Delad eller gemensam ekonomi – påverkar det relationen?

Delad eller gemensam ekonomi har inte bara med pengar och rättvisa att göra. Det verkar faktiskt också ha ett samband med hur man har det i sin relation.

Innehåll:

  1. Forskaren: ”Bråk om ekonomi är en av de största orsakerna till skilsmässa”
  2. Psykologen: ”Ekonomi kan konkret påverka relationen”
  3. Delad eller gemensam ekonomi – därför väljer vi som vi gör
  4. Gemensam ekonomi och delad ekonomi – så definieras det
  5. Om forskning & vetenskapliga källor

Forskaren: ”Bråk om ekonomi är en av de största orsakerna till skilsmässa”

Hur jag och min partner väljer att hantera vår ekonomi – kan det påverka hur vi har det i vår relation? Ja, det verkar så.

Porträttbild på Linda Kridahl, demograf och forskare vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Foto: Stockholms universitet

Linda Kridahl, demograf.

Linda Kridahl, demograf och forskare vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet, arbetar just nu med flera studier om det här.

– De är visserligen gjorda i huvudsak på äldre personer, 60 plus, men det ingår par från 20 år – och den form av ekonomi som ett par väljer påverkar relationen, oavsett ålder, säger hon.

Forskning har visat att i princip allt som har med ekonomi att göra påverkar relationen. De som är nöjda med hur ekonomin organiseras med partnern är ofta också nöjda med sin relation, medan de som är missnöjda med organiseringen av ekonomin ofta också har störst anledning att vara missnöjda med relationen.

– Och om man undantar problem med kommunikationen och oenighet om hushållsaktiviteter som städning och diskning är bråk om ekonomi en av de största orsakerna till skilsmässa och separation. Bråk om ekonomin påverkar hälsan, och sämre hälsa kan påverka relationen, säger Linda Kridahl.

Hon berättar om en kvalitativ studie från USA där ett av de intervjuade paren hade problem med sitt sexliv.

– Det visade sig ha att göra med hur de hanterade sina pengar, men de hade trott att det var något helt annat som låg bakom problemen. Så ja – ekonomin och hur man organiserar den har betydelse för relationen. Det är en väldigt stark koppling mellan ekonomi och kvalitet i parrelationen.

Kan man utifrån den kunskapen dra någon slutsats om hur par bör hantera ekonomin för att ha det bra i sin relation?
– Kanske att man bör kommunicera? Staten kan ju inte bestämma hur folk ska göra med sin ekonomi, men tidigare forskning har visat att om man kommunicerar med sin partner om ekonomin så blir man mer nöjd med relationen.

Gemensam ekonomi vanligast när man har barn

För par med barn är gemensam ekonomi det vanligaste, enligt forskning.

– Forskningen är visserligen från 1997 och det har hänt mycket sedan dess, men mellan 61 och 64 procent av paren med skolbarn eller små barn har gemensam ekonomi. Bland par utan barn är det 33 procent som har gemensam ekonomi, säger Linda Kridahl.

Vet man om delad respektive gemensam ekonomi ger några psykologiska effekter för paret och/eller individerna?
– Man kan anta att man känner sig mer trygg om man har gemensam ekonomi, för om till exempel någon i relationen blir arbetslös har man ändå alltid del av den andras lön – om man hade haft delad ekonomi kanske man istället hade behövt låna pengar av sin partner. På det sättet skapar gemensam ekonomi trygghet.

Förmodligen är det så, tror Linda Kridahl, att par med gemensam ekonomi generellt sett är mer tillsammans; är mer ”par” än de som har delad ekonomi. Det kan i så fall delvis bero på att de är i den del av livet där man oftare är sambos eller gifta med barn.

– Men de tänker nog inte att de ska skilja sig eller separera i första taget, och att det därför inte finns någon anledning att ha delad ekonomi. De har en hög togetherness eller coupleness, som man säger inom internationell forskning.

Det här gäller förstås inte alla par med gemensam ekonomi, och även par med delad ekonomi kan uppleva hög togetherness, påpekar Linda Kridahl.

– Det finns till exempel studier som visar att par med bonusbarn oftare har delad ekonomi, och att det beror på att de är ”två familjer” med olika behov, och att bonusföräldrar bidrar olika mycket ekonomiskt till sina bonusbarn. Men det behöver inte betyda att par med bonusbarn är mindre ”par”.

