Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Hur gör man för att vabba mindre?

Ett förskolebarn i Sverige är i snitt sjukt två (!) månader om året, enligt Socialstyrelsen. Kanske blir du lika trött som vi när du läser det – men lugn! Vi har tagit reda på vilka frisk-knep som faktiskt funkar.

Hur gör man egentligen för att få ner sjukdomarna och antalet vab-dagar?
Hur gör man egentligen för att få ner sjukdomarna och antalet vab-dagar? Foto: Getty Images/iStockphoto / This content is subject

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Månaderna november till februari innebär ofta en hel del vabb för förskoleföräldrar. Sammanlagt är ett förskolebarn i Sverige sjuk i snitt två(!) månader om året, enligt Socialstyrelsen. Det är många faktorer som spelar in för smittspridningen i förskolan.

– Det beror till exempel på hur ventilationen fungerar, hur mycket man är ute och inne, hur stora barngrupperna och ­lokalerna är och vilka hygienrutiner man har, säger Ingrid Nilsson, utredare på enheten för hälsoskydd och smittskydd på Socialstyrelsen.

Men den absolut viktigaste faktorn för hur många infektioner ett barn åker på är åldern.

Ju yngre barnet är, desto fler infektioner drabbas det av.

En del infektioner, till exempel luftrörskatarr och lunginflammation, gör små barn sjukare än de som är större. Andra infektioner, exempelvis körtelfeber, kan vara lindrigare hos det lilla barnet.

Det allra viktigaste för att minska smittspridning, både hemma och i förskolan, är handhygien. Och att man stannar hemma när man är sjuk.

– Det är bra att lära barnen att tvätta händerna med ljummet vatten och tvål efter utelek och toalettbesök och före maten, säger Ingrid Nilsson.

Hon tycker att det är bra att barnen får lära sig hur viktigt det är med handhygien.

– Det är bra att involvera barnen, men jag tycker inte man ska skrämma upp dem med några historier om otäcka bakterier, säger hon.

"Det är upp till förskolan att bestämma"

Att tvätta händerna med tvål och vatten räcker långt, men det kan vara bra att komplettera med handsprit om man till exempel är på utflykt och inte har möjlighet att tvätta händerna på något annat vis.

– Ibland använder man handsprit också på ­förskolorna när det går smittor. Det är inget krav från oss på Socialstyrelsen, utan det är upp till ­förskolan och föräldrarna att bestämma hur man vill göra, säger Ingrid Nilsson.

Det kan finnas en risk att handspriten ersätter handtvätt vid vinter­kräksjuka. Men det viruset är inte så känsligt för desinfektion utan behöver tvättas och sköljas bort från händerna.

– Det är också bra att lära barnen att hosta och nysa i armvecket. Nyser eller hostar man i händerna kan det spridas mycket bakterier eller virus när man till exempel tar i dörrhandtag och på lampknappar, säger Ingrid Nilsson.

Att barnen åker på många infektioner är inte konstigt.

– Det är helt naturligt, och det ska vara så för att barnen ska bygga upp sitt immunförsvar, säger Ingrid Nilsson.

Enligt henne får barn som går i förskolan fler infektioner än barn som är hemma.

– Men man ser att ”hemmabarnen” istället åker på fler infektioner när de börjar i förskoleklass än de barn som redan har gått i förskola, säger hon.

"Ska orka med verksamheten"

Så att tro att man helt ska kunna undvika att bli smittad är nog en tanke man snabbt bör slå ifrån sig.

– Jag tror det är bra att förbereda sig på, och ha en mental inställning, att det kommer att bli vabb-dagar och försöka att inte bli för stressad av det, säger Ingrid Nilsson.

Barn som har varit sjuka och kommer tillbaka till förskolan för tidigt riskerar att smitta andra.

– Men de riskerar också att få tillbaka smittan eller åka på nya, eftersom man är lite svagare om man inte hunnit få bli helt frisk. Och så handlar det ju inte bara om att inte längre vara smittsam. Barnet ska ju orka med verksamheten också, säger Ingrid Nilsson.

Förskolorna lämnar ibland informationsblad till föräldrar där det står vad som gäller vid olika smittor. Till exempel ska barnet efter vinterkräksjuka vara hemma minst 48 timmar efter sista symtomet. De här informationsbladen är viktiga, eftersom alla föräldrar då får samma information.

Det påverkar hur ofta man blir sjuk

• Ålder. Små barn blir oftare sjuka. De är extra mottagliga för infektioner. Ett barn som går i förskola är i genomsnitt sjukt omkring två månader per år.

• Umgås tätt. En anledning till att det blir många infektioner hos ­förskolebarn är att det är många barn som trängs på liten yta. Smittrisken minskar när den späds ut i en större luftvolym. Utelek på förskolan kan hjälpa alltså!

• Kön. Pojkar i västvärlden har fler infektioner under de första levnadsåren än flickor. Det gäller framför allt öroninflammationer. Man är inte på det klara med varför.

• Familj. Hur stor en familj är och hur ålderssammansättningen ser ut ­påverkar hur ofta ett barn blir sjukt och vilka infektioner det får.

• Tobaksrök. Barn som lever nära personer som röker löper större risk att drabbas av luftvägsinfektioner.

• Stress. Negativ stress kan göra kroppen mer mottaglig för infektioner.

• Årstid. Förskolebarn har färre infek­tioner i samband med längre lov. Flest infektioner får vi under vinter­halvåret.

Artikeln publicerades 2015.