Barnstyrd tid – metoden som minskar bråk, tjat och gnäll
Bråk, tjafs, tjat? Enligt psykologerna Maria Lalouni och Malin Bergström finns det en mirakelmedicin: Barnstyrd tid. Och den är bra för ALLA föräldrar och barn.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar
Vad är barnstyrd tid?
Barnstyrd tid innebär att man som förälder avsätter en kort stund, kanske 10 eller 15 minuter om dagen (eller några gånger i veckan), när man är helt närvarande i relationen till sitt barn, följer barnet och låter barnet styra.
Man ska inte uppfostra, inte lära barnet något, bara göra det barnet vill på barnets villkor – och allra helst med en känsla nyfikenhet, entusiasm och engagemang.
När allt känns hopplöst. När barnet bara bråkar och krånglar, när tillvaron är fylld av tjat, gnat och – kanske ömsesidiga – utbrott. Då kan man ta till mirakelmedicinen ”barnstyrd tid”– och det kan man gärna göra även om det inte är bråkigt där hemma.
Barnstyrd tid - innehåll:
• Vid vilken ålder kan man börja?
• Hur ofta ska man ha barnstyrd tid?
• Det här säger forskningen om barnstyrd tid
• Det här kan man göra under en barnstyrd stund
Varför är barnstyrd tid så bra?
Barnstyrd tid kan göra att det blir mindre bråkigt i familjen. Men det är bara en av många positiva effekter som har kunnat visas i studier.
– Till exempel stärks relationen mellan barn och förälder, och barnets anknytning till föräldern, säger Maria Lalouni, psykolog och forskare.
Att barn har en god relation till sina föräldrar är förstås viktigt i sig, men den positiva effekten sprider sig som ringar på vattnet: En god relation till föräldrarna är det som skyddar barn från livets påfrestningar allra mest.
Malin Bergström, också psykolog och forskare, brukar kalla de barnstyrda stunderna för ”dagliga lekstunder” eller ”goda stunder”. Hon rekommenderar dem ofta i sina svar på läsarfrågor på Viföräldrar.se.
– De här dagliga lekstunderna är så bra för relationen mellan barn och förälder, och för konfliktnivån i familjen – det blir färre konflikter, har man sett i studier. Men det kan bli en riktig tankevurpa i ens huvud: Om man låter barnet styra en stund så slipper man bråka så mycket – hur kan det hänga ihop, liksom?
En annan positiv aspekt som Malin Bergström tar upp utgår från att det tär på oss vuxna att leva som i ett ekorrhjul och härja runt med barnen i en vardag som kanske är lite för stressig, lite för omysig och med lite för mycket inbokat i kalendern.
– Sådana här dagliga lekstunder höjer tillfredsställelsen i föräldraskapet, och det är viktigt, säger hon.
Läs också: En god relation till DIG som förälder är det som skyddar ditt barn allra mest
Hur gör man under en barnstyrd stund?
Malin Bergström brukar föreslå att man inför en barnstyrd stund säger till sitt barn: ”Du, ska vi leka en stund?”, ”Ska vi mysa en stund?” eller ”Ska vi göra det där mysiga när du får hitta på vad vi ska göra?”.
– Att jag som förälder ska få vara med dig – mitt barn – en stund, och att barnet får fundera på vad det har lust att göra den stunden; det är det som är poängen. Min uppgift som förälder är att hänga med i det barnet vill och att avstå från mycket av det som vi föräldrar vanligen tänker på och gör; att styra upp, ha koll, tänka framåt och passa på att försöka lära ungen något. Det ska inte vara något sådant under den här stunden. Istället ska vi överlämna oss åt barnets lust, bli medspelare istället för lagledare.
Malin Bergström tror att många föräldrar tänker: ”Men vi har ju sådana stunder! Till exempel vid nattningen, då får vårt barn läsa bok och småhoppa lite i sängen och jag bara ligger där”.
– Det är i så fall jättebra – men det är ingen barnstyrd stund. För i en nattningsstund har jag som förälder en agenda, nämligen att barnet ska somna, och då blir det något annat än vad som är syftet med de barnstyrda stunderna. I barnstyrda stunder har man inte någon agenda. Man tänker inte att barnet ska styras mot något särskilt.
Att barnet ska bestämma vad man ska göra under den barnstyrda stunden – betyder det att man som förälder inte ens ska ha några förslag?
– Man kan ha alternativ, tycker Maria Lalouni. Man kanske kan säga: ”Ska vi ha en lekstund? Vill du göra det här eller det här eller det här?” Och då kan man gärna välja alternativ som man själv tycker är okej. Kanske man hellre bygger med lego eller plaskar i badkaret än att leka med figurer eller leka rollekar, till exempel.
Men i grunden är det barnet som ska styra. Om barnet vill baka är det till exempel viktigt att det är helt okej om kakorna inte blir så goda som de kunde ha blivit om föräldern hade styrt.
Malin Bergström tror att man som förälder kan behöva vara flexibel och ”gräva där man står”:
– Det är ju inte så att man under de här 10–15 minuterna ska bli en helt annan person än den man är, för det klarar man inte. Så om du känner att du inte gillar att göra vad som helst: Börja med att föreslå något du kan tänka dig och fokusera på att ha en öppen, positiv blick på barnet.
En ”öppen, positiv blick på barnet”– vad innebär det?
– Det innebär att jag som förälder speglar vad barnet gör, att jag snarare säger ”Jaha, nu lade du ihop de där två bitarna” eller ”Nu sprang prinsessan jättesnabbt!” än att jag lägger till något och liksom tar ett steg till i leken, kanske säger att de blå pusselbitarna passar bättre ihop än den bruna och den gröna, eller föreslår att prinsessan ska springa någon annanstans.
Att man är nyfiken på barnet, låter det som?
– Ja, det är ett jättebra ord! Att vara nyfiken på barnet kan verkligen vara utmanande för föräldrar. Det står i så stor motsats till att styra, men – ja, det är verkligen kärnan i den öppna, bekräftande blicken.
Den öppna, bekräftande blicken ska helst också avspegla den glädje och uppskattning man som förälder förhoppningsvis känner i stunden.
– Det handlar om att barnet kan se i mina ögon att jag är glad och njuter, att barnet ser min busiga blick eller märker att jag skrattar när jag fångar in barnet i den kittliga leken. Det är viktigt, för det är först då som barnet kan få en känsla av att det har något att ge till mig, att det kan erbjuda sin förälder något härligt, säger Malin Bergström.
Att som barn se att man är uppskattad av sin förälder, och att det man gör tillsammans med sin förälder är uppskattat, har visat sig ha samband med en känsla av trygghet, har man sett i studier, berättar Maria Lalouni.
– Och för barnets upplevelse är det ju stor skillnad på om föräldern bara sitter där pliktskyldigt eller om föräldern visar entusiasm. Förmodligen kan det senare boosta hela stunden så att föräldern blir mycket mer positivt laddad för barnet, och så att barnet blir mer positivt laddat för föräldern – och själva stunden blir ju också mycket mer njutbar för båda när det är så.
Är detta – förälderns entusiasm – själva kärnan i varför barnstyrd tid funkar och liksom vaccinerar oss mot (en del) bråk?
– Förälderns entusiasm och nyfikenhet är central, men det räcker inte med bara det. Att barnet får styra och att vi föräldrar följer är en viktig del, liksom att få till de här små stunderna ofta, sägar Maria Lalouni.
Vid vilken ålder kan man börja med barnstyrd tid?
Barn behöver inte ha uppnått en viss ålder innan man börjar med barnstyrd tid, tycker Maria Lalouni.
– Att leka tillsammans kanske är lättast från 1 år, eller från 7 eller 8 månader. Men man kan följa barnet redan före dess, och då är det ännu mer på barnets villkor: när barnet är vaket, när barnet tar initiativ till kontakt – man får passa på då.
– Med större barn är det annorlunda, då kan man göra det till en rutin, till exempel efter förskolan.
Hur? Efter förskolan har man ju ofta fullt upp med att få fram mat på bordet?
– Kanske kan maten vänta en liten stund om vi först tar ett mellanmål? Eller så får disken efter maten vänta tills vi har haft barnstyrd tid? Ibland kan vi kanske rucka lite på alla våra måsten och testa att göra på ett annat sätt.
Barnstyrd tid i olika åldrar
Hur gör man med barn i olika åldrar för att det ska bli just barnstyrd tid?
När det gäller de riktigt små barnen, de nyfödda som öppnar sina ögon så långsamt och som kräver tid för ögonkontakt behöver man sällan tänka på det här med barnstyrd tid, tror Malin Bergström.
– Då gör vi oftast det här automatiskt. Och att göra det; att vara närvarande och följa barnet och ha ingången ”Hej, vem är du?” till en liten person, det är väldigt värdefullt.
I början handlar det mest om att vara tillsammans med varandra.
– När bebisen är liten kanske man mest lyssnar på barnets ”prat” och låter barnet styra samspelet, säger Maria Lalouni.
När barnet är runt 2 år blir den barnstyrda stunden mer aktiv. Kanske man går – eller springer! – runt i parken och låter en del av tiden där bli min och barnets egen stund, föreslår Malin Bergström.
– Man kanske låter barnet åka rutschkana, säger ”Oooh” med ett sjunkande tonfall, liksom speglar barnets rörelse i sin röst och fångar in barnet när det kommer ner. Men det kan också vara att man bara ligger på golvet och leker tillsammans.
Och man bara låter det här hända, utan att säga något om att det är en barnstyrd stund man har?
– Jag tror att det är fint att säga något redan då för att få barnet att fatta grejen, säger Malin Bergström. Man kanske bara säger ”Ska du och jag leka/gå till parken/mysa lite bara du och jag nu en stund”?
Från ungefär 3 eller 4 års ålder kan barn vilja göra något mer konkret.
– Då kan barnet ha en favoritlek, kanske en rollek, eller att hoppa i sängen samtidigt som man själv sitter bredvid och säger vad barnet är för djur när det hoppar – en groda kanske? – eller att man leker ute och jagar varandra.
– Och med ännu större barn, tänker jag att det kan vara de där stunderna när man spelar fotboll eller basket med sina barn ute på gården, eller när man är ute med dem och hoppar studsmatta.
Hur långt upp i åldrarna kan barnstyrd tid vara bra?
– Alltså, själva utgångspunkten i det här är ju att skapa en mer ömsesidig relation, att man aktivt ser till att den rymmer glädje och ger ömsesidigt utbyte. Och det vill man väl aldrig sluta med? säger Malin Bergström.
– Att ha fina relationer till äldre barn handlar ju inte bara om att vara deras trygghet och vägvisare, det handlar också om att ge och ta på mer ömsesidiga villkor – och att själv få en glimt av barnens värld och universum. Så man kan gott fortsätta också av egoistiska skäl, tycker Malin Bergström.
Maria Lalouni håller med:
– Det finns ingen övre åldersgräns för att ha tid tillsammans och helt fokusera på våra barn. Med äldre barn kan det handla om att lyssna när barnet har något att berätta, och att då verkligen visa att vi lyssnar genom att hålla inne med goda råd, åtminstone för stunden. Och genom att spegla barnet; summera och upprepa det barnet förmedlar, kanske säga: ”Ah, så Hanna ville ses ikväll men du känner dig trött och vill vara hemma”.
Hur ofta ska man ha barnstyrd tid?
I praktiken kan det vara svårt att uppnå målet med en barnstyrd stund varje dag, enligt Maria Lalounis erfarenhet.
– Men en barnstyrd stund några gånger i veckan brukar vara bra. Det är också bra om stunderna är korta, bara 10–15 minuter, så att det inte blir så kravfyllt. Och det är viktigt att man som förälder ta stunderna på allvar: att man lägger undan mobilen, att man inte håller på och plockar och fixar under tiden utan att man verkligen är helt närvarande.
Malin Bergström betonar att man kan välja att ha barnstyrd tid av två olika skäl.
– Ibland är det för att man känner ungefär ”Det här vill jag grunda mitt föräldraskap på, så här vill jag ha det; jag vill verkligen få till de här stunderna när jag följer barnet så att det inte alltid bara är tvärtom”. Andra gånger kan det mer vara för att man har känslan ”Fasiken vilken höst vi har haft, så himla jobbigt och bråkigt det är och jag hinner ingenting, jag bara tjatar”. Det här är två olika behov, och jag tycker att man behöver göra skillnad på dem.
Om man känner att det är alldeles för jobbigt och tjatigt behöver man minska på bråken och istället få till stunder av kärlek och kontakt, menar hon.
– Då tror jag att det kan vara bra att få in barnstyrd tid som en daglig rutin, för annars kanske det inte blir av. Men om det är en del i det föräldraskap man vill ha, då kan det räcka fint med några gånger i veckan.
Inte uppfostra, inte lära
När man börjar använda barnstyrd tid kan det hända att man som förälder upptäcker en dold pedagogisk agenda djupt i ens inre, säger Malin Bergström.
– Man kanske inte kan låta bli att berätta vad saker heter på engelska, eller man kanske inte kan låta bli att fråga vad det är för färg på leksaken. Man kanske känner att ”Det måste väl ändå vara bra för barnet att jag frågar litegrann?”
Men då missar man målet?
– Ja, då missar man målet. För i de här stunderna ska jag ta mig tiden och rätten att se vad mitt barn kan lära mig. Jag ska inte lära barnet.
– När vi är helt närvarande på det här sättet använder vi en helt annan del av föräldrahjärnan än den vi brukar ha påkopplad mest hela tiden. Och den delen av föräldrahjärnan som är viktig nu handlar mer om känslor, närvaro, lek, fantasi och spontanitet.
Maria Lalouni instämmer: att vilja lära sitt barn något och därför instinktivt försöka påverka leken åt olika håll är inte kompatibelt med barnstyrd tid.
– Den stora utmaningen brukar ligga just där. Men man får försöka luta sig tillbaka lite, verkligen försöka att bara följa barnet. Man får vara uppmärksam på att inte ställa några frågor som till exempel: ”Vilken kloss passar här, den runda?”. Man kan gärna notera för sig själv att man får sådana impulser, men samtidigt behöver man hålla tillbaka dem, inte ge efter för dem.
Barnstyrd tid – inte bara när det är bråkigt
Barnstyrd tid är inte bara till för föräldrar som kämpar med mycket bråk hemma.
– Det är jättefint för alla föräldrar att tänka i termer av att följa och leda och försöka få till det här. Man kan börja med att fundera: ”Hur har vi det egentligen, hemma hos oss? Har vi stunder där jag bara släpper allt en stund varje dag? Har vi sådana någonsin?”, säger Malin Bergström.
Ibland kanske man kommer fram till att samvaron med barnet mest handlar om att man som förälder säger saker som ”Kom nu”, ”Gör inte så” eller ”Nu gör vi så här!”.
– Då behöver man steppa upp och försöka få till det här, för ur barnets perspektiv är det väldigt fint om det finns barnstyrd tid.
Om det är mycket bråk hemma kan behovet av barnstyrd tid vara mer akut.
– Det kanske är extra bråkigt för att man just har fått småsyskon och storasyskonet blir ledset över alla nej, eller kanske bara för att barnet har en trotsperiod, men oavsett varför: när det är extra mycket bråk behöver man verkligen sätta ner foten och börja med barnstyrd tid, säger Malin Bergström.
Barnstyrd tid kan dessutom vara extra värdefullt när föräldrarna har delad vårdnad om barnet, eller när man som förälder har varit borta mycket eller jobbat mycket sent, tipsar Maria Lalouni:
– Då kan det verkligen boosta relationen.
Mirakelmedicin – men inte utan risker
Barnstyrd tid – eller dagliga lekstunder eller goda stunder eller vad man nu kallar det för – är ”det finaste byggmaterial vi föräldrar har till en positiv relation med ömsesidighet och glädje”, enligt Malin Bergström.
– Det kan liksom hjälpa en att upptäcka hur gullig ens unge är. Och det är så enkelt. Så nära till hands. Och det är gratis. Det handlar bara om ett mindset, att liksom fånga känslan av ”Herregud vad påhittig och rolig och gullig hon är, mitt barn”.
En mirakelmedicin på riktigt, alltså?
– Ja, det är ju det. Men man får passa sig så att man inte upplever det som ett misslyckande; som att miraklet händer hos alla andra men inte hos mig, för det finns förstås saker som är utmanande med att få till det här. Om man till exempel använder barnstyrd tid för att det är mycket bråk hemma, eller för att man har ett barn som har fastnat i att söka uppmärksamhet för negativa grejer – då blir det väldigt mycket negativa grejer i början, även under den barnstyrda tiden. Och det kan vara otroligt utmanande. Man kan känna ”Fasen, ska hen passa på att bråka ännu mer nu när hen får min fulla uppmärksamhet? Och hur ska jag kunna låta bli att säga stopp när böckerna flyger runt skallen på mig?”
Ska man alltså inte säga stopp då?
– Jo, självklart måste man det. Barn slutar förstås inte bråka som genom ett trollslag bara för att man säger ”barnstyrd tid”. Däremot brukar ilskan lägga sig om man anstränger sig för att avleda, fokusera på det positiva och om man erbjuder gosiga eller roliga alternativ – och ett bra tips är att föreslå det när barnet är på gott humör, så att man förstärker något som redan är fint, säger Malin Bergström.
Läs också: "En kvart om dagen – hur svårt kan det vara?"
Positiva effekter av barnstyrd tid
Forskning har visat att barnstyrd tid kan:
• förbättra relationen mellan föräldrar och barn och därmed också underlätta samarbetet i vardagen
• stärka barnets språkliga färdigheter
• utveckla barnets minne och stärka barnets förmåga till problemlösning och sociala färdigheter (det vill säga de kognitiva färdigheterna)
• minska barns utagerande beteenden, till exempel sådant som att barn slåss, får utbrott och bråkar
• minska stress hos föräldrar (åtminstone när barnstyrd tid används som behandlingsmetod för familjer med mycket konflikter)
• öka positiva föräldrastrategier, som att ge barnet värme och uppmuntran, visa tålamod, förklara varför en regel måste finnas och ta in barnets synpunkter.
Källor: Psykologen Maria Lalouni och boken Vad alla föräldrar borde få veta
Barnstyrd tid i korthet
• Planera in kortare stunder (10–15 minuter) regelbundet
• Barnet ska få styra och välja
• Var följsam. Undvik att komma med många egna förslag och frågor.
• Visa att även du uppskattar stunden! Värdera inte det barnet gör men visa intresse genom att kommentera, till exempel ”Du väljer den blå figuren”eller genom att summera det barnet säger.
• Lägg undan telefonen och motstå impulser att städa eller vara effektiv
Källa: Boken Vad alla föräldrar borde få veta
Vad kan man göra under en barnstyrd stund?
• Leka affär eller restaurang
• Klä ut sig
• Rita
• Bada
• Titta på roliga filmklipp
• Pyssla, till exempel med lera eller pärlplattor
• Bygga med lego eller klossar
• Ha en pratstund på vägen till något
• Plantera en blomma
• Måla naglar
• Leka häst eller hund (till exempel du är en häst som barnet matar, borstar, lägger, rider, går ut med – kan vara världens bästa lek för en trött förälder om barnets omhändertagande sida kommer fram)
• Titta på när ditt barn spelar tevespel
• Spela tevespel ihop
• Laga mat
• Baka en kaka
• Spela boll
• Fika
• Ha picknick
• Ta en promenad
• Leka med figurer, dockor, bilar eller mjukdjur
• Ha ett hemmaspa med fotbad, ansiktsmask, massage
• Leka charader (man kan använda kort med bilder på till exempel djur som den ena ska härma, den andra ska gissa vilket djur det är)
Källor: Boken ”Vad alla föräldrar borde få veta” och informationssidan ”Daglig lekstund – varför och hur?” av psykologen Clara Linnros, forskningsprojektet BVC-Elvis
Att tänka på under en barnstyrd stund
• Visa glädje och entusiasm! Visa att det är roligt att vara tillsammans.
• Om du tycker det är svårt/tråkigt att leka är ett trick att se dig som en “fotbollskommentator” och benämna det barnet gör. Till exempel “Jaha, nu åkte din bil dit…” Ställ inte en massa frågor utan beskriv det barnet gör.
• Ge inga goda råd om inte barnet ber om det, barnet kan ta det som tillrättavisningar.
• Passa inte på att lära barnet saker, säg till exempel inte “Vet du vilken färg det är?” eller “Nu har vi tio klossar och jag tar en, då är det nio kvar” (om inte barnet älskar just det).
• Tävla inte mot barnet.
• Respektera lek och fantasi. Sätt bara gränser om någon eller något kan skadas. I lek får man utforska både positiva och negativa känslor och händelser. Det är till och med bra!
• Var en uppmärksam och uppskattande publik! Uppmuntra barnets idéer och skaparglädje.
• Tänk inte på sedan, konsekvenser eller vad din följsamhet kan leda till. Var i stunden och njut!
Malin Bergström är psykolog och docent, verksam vid Karolinska institutet och Stockholms universitet. Hon svarar på läsarfrågor på Viföräldrar.se och har bland annat skrivit böckerna "Lyhört föräldraskap", "Att skiljas med barn – föräldrar i två hem" och "Fråga barnpsykologen – 142 frågor och svar om att vara förälder".
Maria Lalouni är psykolog, medicine doktor och forskar vid Karolinska institutet i Solna. Tillsammans med kollegan Kajsa Lönn Rhodin har hon skrivit den nyligen utkomna boken ”Vad alla föräldrar borde få veta”. De båda har tidigare arbetat inom Stockholms stad och där utvecklat föräldraträffarna ABC (Alla barn i centrum) för föräldrar med barn mellan 2 och 12 år.
Barnstyrd tid kallas ibland BUSA (Barnet styr, Uppmuntra barnet, Sätt ord på det barnet gör, Alla dagar). Uttrycket används inom föräldraträffarna ABC .
Läs också:
• 3 saker föräldrar behöver veta när det är trots och bråk
• Hur är man en bra förälder? 5 kloka råd
• En god relation till föräldern är det allra viktigaste för barn