Gemensam eller delad ekonomi – vad är bäst?

Om en kompis skulle fråga dig hur man ska tänka kring delad eller gemensam ekonomi; hur man ska veta vad som passar en själv och ens partner bäst nu när man ska få, eller redan har, barn – vad skulle du svara då?
– Då skulle jag nog svara att gemensam ekonomi är bäst. Det är bäst för levnadsstandarden, man kan göra mer gemensamma saker, man behöver inte tänka på att ens partner kanske har det sämre ställt och man behöver inte fundera på olika budgetar utan man vet direkt om man har råd att åka på den där resan eller gå ut och äta, säger Linda Kridahl.

Men då ska också båda individerna i paret ha rätt till alla pengar, tycker hon. Det ska vara gemensam ekonomi med betoning på gemensam, där man inte tycker en massa saker om vad den andra gör med pengarna.

– Det bästa är egentligen att helt skippa ”mitt” och ”ditt”. Det ska till exempel inte vara så att den ena känner att den måste shoppa för en mindre andel av inkomsten för att ha rätt att shoppa, om den personen tjänar mindre.

Det kan tyckas som bäddat för konflikt, men Linda Kridahl tror inte att det behöver bli så.

– Dyra inköp brukar de flesta par bestämma tillsammans. Och de flesta vet sina gränser. Det behöver inte bli jämlikt, till exempel att båda i paret får exakt lika mycket pengar att använda till fritidsintressen, men man kan gärna ha lite känsla för att det ska vara rättvist. Om till exempel om en i paret köper en vanlig cykel och den andra en elcykel, så kan de, trots att elcykeln är dyrare, anse att det är rättvist eftersom båda fick vad de ville ha.

– Fast, å andra sidan: Om man planerar att leva ihop länge så spelar kanske inte sådant någon roll i slutändan, säger Linda Kridahl.


Psykologen: ”Ekonomi kan konkret påverka relationen”

ekonomi-paverkar-relationen

Foto: Shutterstock

Gemensam eller delad ekonomi? Valet kanske inte bara handlar om ekonomi och rättvisa.

Gemensam ekonomi kan manifestera att man är ett team, tror Vi Föräldrars psykolog Malin Bergström. 

När det pratas om privatekonomi i parrelationer och familjer kan man få uppfattningen att det bara handlar om pengar och om att det ska vara rättvist i kronor och ören. Men kan det sätt ett par hanterar sin ekonomi få större effekter än så?

Barnpsykolog Malin Bergström svarar en mamma som är nedstämd.

Foto: Stefan Tell

Psykolog Malin Bergström

Malin Bergström, psykolog och forskare, tror det. Hon tänker att det sätt ekonomin hanteras på rent konkret kan påverka relationen. Det har bland annat att göra med hur det kan vara när man väntar barn och bygger ett gemensamt föräldraskap tillsammans med någon, tror hon:

– Att då få se och uppleva att ens partner är precis lika uppfylld av det som man själv är kan ha en sjukt stor betydelse. Det bygger en fin gemenskap. Och det finns något i det som är ett behov, tror jag, ett behov av att känna att det här är allt för oss båda, för både mig och dig. Och jag tror att pengar kan vara ett konkret uttryckt för det.

Hur?
– Om jag märker att du, som ska bli min medförälder, prioriterar dina IT-grejer eller dyra handväskor på bekostnad av vårt barn, då skulle jag tolka det som att du liksom fortfarande var ego. Att du inte satte vårt barn framför allt. För om jag ska få barn med dig, då förväntar jag mig att barnet ska komma först även för dig och att du ska bli nummer 2 i ditt liv – för det behöver jag för att kunna vara riktigt trygg med dig.

Det här behöver inte ha med delad eller gemensam ekonomi att göra, säger Malin Bergström.

– Jag vet bara att jag har höjt på ögonbrynen över folk med barn som har delad ekonomi, för jag personligen har tolkat det som att man då inte riktigt tror på det gemensamma föräldraskapet och sin familj. Men det kanske är helt fel och gammaldags. Man kan förstås vara väldigt oense om vad man ska lägga pengar på och vad ens barn ska ha utan att det på något sätt behöver handla om att man inte sätter barnet främst. Men jag tror ändå att den bakomliggande psykologin kan störa relationen.

Att ha gemensam ekonomi kan manifestera att man är ett team, menar hon. Att man är ett par som månar om varandra, på alla plan.

– Jag tror att det har att göra med den omsorg om varandra som man känner ett större behov av när man blir föräldrar: Vad jag än tycker om dig i stunden så måste jag vara rädd om dig, för du är ju mitt barns förälder.


Delad eller gemensam ekonomi – därför väljer vi som vi gör

Ett par sitter vid bordet framför en dator, papper och penna, räknar och funderar på ekonomi.

De flesta par med barn väljer att ha gemensam ekonomi.

Genus, ideologi, köpmönster och lönenivå – det är något av det som påverkar om vi väljer gemensam eller delad ekonomi.

Vi vet ganska mycket om vad som avgör om par med barn väljer att ha gemensam eller delad ekonomi, säger forskaren Linda Kridahl.

– Det finns väldigt mycket forskning kring det. Forskningen har visserligen inte bara fokus på just barnfamiljer, men det är ändå där någonstans som pars funderingar på gemensam eller delad ekonomi startar.

De flesta par med barn väljer att ha gemensam ekonomi, även om det varierar exakt hur man löser det.

Bland en del andra grupper – yngre par utan barn, par som inte har varit ihop så länge och par som inte är gifta – är det större sannolikhet för delad ekonomi ju högre inkomst båda parter har.

– Det är alltså inte bara ideologi som styr utan även var i livet vi är, säger, Linda Kridahl.

Män och kvinnor har olika förutsättningar

Det val man gör grundar sig till stor del på könrsoller; på att män och kvinnor har, och framför allt har haft, olika förutsättningar. För hundra år sedan hade männen kontroll över ekonomin och gav hushållspengar till sina fruar (om man utgår från heterosexuella par, som det har forskats mest kring). När kvinnor i Sverige kom ut på arbetsmarknaden i samma utsträckning som män blev det vanligare med gemensamma bankkonton. Och när kvinnor så småningom tjänade mer pengar blev det vanligare med delad ekonomi istället för gemensam.

Även om det har hänt mycket på hundra år visar forskning att vi fortfarande styrs mycket av sådana här sociala och strukturella omständigheter och sammanhang.

– Men det sker ofta omedvetet, säger Linda Kridahl. Båda parterna i ett par bidrar med sina upplevelser från barndomen och sina erfarenheter av hur föräldrarna hanterade ekonomi, yrke och utbildning. Så det är alltså inte enbart könet i sig som avgör. Och eftersom man inte är riktigt medveten om det här agerandet så är det taskigt att säga att det är mannen som styr i förhållandet, för på något sätt har det bara blivit så. Det bygger på ett större strukturellt, institutionellt och historiskt problem.

Kvinnor känner inte samma rätt till pengar

Ett sätt att förstå varför vi, på ett omedvetet plan, fortfarande tycks styras av gamla normer och attityder, är att kvinnor ofta inte känner samma rätt till pengar som män, säger Linda Kridahl.

– Generellt sett tjänar kvinnor mindre, och de pengar de har går oftare till barn och hem, även om man har gemensam ekonomi. Om jag som kvinna har pengar över vill jag kanske inte använda dem till att köpa något till mig. Män tänker annorlunda, generellt sett. Om en man vill ha en cykel köper han en cykel om han får pengar över.

Sådant kan bidra till hur man ser på ekonomin.

– Man kanske vill kunna göra egna, fria inköp utan att bli kritiserad. Oftast är det kvinnan som inte anser sig ha rätten att köpa det hon vill, men det behöver inte betyda att mannen ens har antytt det utan det kan vara en känsla som ligger hos henne. Å andra sidan kan man förlora mycket om man har delad ekonomi istället för gemensam. Till exempel ger gemensam ekonomi högre levnadsstandard.

Ideologi påverkar ekonomiska val

Ideologisk hållning kan också spela roll.

– Om man till exempel vill att det ska vara jämställt, att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, då kanske man hellre vill ha gemensam ekonomi, säger Linda Kridahl.

Men det kan också vara precis tvärtom, till exempel att man som kvinna, ur ett feministiskt perspektiv tycker att det är viktigt att ha stenkoll på sina pengar och därför helst vill ha delad ekonomi.

Om man vill ha delad, eller separat, ekonomi är man mer individualistisk, sägs det. Frågan är vad som styr vad: Blir man mer individualistisk av att ha delad ekonomi eller är det det faktum att man är mer individualistisk som gör att man väljer delad ekonomi?

