Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Alltså hur söt? (Nej, sluta med det!)

"Som om att lägga ut en bild på sig själv är att be om komplimanger för sitt utseende" – Vi Föräldrars chefredaktör Sara Tuncel reagerar på utseendefixeringen.

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Jag tycker att vi måste prata om vår fixering vid utseende. Barns, och vuxnas.

Vi pratar på föräldra­möten om hur viktigt det är att ­personalen på föris inte slentrianmässigt hälsar på barnen och samtidigt kommenterar ”Vilken fin tröja du har!” och ”Vad söt du är”. Men öppna ett instagramflöde, ta en förälder vilken som helst, och du drunknar i kommentarer om barnen: ­”Gullisar!”, ”Men orkar inte!”, ”Alltså hur söt?”.

Det låter i princip likadant mellan vuxna: Mammabloggaren/poddaren/vloggaren Vanja Wikström berättar på insta om det nya podd­avsnitt hon och podd­kollegan just lagt upp. Hon beskriver vilka ­ämnen de ska prata om. Kommentarerna lyder: ”Vackra!”, ”Ni är så galet snygga!”, ”Så jävla fina!”. Och om innehållet då? Inga kommentarer.

En bekant presenterar stolt en jobbframgång (också på insta). Första kommentaren lyder: ”Så jävla snygg!!”, och sedan ”Men håret! Så snygg!!”.

Männen är inte undantagna. När tränings­profilen och nyblivna pappan Kalle Zackari Wahlström postar ett inlägg om sitt senaste pass rasar det in kommentarer om hans skägg (bättre med eller bättre utan?), hur snygg han är och vem han är lik.

Som om att lägga ut en bild på sig själv är att be om komplimanger för sitt utseende. Jag är supermegabautastolt över mina barn och när jag tittar på dem får jag svindel över att vi är en ­familj, att vi hör ihop, men när jag lägger ut ­bilder på dem i sociala medier vill jag inte få samma kommentarer som om jag visar upp en ny inredningsdetalj eller mitt senaste reafynd.

Så här skriver Kalle Zackari Wahlström på sin insta: ”Asså alla: Jag har gjort värsta mäktiga passet och ni pratar om mitt utseende. Sluta med det.”

Varför? För att det borde inte vara hur man ser ut som räknas jämt. Och det är ju hundra gånger härligare att få bekräftelse för den man ÄR eller det man GÖR.

Krönikan publicerades i augusti 2016.