Mormor skämmer bort mina barn

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Det finns inga regler hos mormor

Våra barn, 4 och 6 år, har alltid haft mormor 100 mil bort och det har funkat att hon skämt bort dem lite och töjt gränser. Nu har mormor flyttat hit. Vår äldsta dotter har gjort mig – mamma – till den onda och mormor till den goda på bara tre veckor. Det finns inga regler hos mormor och det spelar vår dotter naturligtvis på.

Nu tror mormor att vi alltid skäller på barnen, vilket vi inte alls gör. Hon ser inte att hon har stor del i alla bråk vi har för tillfället. Nu är jag och mormor i luven på varandra på grund av detta.

Hjälp, hur gör vi?

Svar

Äntligen bor mormor nära. Och så slutar det med bråk. Visst är det typiskt. Typiskt för att när vi bor långt ifrån varandra, vill vi inte bråka i onödan, den korta tid vi har tillsammans. Och typiskt, för att närhet föder bråk. Nu har ni möjlighet och tid att bråka med varandra, eftersom ni kan träffas så ofta. Då behöver ni inte hålla igen.

Din 6-åriga dotter gör likadant. Hon bråkar med dig för att hon och du lever så nära varandra och för att hon är så trygg med dig. Dessutom befinner hon sig i ”lilla tonåren” och livet är i kaos just nu, som för alla tonåringar. Hon håller på att ta ett steg i sin frigörelse från sin älskade mamma. Då behöver man andra människor att se upp till. Människor som man både liknar och är olik och som ger något annat än föräldrarna, så som mormor fungerar just nu för henne. Att du och din dotter bråkar för närvarande är ofrånkomligt. Och att det är olika hemma jämfört med hos mormor, och att ni har olika regler, är också ofrånkomligt. Så här i början måste mormor och barnbarnen hitta sina nya positioner. Precis som du och din mamma måste göra.

Däremot betyder det inte att du måste acceptera att din dotter spelar ut dig och din mamma mot varandra. Då behöver du vara tydlig och med kraft (och ilska) betona att vissa saker får de göra hos mormor, men inte hemma. För hemma hos er är det ni föräldrar som bestämmer.

Sedan är det nog så att du och din mamma behöver ha ett eget samtal – bara ni två – under lugna förhållanden och utan barnen i närheten. Ett samtal där du kan förklara bland annat det jag skrivit här i mitt svar. Ni kan kanske också försöka komma fram till hur ni ska göra för att inte bråka så mycket med varandra. Lättare sagt än gjort, jag vet. Men jag vet också att om man börjar öppna upp så är det lättare att hitta lösningar.

Malin Alfvén, psykolog

Artikeln publicerades 2008.