kan känna extra mycket hopplöshet. En del barn är nästan desperata av all kritik de får överallt, alla konflikter i skolan och på fritiden. Dessa barn behöver extra mycket hopp – och det behöver deras föräldrar också. Då får man verkligen jobba på att välja vilka strider som är nödvändiga att ta, vad som verkligen är viktigt. Det är barn som inte får misslyckas för ofta.

hopploshet_foralder

Foto: Shutterstock

Precis som föräldrar behöver lyfta på allt gott för barnets skull, behöver vi göra det för vår egen skull.

5. Sänk kraven på barnet

Ibland kan vi behöva sänka kraven på våra barn. Så här skrev jag i ett blogginlägg 2014: ”Hur hjälper man en desperat?”

”Vi kan säga till Kalle: ‘Du, det här blev ingen bra dag. Men i morgon är en ny dag – vi börjar om då! Jag vet att du kan, och jag vill hjälpa dig. Vi får fundera ut nåt sätt som vi kan göra tillsammans.’

Och väldigt ofta har barn idéer! Ofta vet de vad de vill att vuxna ska göra i stället för att tjata och bråka på dom. ‘Lyssna på mig’, säger de ofta.

Ibland kan man höra desperationen i orden de skriker: ‘Ni lyssnar inte på mig!’, skriker de och vi hör bara att de skriker. ‘Det var inte jag som började!’, skriker de och vi skriker tillbaka.
‘Det är hopplöst!’, skriker de och vi känner samma hopplöshet.

Men många barn säger bara ‘vetinte’ när vi frågar. Då får vi vara påhittiga själva, fundera högt och se vad som verkar passa.

En Kalle behöver hjälp att lyckas, att känna att han inte är värdelös. Han behöver hjälp att börja om. Och han behöver ditt lugn och ditt längre tidsperspektiv. Han behöver höra att du ser att saker tar lång tid att lära sig och att det viktigaste är att Kalle är på rätt spår.

Ibland behöver vi sänka våra krav på Kalle och framförallt välja vilka konflikter vi ska ta med honom. Han får helt enkelt inte misslyckas för mycket. Det är inte till hjälp för honom att vi tänker att ‘han borde verkligen kunna’ eller ‘de andra barnen i klassen klarar ju…’ – han kan ju inte! Om han kunde skulle han inte misslyckas!

Oftast är det bra att ta en sak i taget. Vad känns viktigast just nu? Vad tycker Kalle är jobbigast? Kanske är det skolan och läxorna, kanske är det att hantera konflikter. Hur kan du hjälpa honom med det?

Gör en liten plan tillsammans med honom. Han behöver din vänlighet och värme för att våga tro på att det kan bli bättre. Han behöver att du lyssnar noga på honom. Han behöver att du uppmuntrar honom, följer med i hans ansträngningar och att du visar honom på hans framsteg. Följ upp planen efter en vecka, efter två. Räkna med misslyckanden, men lägg fokus på det som funkar och framförallt på ögonblicken då du ser att Kalle kämpar.

Kalle brukar behöva träna sig i uthållighet. Att träna sig i att göra på andra sätt än de vanliga – vara tyst när han bara vill prata rakt ut, sitta stilla när han bara vill springa. Kanske kan man prata med läraren om på vilket sätt Kalle vill bli påmind, kanske kan Kalle få springa ett par varv runt skolgården under en lång lektion.

Men uppmuntran är kanske allra viktigast av allt för Kalle. Kalle behöver få syn på och glädjas åt sina framsteg. När han lyckats med något behövs det en vuxen som ser det och gläds med honom. Och när han inte lyckas behövs någon som säger att en del saker är svåra att lära sig, man måste träna mycket.

Faktum är att vuxna mår också väl av att uppmuntra!

De desperata barnen behöver vuxna som inte låter sina sårade känslor ställa sig mellan sig och barnet. De behöver vuxna som alltid står på deras sida, för att de inte ska känna sig så ensamma.

De behöver få uppleva att deras känslor räknas och att det är tryggt att vara öppen. De behöver känna att det är tryggt att be om det de behöver.

Det är inte lätt att vara vuxen när Kalle är ledsen och arg. Det är inte lätt att vara förälder.”

hopplos_foralder

Foto: Shutterstock

Lägg märke till vad som gör just dig gott och försök att låta det få ta större plats i ditt liv, skriver Ingegerd Gavelin.

6. Mindfulness kan hjälpa

Precis som i alla andra starka känslor är det bra att ha stunder då man har lite distans till sin hopplöshetskänsla och kan se den lite från sidan. Se på den med vänlighet och acceptans – så här hopplöst känns det, nu är jag verkligen ledsen och orolig.

Tips!
Till den här texten finns en meditation i appen ”Mindfulness för föräldrar” som är skapad av Ingegerd Gavelin. Du hittar den i App store.

Både denna acceptans och andningen i meditationen kan lugna kroppen. Och när kroppen är lugnare kan man lättare få andra perspektiv.

Man kan komma på saker som ger mer hopp. Man kan lättare kommunicera med sitt barn. Man kan se att barnet behöver vuxnas lugn och tillit.

Ge dig tid för meditation och din andning! Ge dig också tid att

Mindfulness är inte bara meditation och stilla stunder. Andra saker kan också vara hjälpsamma – för många är en promenad eller ett träningspass bra sätt att få bort vanmakten ur kroppen. Lägg märke till vad som gör just dig gott och försök att låta det få ta större plats i ditt liv. Allt som gör gott är bra!någon stund på dagen reflektera över och gärna skriva ned allt gott som händer, allt som ger dig hopp. Det är så lätt att glömma det när du är uppriven. Skriv i en liten fin bok och läs i den ofta. Den kan bli en fin vuxenpresent till ditt barn om några år.

Läs också: ”Barn behöver att vi finns för dem hur det än är”

Ingegerd Gavelin är föräldrarådgivare och socionom men inte längre yrkesverksam. Senast var Ingegerd verksam på Klarahusets föräldramottagning i Stockholm. Ingegerd Gavelin är också mindfulnesslärare och har skrivit flera böcker, bland annat Att möta sitt barn och sig själv och Lita på din tonåring – om trots och tillit, och står också bakom appen Mindfulness för föräldrar som finns att ladda ner i App Store. Ingegerd Gavelin bloggar på Vardag & Förundran.

Här kan du läsa fler artiklar av och med Ingegerd Gavelin.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ
VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Här hittar du fler artiklar om:


Digital prenumeration
Digital prenumeration för endast 79kr/mån

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren