Vad måste vi berätta?

Vad måste vi berätta?

Fråga

Jag har en fråga om familjerätt. Jag och min sambo känner oss kränkta över kommunens sätt att utreda faderskap. Vi har varit tillsammans i sex år, bott ihop nästan lika länge, vi är ordentliga och trygga människor. Men vi är inte gifta och därför ska vi sättas under lupp. Kvinnan från socialen är inte särskilt smidig, hon talar glatt om att vårt sexliv måste utredas så att hon kan göra en bedömning om det är rimligt att min sambo verkligen är far till vårt barn, som vi ju båda hävdar.
Vi har inget att dölja men vi har kommit in i en vuxen trotsålder och vill inte lämna ifrån oss ett kommatecken mer än nödvändigt.
Vad säger lagen? Vilka uppgifter måste vi lämna ifrån oss och varför har man valt att särskilja gifta och ogifta på det här viset? Nog är det ganska otidsenligt att tro att sexuella utsvävningar bara hör ogifta par till?

Trotsig

Svar

Jo, vi håller med om att det känns otidsenligt att man behöver redogöra för sitt sexliv när man är sambor och får barn, när detta inte behövs för gifta par som blir föräldrar.
På din fråga om vad lagen säger, svarar Elvy Wicklund vid advokatfirman Kvinnojuristen, så här:
När föräldrarna till ett barn är gifta föreligger en faderskapspresumtion, det vill säga att lagstiftaren utgår ifrån att mannen i äktenskapet är far till barnet som fötts.
När föräldrarna inte är gifta finns ingen sådan presumtion, utan socialnämnden har skyldighet att utreda vem som är far till barnet. Om föräldrarna är sammanboende och har varit det under tiden barnet avlades brukas socialnämndens företrädare på ett ganska smidigt sätt godta de uppgifter som föräldrarna lämnar, men fortfarande måste föräldrarna svara på frågor om de haft sexuellt umgänge under konceptionstiden, det vill säga den tid då barnet kan vara avlat. Det måste också ställas frågor om mamman haft sexuellt umgänge med någon annan under denna tid. Protokoll ska föras över det som kommer fram under utredningen. Om utredningen med tillräcklig säkerhet visar att en viss man är far till barnet ska han ges möjlighet att erkänna faderskapet.
Om föräldrarna inte är sammanboende måste utredningen bli mera omfattande, för att så långt som möjligt säkerställa vem som är rätt far till barnet. Det kan då också bli aktuellt med blodundersökning.

Redaktionen

Ställ en fråga


Klicka här!