Adam Tensta är Vi Föräldrars krönikör. Du kan läsa hans texter i varje nummer av tidningen Vi Föräldrar.

Jag tror att den lite lyxiga tillvaron med både mig och Jenny hemma på heltid (jag jobbar hemifrån) har gjort det svårt för oss att hitta en tydlig sovrutin för Valma. Inte för att vi inte har velat eller haft chansen, utan snarare för att vi inte har känt ett behov av det. För oss har tiden funnits att ta saker och ting på volley.

I retrospekt hade det nog varit bättre om vi hade infört tydliga sovrutiner tidigare, men Valma har varit väldigt angelägen om att få som hon vill. Hon har bara somnat ensam en eller två gånger, resten av tiden har hon velat somna antingen på mig eller Jenny. Och där vill hon ligga, och så fort kroppskontakten bryts vaknar hon.

Bortsett från de första månaderna då Jenny ammade Valma varannan timme under hela dygnet, har det inte varit en dealbreaker för oss, för vi turas om med att ta Valma om natten. Vi räknar ofta med åtta timmar sömn som vi delar in i ”riktig sömn” och ”Valma-sömn”. Det blir fyra timmar riktig sömn var, vilket jag tror är mer än många föräldrar får, i synnerhet alla ensamstående föräldrar som själva drar hela lasset (den största elogen till er!).

Nu har vi i alla fall bestämt oss för att försöka köra på sovrutinen som vi har snickrat ihop: Klockan 20 börjar vi med ett bad eller bokläsning: varannan aktivitet varannan dag. Sedan sätter vi på pyjamas och så matar vi Valma i hennes säng, som står bredvid vår, och ligger med tills hon somnar.

Jag kan säga att det hittills har gett varierat resultat. Vissa dagar somnar hon i sin säng och sover 1-2 timmar innan vi måste stoppa om henne igen, men det är länge nog för att vi ska intala oss själva att vi har löst problemet och knäckt koden.

Andra dagar tvärvänder det och hon vägrar att somna i sin säng. Hon ligger och gurglar och småpratar, och det ökar stegvis i volym, för att slutligen gå över till gråt och skrik, och så förblir det tills någon av oss plockar upp henne. Vi har inte förväntat oss något annat, och det är såklart hjärtskärande att bara låta henne ligga där och skrika för rutinens skull, så det slutar alltid med att vi ger vika.

Det blir en befrielse för Valma, för oss som föräldrar och säkerligen också för våra grannar här i det mycket lyhörda huset.

Man kan ju fråga sig om det finns det några sovrutiner som fungerar utan att föräldrarna måste ha ett kylskåp till hjärta?

Här är en liten lista på saker som vi har hört om och tips vi har fått när det gäller barn och sömn, men som inte har fungerat för oss:

  • Att barnet ska sova i sin egen säng, och att barn inte ”vill” sova intill föräldrarna.
  • Att mata barnet med ersättning på kvällen så att barnet ”sover längre”.
  • Att stimulera barnet mer (eller mindre) under vaken tid.
  • Att låta barnet ligga och skrika tills det somnar.

Vi får helt enkelt se hur det går med vår nya rutin, vi har bestämt oss för att köra på den i två veckor för att sedan göra en utvärdering, och räkna på om vi och/eller Valma fått mer eller mindre sömn.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren