Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Barns utveckling – vad är normalt?

När kan barn sitta, gå och prata? Eller dricka själva från en mugg? Det varierar mellan olika länder och kulturer – och föräldrars förväntningar påverkar. Psykologen Antonia Reuter förklarar.

Kan själv! Men hur kommer det sig att barn utvecklas i så olika takt? Att barn i en del av världen kan dricka själva från en mugg redan vid 8 månaders ålder, medan barn i en annan kultur gör det först vid 16 månader?
Kan själv! Men hur kommer det sig att barn utvecklas i så olika takt? Att barn i en del av världen kan dricka själva från en mugg redan vid 8 månaders ålder, medan barn i en annan kultur gör det först vid 16 månader?

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Barn i Sydafrika kan dricka själva från en mugg vid 8 månaders ålder. Barn i Argentina gör det först vid 16 månader, enligt en studie. Och det är bara ett av flera exempel på hur olika barn i skilda delar av världen når specifika färdigheter i sin utveckling, berättar Antonia Reuter, psykolog i Göteborg.

Frågan om vad som är normalt, eller kanske snarare vad vi betraktar som normalt, i barns utveckling engagerar henne:

Psykologen Antonia Reuter har lång erfarenhet inom barnhälsovård och flyktingmottagning. Just nu arbetar hon i ett utvecklingsarbete kring barns och ungas hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen.
Psykologen Antonia Reuter har lång erfarenhet inom barnhälsovård och flyktingmottagning. Just nu arbetar hon i ett utvecklingsarbete kring barns och ungas hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen.

– Jag har blivit allt mer upptagen av funderingar på vilka konsekvenser barns tidiga uppväxtmiljö och våra förväntningar har på barns utveckling, och på hur det kulturella sammanhang som barn lever och fostras i påverkar bland annat deras färdigheter och hjärnans tidiga utveckling. Det handlar om så mycket!

Barns utveckling styrs av förväntningar

Antonia Reuter har många års erfarenhet av arbete inom barnhälsovård och flyktingmottagning. Studien som visar när barn i Sydafrika respektive Argentina kan dricka från en mugg bekräftar hennes erfarenheter, säger hon:

– Föräldrar har olika tankar och idéer om vad barn ska klara av i olika åldrar. Det i sin tur leder till att vi förhåller oss olika kring vad vi kan förvänta oss av våra barn. Och det gör att vi beter oss och är på olika sätt tillsammans med barnen.

Barns utveckling påverkas också av deras föräldrars förutsättningar, till exempel deras hälsa, ekonomi och andra livsomständigheter, poängterar Antonia Reuter.

– Men förväntar jag mig att barnet ska kunna dricka ur egen mugg ställer jag fram en mugg. Om jag inte har den förväntan fortsätter jag kanske att ge barnet nappflaska, eller håller i muggen själv.

Genetiskt kodade program påverkar utvecklingen

Våra förväntningar på barns utveckling varierar inte bara mellan olika kulturer. De kan också skilja sig åt mellan generationer i en och samma kultur och påverkas av hur man lever sitt vardagsliv.
Våra förväntningar på barns utveckling varierar inte bara mellan olika kulturer. De kan också skilja sig åt mellan generationer i en och samma kultur och påverkas av hur man lever sitt vardagsliv. Foto: Unsplash/Zach Callahan

Föräldrars förväntningar är förstås inte det enda som påverkar barns utveckling.

– Vi bär alla på ett genetiskt kodat program som ligger till grund för utvecklingen. Det kan vi till exempel se i att de flesta av oss, efter att ha fötts totalt hjälplösa, ändå kan gå relativt stabilt efter 1 år eller 18 månader, säger Antonia Reuter.

Att barn i olika kulturer når vissa milstolpar i utvecklingen vid olika tidpunkter beror dock inte på att den genetiska uppsättningen skiljer sig åt, åtminstone inte enligt forskarna bakom en av de studier som tittat på detta, berättar hon:

– Troligen handlar det istället om vilket kulturellt sammanhang barnen lever i, vilka erfarenheter de har och vilka möjligheter de får av sina föräldrar och andra vuxna att få pröva på och klara av saker på egen hand. Och då blir det genast spännande att tänka vidare kring det här.

Det är inte bara mellan olika kulturer som förväntningar på barns utveckling kan variera. De kan till exempel också skilja sig åt mellan generationer i en och samma kultur, och variera mellan hur man bor och lever sitt vardagsliv.

– Om ett barn växer upp i en familj som varje dag går upp för en trappa, lär det sig snabbare att gå i trappor än om det växer upp i en familj som inte går i trappor så ofta. Och förutsättningarna styrs också av vilka föräldrar jag som barn har och vilka andra vuxna jag har runt omkring mig: hur de uppfattar och förstår vem jag är, vad jag vill, vad jag är nyfiken på, vad jag tycker är roligt att göra tillsammans med andra – och vad jag får för gensvar på det, säger Antonia Reuter.

Uppmärksamma det barnet är nyfiket på

När man hör om barn i Sydafrika som dricker själva ur mugg vid 8 månaders ålder behöver man känna till två saker, säger Antonia Reuter:

– Det ena är att det inte var alla barn i Sydafrika som kunde göra det utan ungefär hälften av de barn som deltog i studien.

Det andra är att kunskapen om att barn utvecklas i olika takt inte ska leda till att man börjar träna ett barn på sådant som det ännu inte har förutsättningar att klara av, eller på sådant som det självt inte visar intresse för även om man lockar och pockar.

– Jag tänker att kunskapen istället kan göra att vi får en ökad förståelse för värdet i att, tillsammans med sitt lilla barn, uppmärksamma och utforska vad barnet är nyfiket på och vad det skulle vilja pröva.

Föräldraskapet blir roligare

Kolla, en skiftnyckel! Att uppmärksamma barnets nyfikenhet över vad det än gäller, och att tillsammans utforska det barnet är intresserat av, är bra, säger psykolog Antonia Reuter.
Kolla, en skiftnyckel! Att uppmärksamma barnets nyfikenhet över vad det än gäller, och att tillsammans utforska det barnet är intresserat av, är bra, säger psykolog Antonia Reuter. Foto: Shutterstock

Föräldrar och barn imiterar varandra, säger Antonia Reuter.

– De är i en slags ständig imitationsdans, lite som pingpong, och de svarar hela tiden på vad den andra gör. Som förälder medverkar man i den dansen utifrån vad man tror att barnet kan dansa. Om man inte tror att barnet kan får barnet ingen motpart, ingen danspartner.

Det kan vara värt att fundera på om man har automatiska tankar av typen ”Nej, hon kan inte äta själv” eller ”Nej, han är inte intresserad av att titta i bok än”, tycker hon.

– För det kan ändå vara jättekul att få bläddra i en pekbok tillsammans med en vuxen eller ett äldre syskon, titta på katten som säger mjau mjau. Och barn kan ganska tidigt ta till exempel en mindre bananbit med handen, eller plocka ärtor med fingrarna. Man kan låta barnet testa, se om det vill försöka.

Att som förälder vara nyfiken, följa barnet, vara uppmärksam på barnets försök att ta kontakt, på barnet försök att visa vad det tycker är intressant – det är ett förhållningssätt som gör föräldraskapet både roligare och mer spännande, och som också gör det roligare och mer spännande att vara liten, säger Antonia Reuter.

– Barnet kanske inte så tydligt kan peka med sitt finger på vad det vill visa, men det gör troligen andra försök, i lek och i nära samvaro, att förmedla det. Att då som förälder uppmärksamma och försöka sätta ord på det – ”Oj, vill du visa pappa (eller mamma) någonting?” eller ”Å vad spännande, den där fågeln!” … Att ta del av barnets upplevelse, dela den, visa att man uppskattar barnets försök att på sitt sätt berätta och förmedla upplevelsen. Och att man bollar tillbaka, kanske säger ”Ja oj, det här måste vi titta närmare på!” – då är man igång med den där turtagningsdansen som barnet lär sig så mycket av, och som lär oss föräldrar så mycket om barn och deras sätt att kommunicera.

Så om man vill ge sitt barn de bästa tänkbara möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar …?

– … så ska man vara nyfiken på sitt barn, på vem det är och på vad det önskar och intresserar sig för. I praktiken handlar det om det som kallas ett lyhört föräldraskap, säger Antonia Reuter.

 

Foto: Unsplash/Jason Sung

Hur kan man främja sitt barns utveckling?

 Att utforska världen tillsammans med sitt barn – det är en av de saker man kan göra för att främja barnets utveckling.

Lek och prata med barnet, var tillsammans med barnet. Gör saker tillsammans som ni båda tycker om.

Var nyfiken på hur ditt barn kommunicerar. Upptäck världen tillsammans och turas om att ”prata”.

Rikta din fulla uppmärksamhet på barnet när du svarar på barnets kontaktförsök.

Tänk inte på barnets utveckling i termer av ”faser”. Barnets utveckling är dynamisk och sker i samspel med dig.

Barns utveckling påverkas positivt av att ha flera engagerade och närvarande vuxna.

Be om hjälp om du har det tufft.

Fotnot: Råden, som riktar sig till föräldrar med barn upp till 18 månader, är inspirerade av skriften Spädbarns utveckling och behov av en trygg bas (nummer 11 i serien Forskning i korthet) av Anna Sarkadi, Gustaf Gredebäck och Pia Risholm Mothander

"Ett spännande, lärorikt och viktigt område"

Antonia Reuter har, för tidskriften Barnläkaren, skrivit en artikel om den forskning som pågår om barns utveckling i ett globalt perspektiv, bland annat på initiativ av världshälsoorganisationen WHO.

Hittills har man sett tecken på såväl likheter som skillnader mellan barn i olika delar av världen. Det är relevant kunskap för barnhälsovårdens riktlinjer kring barns utveckling, menar Antonia Reuter och skriver:

”Vi lever i ett mångkulturellt samhälle med hög förändringstakt, segregation, ökade ojämlika levnadsförhållanden, förändrade hälsobeteenden och förändrade och olika uppväxtvillkor för barn. Utifrån det behöver normalitet relaterad till barns utveckling diskuteras. Vi behöver ta del av aktuell forskning gällande barns utveckling. Vilka milstolpar varierar, vilka är mer eller mindre universella och vilka säger något om barnets fortsatta utveckling och behov av insatser som ger effekt? Ett spännande, lärorikt och viktigt område för att kunna främja alla barns utveckling och hälsa.”

 

Den studie som nämns i artikeln, Similarities and differences in child development from birth to age 3 years by sex and across four countries: a cross-sectional, observational study, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Läs också: 

När kan bebisen sitta, och när kan barn gå och prata? 

Ditt barns utveckling – allt om barn från 0 till 6 år 

Lyhört föräldraskap – eller vilken föräldrastil har du? 

Vad behöver barn för att utvecklas och må bra? Barnpsykologen svarar