– Det kan vara åt båda hållen, det är svårt att bedöma kausaliteten. Och man kan påverkas av partnern också. Har man en partner som är individualist kan man själv bli det.

Man brukar säga är att par med delad ekonomi är mer individualister medan de som har gemensam ekonomi är mer tillsammans, som par.

– Men det behöver inte vara så, säger Linda Kridahl.

Olika sätt att konsumera spelar roll

Att ha en partner som hanterar pengar på ett helt annat sätt än man själv, kanske på grund av större konsumtionslust eller missbruk, kan också påverka hur man vill organisera ekonomin.

– I par där den ena parten har en annan typ av inköpsbeteende finns det en större vilja till delad ekonomi, enligt kvalitativ forskning. Men det löser ju inte problemet. När man väl köper saker kan man fortfarande kritisera, kommentera och döma varandra inom paret, så det är fortfarande kommunikationen som man behöver fixa i första hand.

Läs också: Så kan man organisera sin ekonomi – experter tipsar


Gemensam ekonomi och delad ekonomi – så definieras det

Gemensam respektive delad ekonomi kan definieras på lite olika sätt. Varje par avgör förstås själva hur de vill definiera just sitt sätt, men generellt sett brukar forskningen dela upp det så här, enligt demografen Linda Kridahl:

Gemensam ekonomi

Gemensam ekonomi kallas det när man som par stoppar in båda sina inkomster till en gemensam hushållskassa. I praktiken kan det se ut på olika sätt. Man kan ha varsitt konto eller ett gemensamt, men i praktiken har sådant ingen betydelse. Om det blir några pengar över när alla räkningar är betalda finns det i huvudsak tre sätt att hantera det på:

  1. Man har gemensamma fickpengar – inom rimliga gränser och under förutsättningen att man kan lita på sin partner och hantera det, till exempel inte köpa något jättedyrt utan att fråga sin partner först.
  2. Man delar 50/50 på det som blir över.
  3. Man delar proportionellt på det som blir över – om till exempel en part har dragit in 60 procent av hushållskassan så tar hen också 60 procent av det som blir över.

Delvis gemensam ekonomi

Vid delvis gemensam ekonomi bestämmer paret tillsammans hur mycket av deras löner som ska gå till ett gemensamt konto. Resten spenderar de hur de vill/har på ett eget konto. Hur mycket de ska sätta in på sitt gemensamma konto kan bestämmas som en procentuell andel av lönen, till exempel 60 procent, eller som en fast summa, till exempel 12000 kronor var.

Delad ekonomi/separat ekonomi

Delad ekonomi, eller separat ekonomi, kallas det när båda parterna i ett par behåller sina inkomster. Man bestämmer vem som ska betala vad, till exempel att båda ska betala hälften av hyran och kanske hälften av annat som också är för båda. I praktiken organiseras det ofta som att en part betalar allt man kommit överens om och får hälften av den summan av den andra parten.


Forskning om delad och gemensam ekonomi

Den hittills mest användbara forskningen om hur par organiserar sin ekonomi, varför de gör som de gör och vad det får för effekter, kom på 1980- och 1990-talen, berättar forskaren Linda Kridahl:

– Det finns inte jättemånga kvantitativa studier*, sådana som jag jobbar med, från senare år. De kvalitativa studierna, med djupintervjuer, har tagit över lite. Men jag arbetar just nu, tillsammans med Ann-Zofie Duvander, professor vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet, med tre studier som berör de här frågorna. Vi räknar med att de ska publiceras om något år.

* Kvantitativa studier är baserade på representativa urval av befolkningen, vilket gör resultaten generaliserbara för befolkningen i stort.

Vetenskapliga källor

… om att konflikter om ekonomi är en av de vanligaste konflikterna hos par:

… om att konflikter om ekonomi ökar risken för skilsmässa:

  • People’s Reasons for Divorcing: Gender, Social Class, the Life Course, and Adjustment. Journal of Family Issues
  • For Richer, for Poorer: Money as a Topic of Marital Conflict in the Home. Family Relations

… om att bråk om ekonomin kan påverka hälsan:

… om att bonusfamiljer oftare har delad, eller separat, ekonomi:

… om att kommunikation är viktigt för att undvika ekonomiska konflikter:

Svensk forskning om ekonomi, jämlikhet, rättvisa och kön:


FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Vi Föräldrars magasin digitalt i appen Wype

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren