”Grönsaker, blä!” Men måste det vara så?

Barn gillar inte grönsaker, sägs det. Och det är inte ovanligt att det stämmer. Vi Föräldrars barndietist Sara Ask ger sina bästa tips till föräldrar med små grönsaksvägrare.

Grönsaksdisken dignar av nyttiga läckerheter. Men vad hjälper det när ens barn föredrar ketchup framför solmogna tomater?

Skepsis mot grönsaker och viss proteinrik mat som fisk är vanligt, särskilt hos barn i förskoleåldern. Då börjar de ta mer eget ansvar för vad som åker in i munnen och inser samtidigt vilken makt de själva har vid bordet. Det är en naturlig del i utvecklingen och inget som betyder att det kommer att bli problem med mat i framtiden. Men det kan lätt kännas som att börja om i matutvecklingen – allt utom pannkakor och andra klassiska barnfavoriter är att betrakta som ny mat nu när barnet ska börja ta eget ansvar.

Delvis handlar det om en kvarleva från stenåldern, då människan hade hela naturen som skafferi och det gällde att bara äta lite i taget av sådant man inte kände sig säker på. Det kanske var giftigt!

Men med lite finurlighet och tålamod går det att locka ”stenåldersgommen” att våga prova nytt. För även om mycket är nedärvt spelar även miljön och omgivningen stor roll.

Ny mat kräver tid

Forskning visar att det främst är tre saker som barn behöver för att lära sig tycka om ny mat:

1. Tid att bekanta sig med det nya.

2. Positiv stämning (eller åtminstone inte press och tvång vid matbordet).

3. Att barnet känner att det nya inte ger obehag.

Grönsaker innehåller mycket näring i form av fibrer, vitaminer och mineralämnen. Men mycket av grönsakernas näring finns också i till exempel frukt, bär, yoghurt, fil, rapsolja, fullkornsbröd och andra spannmålsprodukter. Barn löper alltså ingen akut risk för näringsbrist, även om det blir skralt med ärter på tallriken.

Med fisken är det lite värre; den innehåller fler viktiga näringsämnen, som långa omega 3-fettsyror och D-vitamin. Men kroppen kan omvandla fett i till exempel rapsolja till långa omega 3-fettsyror som finns i fisk, även om processen inte är särskilt effektiv. D-vitamin finns i viss mån även i berikade matfetter och mejeri­produkter (lätt- och mellanmjölk, till exempel), men känner man sig osäker kan man fortsätta ge D-droppar även efter 2-årsdagen (se faktaruta).

Det innebär förstås inte att man klarar sig lika bra utan grönsaker och fisk – tvärtom. I matstudier av vuxna sticker grönsaker och fisk ofta ut som extra hälsobringande mat. Det är därför det är viktigt att lägga en bra grund redan i barndomen.

Artikeln publicerades i Vi Föräldrar 10/2015

Vill du läsa flera artiklar som den här? Följ Vi Föräldrar på Facebook för att vara säker på att inte missa något.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren