Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Barn behöver inte perfekta föräldrar

Av perfekta föräldrar lär sig barn ingenting, menar föräldrarådgivaren Ingegerd Gavelin. Däremot mår barn bra av icke-dömande föräldrar. 

Barn mår bra av icke-dömande föräldrar, av vuxna som också vågar göra misstag, skriver föräldrarådgivaren Ingegerd Gavelin.
Barn mår bra av icke-dömande föräldrar, av vuxna som också vågar göra misstag, skriver föräldrarådgivaren Ingegerd Gavelin. Foto: VioletaStoimenova / Getty

Att bli förälder är verkligen att förlora kontrollen! Det blir sällan som man tänkt sig. Det är något av det mest utmanande, meningsfulla och roliga vi gör.

Ingegerd Gavelin är föräldrarådgivare och socionom, men inte längre yrkesverksam. Hon är också mindfulnesslärare och står bakom appen Mindfulness för föräldrar.
Ingegerd Gavelin är föräldrarådgivare och socionom, men inte längre yrkesverksam. Hon är också mindfulnesslärare och står bakom appen Mindfulness för föräldrar.

Barn och föräldrar är helt beroende av varandra. Vi delar glädjen och smärtan, och detta gör oss föräldrar sårbara på ett sätt vi inte varit sedan vi själva var barn.

Vår inre upplevelse av att vara förälder talas det lite om. Det skrivs spaltmeter om sömn, mat och metoder för barnuppfostran – men de inre tankarna är vi ofta helt ensamma om.

Vi måste hitta vår egen väg som förälder – delvis utifrån vår egen person men framför allt utifrån varje enskilt barn. Alla förändringar och utmaningar längs vår resa tillsammans med barnet gör att vi utvecklar en känslighet som med tiden blir en intuition.

Föräldraskapet påminner oss om vad som är viktigt i livet. Många berättar att de omprövar mycket när de blivit föräldrar. Många funderar på sina föräldrars sätt att leva, många omprövar sina drömmar.

Läs också: ”Jag blir galen!” – om att bli arg på sitt barn

Svåra minnen kan väckas till liv

Föräldraskapet påminner oss om våra egna upplevelser av att vara barn. Positiva minnen för många, men för några människor väcks svåra minnen till liv av föräldraskapet.

Men våra egna barnerfarenheter är inte det viktigaste. Viktigare är att möta varje barns behov och personlighet – så att varje barn blir vår lärare i att vara förälder till just det barnet.

Jag tänker att vi hittar det vi behöver genom att ge oss tid att fundera. Är vi två föräldrar tillsammans behöver vi prata mycket med varann, men vi behöver också fundera var för sig.

Vi behöver vara verkligt uppmärksamma på vårt barn för att förstå vad barnet behöver och mår väl av. Och vi behöver också vara uppmärksamma på oss själva så vi lär känna våra gränser och förstår vad vi själva behöver.

Möta barnet som det är

Ju äldre barnet blir, desto mer kan vi förstå barnet med hjälp av vår empati och vår intuition. Ju mer vi förstår barnet, ju mer öppna kan vi vara och ju mer klarsynta blir vi. Vi kan se att ett barns utveckling är ett ständigt prövande där många svårigheter löser upp sig av sig själv. Vi kan möta vårt barn som det är utan att ständigt försöka göra om honom. Vi kan alltmer lita på barnets förmåga att ta hand om sig. Tiden är med oss!

Det här betyder absolut inte att vi alltid är lugna inför allt som händer. Och det behövs inte heller!

Barn behöver människor som gör misstag

Barn behöver levande människor som förebilder, inte experter eller pedagoger. De behöver människor som reagerar och gör misstag, som inte alltid är rättvisa eller förstående. De behöver träna sig att möta människor som tappar tålamodet och människor i kris – hur ska de annars klara sig ute i världen?

Den gamle engelske barnläkaren och barnpsykoanalytikern DW Winnicott lärde oss att barn inte har nytta av perfekta föräldrar. Då lär de sig inte så mycket. Det räcker med ”tillräckligt bra föräldrar” och icke-dömande föräldrar – därför att vi människor utvecklas bäst när vi inte blir dömda.

Självständigheten börjar i beroende

Allt detta tal om föräldraskap kan bli verkligt stressande för många. Vi är ju viktiga, som trygghet, förebild och guide i livet. Barndomen påverkar hur barnet ser på sig självt och världen.

Vi har ofta som mål att våra barn ska bli självständiga människor. Men vägen dit går genom beroende. Vi kan vi inte hjälpa barn att bli trygga vuxna utan att de är djupt beroende, anknutna, till oss under många år. Det kan kännas skrämmande för många.

Tid att göra misstag

Men vi har tid på oss! Vi har tid att göra misstag, fundera och prova nytt. Vi har hela barnets barndom och ungdomstid på oss. Barnet är vår guide och hjälper oss att se vad som är verkligt viktigt just nu. Vi mognar tillsammans, barn och föräldrar.

Vi kan till exempel upptäcka att vi bär med oss familjeteman som vi vill ompröva. Det kan till exempel handla om att duktighet, lydighet eller prestation varit viktigast i vår ursprungsfamilj. Det kan handla om att vi lärt oss att man alltid ska vara lojal med sin familj och att konflikter alltid är något ont.

Vi kanske upptäcker att vi lätt dras med av automatiska tankar, känslor och handlingsmönster som inte är bra för oss. Vi behöver kanske öva oss i att bryta dem.

Mindfulness kan hjälpa

När vi utgår från icke-dömande uppmärksamhet kan vi se barnet som det är och då har vi större chans att se vad som behövs. Då kan vi välja.

Tips!

Till den här texten finns en meditation i appen "Mindfulness för föräldrar" som är skapad av Ingegerd Gavelin. Du hittar den i App store.

Både våra tankar och känslor lugnas av vänlig uppmärksamhet. De är ju bara tankar och känslor, inte verkligheten. ”Nu tänker jag så här. Jag får den tanken rätt ofta – men den är inte sanningen.” ”Nu kommer den känslan, den känner jag igen – men den är kanske inte sann.”

Med hjälp av mindfulness kan man skapa ett litet mellanrum mellan sig och sina tankar och känslor, så att man ser dem med lite distans. Då har man också lättare att svara på dem, istället för att blint reagera.

Men för att detta ska bli användbart, är det bra att man tränar när det ”är lugnt”. Om vi är vana vid att i stunden skapa det lilla avståndet så att vi iakttar oss själva med vänlighet, är det mycket lättare att ta till när det verkligen behövs.

Vara vänlig mot sig själv

Självmedkänsla är bra att ha ibland. När vi kritiserar och dömer oss själva reagerar vi med kroppens kamp-flykt-system. När vi är vänliga mot oss själva berörs omsorgssystemet i våra kroppar. Vi kan lugna oss genom vår egen kropp, till exempel genom att andas djupt och lugnt. Eller kanske lägga handen mot kinden eller bröstet. Också detta är bra att träna i lugna stunder, till exempel regelbundet på väg till jobbet eller innan man somnar.

Och när vi tar hand om oss själva visar vi barnet att vi människor kan ta hand om oss själva. När vi berättar hur vi tänker och känner, visar vi barnen att det är möjligt att lugna sig själv.

Läs också: "Barn behöver att vi finns för dem hur det än är"

Ingegerd Gavelin är föräldrarådgivare och socionom men inte längre yrkesverksam. Senast var Ingegerd verksam på Klarahusets föräldramottagning i Stockholm. Ingegerd Gavelin är också mindfulnesslärare och har skrivit flera böcker, bland annat Att möta sitt barn och sig själv och Lita på din tonåring – om trots och tillit, och står också bakom appen Mindfulness för föräldrar som finns att ladda ner i App Store. Ingegerd Gavelin bloggar på Vardag & Förundran.

Här kan du läsa fler artiklar av och med Ingegerd Gavelin.