Gemensam eller delad ekonomi – så tycker experterna

Mina pengar, dina pengar och våra pengar – hur kan man organisera sin ekonomi sedan man fått barn? Vi ställde frågan till fyra ekonomiexperter (och passade på att fråga: hur har du själv gjort?).

Hur kan man tänka kring sin ekonomi när man lever tillsammans och har barn? Vi vände oss till fyra personer som alla arbetar med ekonomi på olika sätt för att få deras tips – men också för att reda ut vad det egentligen innebär att ha delad respektive gemensam ekonomi och vilka fördelar och nackdelar som finns med de olika sätten.

Räknexempel: Så mycket ska var och en betala om man betalar procentuellt utifrån inkomst

Elin Helander, forskningschef på Dreams

Elin Helander, forskningschef på ekonomiappen Dreams. Bor i Stockholm. Har dottern Olivia, 2, samt lillasyskon på väg.

”Gemensam ekonomi kan förstärka känslan av ett ‘vi'”

Det finns fördelar och nackdelar med både delad och gemensam ekonomi, tycker Elin Helander på ekonomiappen Dreams.   

Hur definierar du delad eller gemensam ekonomi?

– När man har gemensam ekonomi lägger man alla pengar i en pott och alla räkningar dras därifrån. Det verkar vanligare hos höginkomsttagare, är min erfarenhet. Det är inte lika noga; man har större marginaler.

Vid delad ekonomi har man kanske kommit överens om att en står för alla kostnader för till exempel boendet och bilen och en för matkostnader och allt som rör barnet. Men det finns varianter där emellan, till exempel att man har ett gemensamt konto för utgifter och gemensamt sparande.

För- och nackdelar med delad respektive gemensam ekonomi, enligt dig?

– Fördelen med delad är att var och en sköter sitt. Vill du spara och tänka hållbart behöver du inte övertala din partner att prioritera samma beteenden. Det kan ta bort friktion som annars kan uppstå i en relation för att man har olika prioriteringar. Gemensam ekonomi gör det lättare att jämna ut eventuella inkomstskillnader. Oavsett vilket man väljer är båda ett aktivt val och man bör ha pratat igenom hur man vill ha det, tycker jag, och inte bara låta något ske av slentrian.

Hur gör du själv och varför?

– Personligen har jag delad ekonomi och det tycker jag känns bra. Jag vill ha ett eget sparande och jag vill kunna fatta mina egna beslut. Vi har ett gemensamt hushållskonto, och därifrån dras alla räkningar, och ett gemensamt kort kopplat till det så att det inte har någon betydelse vem som till exempel handlar mat. Men vi delar inte på allt. Jag tittar till exempel inte på teve så den fick min sambo köpa. Jag är intresserad av inredning och vill lägga lite mer pengar på det. Då behöver min sambo inte bry sig om vad mattan jag köpte kostade. Det funkar jättebra för oss.

Kan delad eller gemensam ekonomi få en annan betydelse än att handla om ekonomisk rättvisa när man har barn ihop?

– Det skulle kunna vara så att gemensam ekonomi förstärker känslan av ett ”vi” som en familj. När man har barn ihop ökar de gemensamma utgifterna och jag tror att fler föredrar gemensam ekonomi då, för att slippa hålla koll på vem som betalade för vad. Samtidigt ökar gemensam ekonomi kraven på att kunna kommunicera och att komma överens. Och är man en stjärnfamilj kan föräldrarna ha olika utgifter beroende på hur de har levt innan, till exempel om man har andra barn att försörja, som man vill hålla separat.


Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank. Bor i Sundbyberg. Har två vuxna söner.

”Det är viktigt att sörja för sin partners bästa”

Få par har helt gemensam eller helt delad ekonomi, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.  

Hur definierar du delad eller gemensam ekonomi?

– Gemensam ekonomi innebär att inkomster, utgifter och sparande är gemensamt. I praktiken innebär det att överskottet, när alla utgifter är betalda, delas lika oberoende av inkomst. Delad ekonomi innebär att var och en tar hand om sin egen inkomst och sparande. Bara vissa utgifter, till exempel boendekostnaden, delas efter en viss princip, till exempel halva boendekostnaden var. Men det här är två ytterligheter. Få par har helt gemensam eller en helt delad ekonomi. De flesta hushåll har i praktiken en mer eller mindre gemensam eller delad ekonomi.

För- och nackdelar med delad respektive gemensam ekonomi, enligt dig?

– Det finns för- och nackdelar med både delad ekonomi och gemensam ekonomi. Eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan familjer och familjekonstellationer finns det inte EN bra lösning – utan många mer eller mindre bra lösningar. För ett ungt par som har liknande inkomster, tillgångar och skulder och inte har egna barn sedan tidigare är det oftast enklast och mest praktiskt att ha en i huvudsak gemensam ekonomi där paret delar på alla gemensamma utgifter för till exempel boende, livsmedel och bil. Ett gemensamt sparande för till exempel bil, möbler och annat är också bra. Utgifter för till exempel egna kläder, skor och nöjen samt eget sparande för fritidsintressen och pension kan hållas separat. Skiljer sig inkomsterna åt mycket är det rimligt att den med högre inkomster tar en högre andel av de gemensamma utgifterna.

Ett bra riktmärke är att de gemensamma utgifterna fördelas proportionerligt efter inkomst. För ett par där den ena partnern, eller båda, har egna barn från tidigare relationer kan det vara rimligt med en annan lösning. Har paret dessutom stora skillnader i både inkomst och förmögenhet och om bostaden sedan tidigare ägs av endast den ena partnern är det inte orimligt att en sådan familj väljer en delvis annan lösning än det unga paret i exemplet ovan. Oberoende av vilken modell man väljer är det viktigt att man pratar med varandra om vad som gäller innan man flyttar ihop och skaffar barn för att slippa bråk om pengar.

Hur gör du själv och varför?

– När jag var gift med barnens mor hade vi gemensam ekonomi där vi i praktiken bidrog till våra gemensamma utgifter proportionerligt efter inkomst.

Kan delad eller gemensam ekonomi få en annan betydelse än att handla om ekonomisk rättvisa när man har barn ihop?

– Har man barn har båda föräldrar en skyldighet att efter bästa förmåga sörja för barnets bästa. Det betyder inte att ansvaret för att sörja för sin partners bästa försvinner – tvärtom. Med gemensamma barn följer ett känslomässigt livslångt åtagande för barnet som i praktiken, och i juridisk mening, sträcker sig tills barnet fyllt 18 eller, senast, 21 år. Med ett sådant ansvar är det särskilt viktigt att sörja för sin partners bästa så länge man lever ihop. En harmonisk familj, där alla är nöjda och glada och känner sig älskade, gagnar hela familjen. Det är till exempel inte ovanligt att en förälder går ner på deltid när barnet föds. Då är det rimligt att den med högre inkomst kompenserar sin partner genom ett sparande i partnerns namn, som naturligtvis är enskild egendom i händelse av skilsmässa. Ett alternativ kan vara ett avstå pensionsrätter till en partner med lägre inkomst.

Har du något råd till den som står i begrepp att bilda familj eller som nyligen har blivit förälder?

– Eftersom ingen familj är den andre lik när det gäller inkomst, förmögenhet, arbetsförmåga, personlighet, behov och intressen är det svårt att ge bra råd som passar alla. Men ett generellt råd är att alltid prata om hur man vill att ekonomin ska skötas innan man flyttar ihop. Ett annat bra råd är att skriva ett samboavtal om man inte är gifta. Ett tredje bra råd är att skriva testamente. Och ett fjärde bra råd: Pengar är inte är oviktigt, men viktigast är att vara snäll och en god vän. Det ska inte tolkas som om pengar är oviktigt. De som säger att pengar är oviktiga vet inte hur det är att ha ont om pengar eller att inte ha några alls. Därför säger jag: var snäll, var en god vän, make eller maka och ha respekt för pengar. Var gärna sparsam, men inte på andras bekostnad.


Magnus Hjelmer, ekonom på Ica-banken.

Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken i Stockholm. Bor i Gävle. Har döttrarna Elsa, 7, och Greta, 4.

”Den som tjänar mer betalar mer – det blir rättvist”

När man skaffar barn med varandra ökar engagemanget i den andre personen, säger Magnus Hjelmén, ekonom på Ica-banken. 

Hur definierar du delad eller gemensam ekonomi?

– Det inte helt lätt att hitta en bra definition på de begreppen. Jag tycker att det är enklare att prata om hur man delar upp ekonomin. Det här är några sätt:

50/50-metoden: Det par som har någorlunda lika inkomst kan dela på kostnaderna rakt av och behålla resten av lönen själva. Men om inkomsterna skiljer sig mycket åt blir det orättvist eftersom en då får mindre kvar att leva på varje månad.

Gemensam pott: Inkomsterna läggs i en gemensam kassa och från den betalar man alla kostnader som hushållet har. Pengarna som blir över är också gemensamma. Men det förutsätter att båda spenderar ungefär lika mycket för annars kan det bli orättvist.

Slå ihop och isär: Inkomsterna läggs i en gemensam kassa och alla kostnader betalas gemensamt. Pengarna som blir över delas lika. Det innebär att en kan välja att spara och den andra kan spendera.

Procentuell uppdelning: Om skillnaden i inkomst är stor kan man dela upp kostnaderna efter respektive persons procentuella inkomst. Den som drar in 60 procent av hushållets totala inkomst betalar också 60 procent av hushållets gemensamma kostnader.

Räkna ut hur mycket var och en ska betala vid procentuell/proportionerlig uppdelning!

För- och nackdelar med delad respektive gemensam ekonomi, enligt dig?

– Jag gillar när man har gemensam ekonomi och delar upp kostnaderna procentuellt utifrån vad man tjänar. Den som tjänar mer, betalar mer. Det här blir en rättvis uppdelning, framförallt om nivån på lönerna skiljer sig åt. Ett annat alternativ är att man slår ihop alla pengar till en pott, betalar gemensamma kostnader, för att sedan dela på de pengar som är kvar. Delad ekonomi har lätt en tendens att bli orättvis och om man splittar kostnaderna rakt av finns risken att den som tjänar mindre också får mindre över för till exempel egna intressen. Samma gäller om man betalar lite på känn, en tar maten ena veckan och den andra tankar bilen. Svårigheten är att hålla koll och det blir lätt så att en står för en större del av kakan.

Hur gör du själv och varför?

– Vi betalar procentuellt utifrån vad vi tjänar och de slantar som blir över spenderas efter eget tycke. Vi sätter över pengarna på ett gemensamt konto och därifrån betalar vi alla räkningar och övriga löpande utgifter, som kläder till barnen, gemensamma restaurangbesök och bensin eller diesel. Vi har också ett gemensamt sparande där vi sätter av pengar som ska gå till sådant som semesterresor eller om vi behöver byta ut någon vitvara.

Kan delad eller gemensam ekonomi få en annan betydelse än att handla om ekonomisk rättvisa när man har barn ihop?

– Min känsla är att man många gånger tar ett större ansvar för andra delar än de ekonomiska när man har gemensam ekonomi. När man skaffar barn med varandra ökar engagemanget i den andre personen. Man brukar ju säga ”Allt mitt är ditt” när man gifter sig och det ligger något i det.


Sandra Bourbon, Framtidsfeministen

Foto: Marilia Bognandi

Sandra Bourbon, driver Framtidsfeministen.se och investd.se, som erbjuder onlinekurser i privatekonomi. Bor i Stockholm. Har sonen Éric, 5 månader.

”Gemensam ekonomi kan invagga en i falsk trygghet”

Oavsett om man har delad eller gemensam ekonomi tycker jag att det är viktigt att ha äktenskapsförord, säger Sandra Bourbon på Framtidsfeministen.se.

Hur definierar du delad eller gemensam ekonomi?

– När man har gemensam ekonomi är allt ”vårt” – båda lönerna går in i samma pott så att säga.

Med delad ekonomi förfogar jag över min lön och min partner över sin. Man kommer överens om vad som ska ingå i gemensamma kostnader – till exempel boende, mat och kostnader som rör eventuella barn – och hur de ska delas. Till exempel kan man dela 50–50 eller utifrån en procentandel av lönen – eller så ser man till att båda har lika mycket fickpengar kvar när hushållets kostnader är betalda.

– Oavsett om man har delad eller gemensam ekonomi tycker jag att det är viktigt att ha äktenskapsförord som reglerar vad som är enskild egendom. Det som är enskild egendom går utanför eventuell bodelning – annars delas allt, förutom pensionen, lika. Jag tycker också att man i äktenskapsförordet ska skriva in att eventuell kompensation av bortfall i lön och pension vid till exempel föräldraledighet, vab och deltidsarbete, ska vara enskild egendom.

