Läkaren: Så behandlar du smärtan vid endometrios
Hur vet man om man har endometrios? Hur kan endometrios påverka vardagen – och vilken hjälp finns? Matts Olovsson, professor och överläkare, svarar på sju frågor.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar
Här svarar Matts Olovsson, professor och överläkare vid Endometrioscentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, på sju vanliga frågor kopplade till endometrios.
Hur ställs diagnosen endometrios?
– Under ett bra samtal går det att ringa in olika symtom som tyder på endometrios. Vidare kan man vid en gynekologisk undersökning bilda sig en god uppfattning om man vet hur man ska bedöma olika fynd som är förenliga med endometrios. Men för att fastställa att det verkligen är endometrios behöver man använda laparoskopi och med hjälp av det titta in i magen.
Är feldiagnostisering vanligt?
– Ja, kvinnor med endometrios får ofta en IBS-diagnos eftersom symtomen liknar dem vid irriterad tarm. De här kvinnorna känner sig ofta missförstådda. De har ont, men ingen tar tag i problemet, utan de får valsa runt mellan läkare med olika kompetenser utan att få rätt diagnos.
Finns det riskgrupper för endometrios?
– Ja, bland annat är sjukdomen beroende av blödningsmängd, så vid riklig mens finns ökad risk för endometrios. Livmodermissbildningar ökar också risken för endometrios då mer blodrinner in i magen i stället för ut i slidan.
Vilken hjälp finns för endometrios?
– Smärtlindring, i första hand med preparat av typen ”non steroid anti inflammatory drugs” (NSAID, till exempel Ipren) och de som innehåller paracetamol, samt hormoner, som p-piller, p-spruta eller hormonspiral. Det finns även ett nytt hormonpreparat, Visanne, som kan vara ett genombrott eftersom fler tål det, och det är avsett för just endometrios.
Hur kan endometrios påverka vardagen?
– Kvinnan kan behöva vara borta från sitt arbete en eller ett par dagar i månaden, vilket påverkar ekonomin och kan göra arbetsgivaren negativt inställd, och leda till arbetslöshet. Smärtan kan göra att man inte orkar träna och går upp i vikt. Den som har ont hela tiden riskerar att bli trött
och bitter, vilket kan påverka det sociala livet och kärleksrelationen. Och vid samlagssmärta blir ju även samlivet svårt. Kanske leder den samlade påfrestningen sjukdomen för med sig till en separation.
Hur ser sjukdomsförloppet vanligen ut?
– Till en början har man främst besvär vid mens, sedan även vid ägglossning. Så småningom kan det utvecklas till en kronisk smärta som aldrig släpper.
Är det viktigt att få en diagnos?
– Ja, av flera skäl. Ingen ska behöva ha ont i onödan och man ska inte ha ont utan att veta vad det beror på. Och om sjukdomen får härja fritt riskeras kvinnans fertilitet.
Artikeln publicerades i oktober 2011.
