Ska barn alltid få vara med och leka?

Ska alla barn alltid få vara med och leka? JA, vill kanske vi vuxna svara, för vi står inte ut med tanken på att ett barn ska lämnas utanför. Men psykologen Margareta Öhman är inte lika säker.

Vissa situationer är självklara: Om ett barn bjudit hem flera kompisar ska alla få vara med och leka. Barnet är värd och ska ta hand om sina gäster:

Margaretha Öhman, psykolog.

Margareta Öhman, barn- och familjepsykolog.

– Innan andra följer med hem kan det vara nyttigt att prata om det här med sitt barn, säger Margareta Öhman, barn- och familjepsykolog, med inriktning på samspel, lek och relationer.

Men andra situationer är inte lika självklara. Om en lek redan kommit igång och andra vill ansluta kan det uppstå en dragkamp mellan å ena sidan rätten att få vara med och å andra sidan barns rätt att värna sin lek. För lek är en rättighet, en lärandeprocess som tränar sociala förmågor, fantasi och samarbete.

Många barn är tidigt medvetna om rätten att gå in i en fantasivärld och leka ostörda.

– Därför är frågan komplex och många faktorer påverkar. Man måste känna in vad som ska gälla i den specifika situationen, säger hon.

Leka i sandlådan

Lek och umgänge börjar i sandlådan. Små barn inspireras och leker gärna bredvid varandra men redan där behöver de lära sig att umgås på ett trevligt sätt: ”Jag får inte ta andras saker och ingen får heller ta ifrån mig mina”.

– Det är samtidigt ett sätt att lära barnet att hen – precis som alla andra – har ett egenvärde som ska respekteras. Försöker barnet ta någons leksak är det bättre att säga att ”hinken är upptagen” än ”Lisa har hinken”. Då blir det inget fokus på Lisa utan på hinken. Det påverka vilka bilder och värderingar vi skapar av varandra.

Vissa barn är ”lekstarka”

I mer komplexa lekar, som dessutom kommit igång, kan det vara svårt för ett nytt barn att ansluta. Om rollerna redan fördelats kanske en person ytterligare inte ryms i manuset.

– Om ett barn frågar ”får jag vara med?” blir svaret nej tre gånger av fyra. Det brukar vara lättare att ansluta till kullekar med plats för många deltagare, säger Margareta.

Men det finns strategier för att lättare komma in i en pågående lek. Hemligheten är att hitta en ny roll som berikar. Det är så lekstarka barn gör. De håller sig i närheten för att förstå handlingen och sedan erbjuda något som tillför leken något nytt. Därigenom bjuder de in sig själva.

– Man kanske hittar dekorationer till tårtan som de andra barnen bakar i sanden. Det gäller att hitta en roll som berikar och gör att leken blir större än vad den annars hade varit.

Som vuxen kan man hjälpa barnet. Antingen genom att skapa en ny spännande lek som lockar till sig de andra barnen eller genom att skapa en lek som kompletterar den som pågår och som kan inkluderas i den.

– Om barnen låtsas att de är ute och handlar kanske de vill fika efteråt. Då skapar man ett kafé bredvid där alla kan mötas och därigenom vidgas lekvärldarna. Vill de inte fika har kaféleken ändå blivit ett bra alternativ för barnet som ville ansluta.

Läs också: Kan små barn mobba varandra? 

Barn behöver öva sig på att leka

För att kunna stötta och hjälpa behöver man känna barnet väl och veta hur hen fungerar i lek. Vissa barn kan behöva leka mer för att utveckla sin fantasi och samarbetsförmåga – barn gillar att leka med de som är bra på det – och då är den vuxne en bra lekkamrat. Har barnet till exempel ett dåligt sätt att ta kontakt med andra kan man öva på det.

– Ett litet barn som blir exalterat och vill krama de andra barnen för hårt kan behöva hitta ett bättre sätt att visa sin glädje på. Annars kan de andra barnen bli rädda, säger Margareta Öhman.

Det är inte alltid så att ett ensamt barn vill vara med de andra och leka. Vissa barn är nöjda med att titta på andras aktiviteter på avstånd. Andra vill ansluta men behöver tid för att förstå vad aktiviteten handlar om. Därför är det viktigt att aldrig pusha ett barn att ge sig in i leken utan istället fråga om barnet är nyfiket på leken och om hen vill vara med.

– I sådana fall kan man uppmuntra barnet att gå närmare för att få en bild av vad de andra gör men uppmana aldrig barnet att gå fram och fråga om hen får vara med.

Barnet behöver förberedas på att de andra kanske vill leka ifred och att det inte behöver vara farligt att inte få vara med. Men om man som vuxen redan från början vet att barnet inte har en chans att komma in i leken är det bättre att rikta barnets uppmärksamhet mot något annat.

– Om ett barn ofta misslyckas kan det bli en identifikation. Barnet vänjer sig och förväntar sig att inte få vara med.

Dåligt att tvinga

Att tvinga barn att släppa in fler i leken är sällan en bra strategi. Det skapar känslan av att det är dåligt att inte få vara med och blir samtidigt en tillrättavisning av barnen som ville vara själva – och vilkas syfte kanske inte alls var att utesluta någon utan bara att fortsätta leken. Dessutom är det inte ovanligt att barnet ändå utesluts ur leken så fort den vuxne vänder ryggen till.

Barnen kanske ändrar lekens regler och styr tillbaka till ursprungsmanuset. Som förälder och pedagog behöver man vara aktiv och uppmärksam på hur lek utvecklar sig för att kunna rycka in vid behov. Barns kroppsspråk brukar tydligt visa vad som händer, också på avstånd.

– Ett sätt att utesluta är att tilldela det nya barnet en passiv roll, som att vara barnvakt åt dockorna när de andra går iväg. Så om ett barn tvingats in måste den vuxen stanna kvar en stund och se till att samspelet verkligen kommer igång.

Hur har barnet det på förskolan?

För att som förälder få en bild av barnets lekupplevelser är det viktigt att prata om detta: fråga barnet vad hen har lekt på förskolan och med vilka. Därigenom kan man också få en bild av att barnet faktiskt har kompisar.

– Såklart behöver man också vara uppmärksam på fysiska tecken på att något inte är bra, som att barnet inte vill gå till förskolan, är extra klängigt eller har ont i magen, säger Margareta Öhman.

Har det uppstått ett negativt mönster, där ett och samma barn sällan kommer in i leken, är det snarare en fråga om hur barnen fostrats och lärt sig att umgås med varandra än ett problem med själva leken.

– Då behöver man samtala om det i gruppen. Man kan avbryta barnen och prata om hur man uppträder när man är tillsammans. Visserligen har man då ödelagt hela leken men den kan förhoppningsvis återupptas vid ett annat tillfälle.

Jobbigt som förälder

Att inte komma in i leken kan vara jobbigt för barnet men det kan också vara känsligt för föräldrarna. De flesta av oss har egna erfarenheter och minnen som lever kvar från barndomen. Men ett barn som har svårt att komma in i leken i ett visst sällskap kan ha lätt att göra det i ett annat.

– I olika sammanhang kan barn få olika roller. Därför är det bra att hitta grupper där barnet trivs.

För barn behöver också släppas fria. Styr de vuxna för mycket är leken inte längre fri och det blir vår snarare än barnens.

– Vi är endast gäster i barnens fantasivärld. Så samtidigt som vi ska hjälpa dem måste de också få prova sina vingar, gå på minor och nå framgångar, säger Margareta Öhman.

Läs också: Är det viktigt att ha kompisar av samma kön på förskolan? Barnpsykologen svarar

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.