För- och nackdelar med delad respektive gemensam ekonomi, enligt dig?

– Att ha gemensam ekonomi kan invagga en i falsk trygghet. Om den ena partnern är borta mer från arbetet, som vid vab, föräldraledighet och deltidsarbete, är det många som märker att lönen blir lägre – men har man gemensam ekonomi tycker man kanske att det inte spelar så stor roll. Vad många inte tänker på är att även pensionsinbetalningarna blir lägre när man jobbar mindre, vilket ger en lägre pension i framtiden. Vid en eventuell skilsmässa går pensionen utanför bodelningen; pensionen är alltså inte gemensam. Det kan handla om miljoner!

Jag tycker att separat ekonomi tvingar båda parterna att ha koll och att separat ekonomi underlättar att ha koll på sin exit-plan. Alla borde ha en exit-plan, tycker jag, för faktum är att hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa efter i snitt 10,5 år … Jag tror att det är vanligt att tänka att en av nackdelarna med separat ekonomi är att det blir orättvist om man tjänar väldigt olika. Men det behöver det inte vara. Man kan bidra efter förmåga, så att båda har lika mycket fickpengar i slutänden.

Hur gör du själv och varför?

– Jag har separat ekonomi med äktenskapsförord som gör allt till enskild egendom, även det vi gick in i äktenskapet med. För oss fungerar det super och vi bråkar nästan aldrig om pengar. Jag får köpa – eller investera i – vad jag vill för mina pengar och han för sina. Vi bidrar efter förmåga till våra gemensamma kostnader vilket innebär att vi ibland, när vi haft samma lön,  har delat på hushållets kostnader 50–50, men också att vi under perioder, när den ena tjänat mer, haft en annan fördelning.

Det är viktigt att diskutera vad som ingår i hushållets kostnader; för oss är det boende, gemensamma försäkringar, kostnader för vårt barn, barnsparande, livsmedel och gemensamma restaurangbesök. Men om jag går ut ensam med mina vänner betalar jag med egna pengar. De pengar som blir över förfogar var och en över. Tekniskt har vi löst det med att vi använder ett gemensamt kreditkort till våra gemensamma kostnader vilket gör det lätt att dela på fakturan efter den fördelningen vi har just då.

Kan delad eller gemensam ekonomi få en annan betydelse än att handla om ekonomisk rättvisa när man har barn ihop?

– Att ha separat ekonomi handlar inte om att den ena parten ska känna sig fattig och den andra rik. Oberoende om man har gemensam eller separat ekonomi gäller den lagstadgade försörjningsplikten inom äktenskapet. Det betyder att om någon till exempel blir sjukskriven eller arbetslös måste man hjälpa varandra ekonomiskt.

Läs också: Hur man organiserar sin ekonomi kan påverka relationen

Proportionerligt delad ekonomi – så räknar man

Att dela på de gemensamma utgifterna utifrån inkomst är en variant som ibland kallas proportionerligt delad ekonomi. Så här räknar man ut hur mycket var och en ska betala.

  1. Räkna ut hushållets totala inkomst.
    Om person A tjänar 48000 kr i månaden efter skatt och person B tjänar 20000 kr är hushållets gemensamma inkomst 48000 + 20000 = 68000 kr.
  2. Räkna ut hur stor procentuell andel varje persons inkomst utgör av hushållets totala inkomster.
    Gör så här:
    Person A har 48000/68000 kr = 71 procent av hushållets inkomster.
    Person B har 20000/68000 kr= 29 procent av hushållets inkomster.
  3. Räkna ut hushållets gemensamma utgifter.
    Låt oss i det här exemplet utgå från att de gemensamma utgifterna är 20000 kr.
  4. Räkna ut hur stor del av hushållets gemensamma utgifter som varje person ska stå för. 
    Gör så här:
    Person A har 71 procent av hushållets intäkter och ska stå för 71 procent av hushållets utgifter:
    0,71 x 20000= 14200 kr varje månad.
    Person B har 29 procent av hushållets intäkter och ska stå för 29 procent av hushållets utgifter:
    0,29 x 20000 = 5800 kr varje månad.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Vi Föräldrars magasin digitalt i appen Wype

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren