Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

"Sömnmetoder har krånglat till vår syn på små barns sömn"

Sömnmetoder – är de bra för barn? Nödvändiga? Funkar de ens? Och finns det någon sömnmetod som passar alla? Så här tänker två psykologer och en barnsjuksköterska.

Finns det någon sömnmetod som passar alla barn?
Finns det någon sömnmetod som passar alla barn?

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Sömnmetoder – är det bra?

Malin Bergström, barnpsykolog:

Barnpsykolog Malin Bergström
Barnpsykolog Malin Bergström Foto: Stefan Tell

"Jag tycker att sömnmetoder har krånglat till vår syn på små barns sömn. Vi har fått för oss, när vi lyssnar till experter och andra människor i vår omgivning, att vi borde pröva lite hårdare metoder– fast de flesta av oss som prövat har insett att det inte var bra för någon. Barnet grät och vi utsatte oss för något vi inte ville och sedan är man ändå tillbaka på ruta ett igen.

Min erfarenhet är att de flesta barn är för envisa för till exempel femminutersmetoden. Den är så olik det föräldraskap de är vana vid att de helt enkelt fortsätter att skrika. Men för vissa funkar det och då är det ju bra. Jag förordar dock aldrig femminutersmetoden. Att lämna barn ensamma när de är rädda och ledsna och gråter efter närhet kan jag aldrig rekommendera. Jag tycker att femminutersmetoden går på tvärs mot ett lyhört föräldraskap, som är det jag vill uppmuntra till. De enda gånger jag använt varianter på den metoden tillsammans med patienter är om barnet varit i 2-årsåldern och föräldrarna varit så nermalda av trötthet att de inte längre fungerat som föräldrar. Annars förordar jag alltid ”mjuka” metoder med mycket stegvis nedtrappning av närhet.

Sedan finns det ju sömnmetoder av lite mjukare skola, som egentligen är ganska banala grejer, men det är som om vi behöver ett recept, en struktur att hålla oss till när livet blir svajigt av för lite sömn och osäkerhet kring hur man ”ska” göra.

Om sömnen inte fungerar hemma brukar jag uppmana föräldern eller föräldrarna att sätta sig ner och göra sin egen metod. Att utgå från den egna familjens behov och hitta en metod som man kan införa i små steg, under minst två veckor. Oftast är det bäst att förändra med små steg i taget. Ett barn som är vant att somna i famnen kan till exempel först vänjas vid att somna med en förälders hand på ryggen, och i nästa steg med att höra förälderns andetag utan att få kroppskontakt samtidigt.”

Eva-Lotta Funkquist, barnsjuksköterska:

Eva-Lotta Funkquist, barnsjuksköterska, barnmorska och amningsrådgivare.
Eva-Lotta Funkquist, barnsjuksköterska, barnmorska och amningsrådgivare. Foto: Copyright (c) Juliana Wiklund

”Jag tycker att det är ytterst problematiskt att vården har fört ut sådana metoder. Man har fått så många föräldrar att göra saker som inte alls känns bra och som definitivt inte är bra för barnet. Men om en vårdinstans säger något är det lätt att tro att man måste följa det. Det är väldigt olyckligt att det har blivit så.

Små barn vaknar ofta på natten och behöver känna att någon finns nära. Om det inte finns någon där kan det vara väldigt skrämmande för barnet.”

Eva Lyberg, psykolog:

Eva Lyberg, psykolog.
Eva Lyberg, psykolog.

"Under första halvåret kan man ändra barnets sovrutiner, men samtidigt ta stor hänsyn till barnets behov av sömn och mat. Både stora och små människor mår bra av rutiner kring insomnandet, det vill säga att man gör på ungefär samma sätt, i samma ordning och på samma tid varje kväll: Att stunden före läggning är lugn och rofylld. Att rummet man ska sova i är rofyllt – och att man känner sig trygg.

För en bebis handlar trygghet om att veta att någon finns där för en om man känner sig rädd. Så snarare än en metod behöver föräldrar tänka ut vad som passar dem själva och det egna barnet bäst när det gäller att somna och sova.

Visa barnet vägen genom att skapa rutiner, och hjälp barnet att känna trygghet. Och kom ihåg att barn är olika; det som funkade bra med första barnet kanske inte funkar med nästa. En del barn behöver mycket hjälp för att komma till ro på kvällarna, andra somnar lätt. Och alla barn har krångelperioder kring sömnen, vilket kan bero på att det händer saker på insidan (som utveckling) eller utsidan (som syskon eller förskolestart). Då kan man behöva göra en förändring i rutinerna ett litet tag.

Eftersom barn är just individer, något som de så kallade sömnmetoderna inte tar hänsyn till, går det inte att rekommendera någon metod. Om man som förälder behöver stöd för att skapa bättre sovrutiner efter första halvåret, prata med bvc för att få professionell vägledning."

HÄR finns fler artiklar om barns sömn och sömnmetoder!