Inskolning och svåra lämningar – 11 frågor om anknytning i förskolan

Hur kan man hjälpa sitt barn att bli tryggt i förskolan? Psykolog Malin Broberg svarar på 11 frågor om anknytning i förskolan.

Malin Broberg, psykolog.

Malin Broberg, psykolog.

1.

Kan man som förälder hjälpa sitt barn att knyta an till personalen  i förskolan?

Malin Broberg: ”Absolut! Det handlar dels om att låta det ta tid för barnet att vänja sig vid förskolan och personalen, dels om att man som förälder är med barnet den första tiden i förskolan.

Om förskolan har en särskild pedagog som är ansvarig för inskolningen brukar det underlätta, men alla förskolor arbetar inte så. Om man ändå vill att det ska vara så kan man ta upp det i ett samtal före inskolningen och hoppas på att förskolan kan möta önske­målet.”

2.

Kan man göra något mer för att barnet ska känna sig tryggt i förskolan?

Malin Broberg: ”Man kan se till att barnet får ha med sig sitt gosedjur (eller om det har en snuttefilt eller något annat) till förskolan. Bilder på föräldrar, syskon och hemmet kan också vara bra, då kan förskolepersonalen vid behov hjälpa barnet att behålla den inre bilden av föräldern och påminna om att föräldern kommer tillbaka senare. Det bekräftar barnets känslor av längtan. Barnet får en känsla av att ‘de som finns omkring mig förstår vad som händer inom mig’. Det gör det lättare att hantera längtan samtidigt som det stärker tilliten till den pedagog som tittar på bilderna och pratar om pappa och mamma tillsammans med barnet.

Man kan också tänka på att prata om förskolan på ett positivt sätt hemma; visa att man som förälder tycker att förskolan är en bra grej och inte ladda den negativt.

Att ge tid åt övergången mellan hemmet och förskolan på morgnarna är också bra, så att det inte blir så bråttom och så att man som förälder har tid att stanna en stund på förskolan innan man måste gå. Man kan också prata med personalen om hur man tillsammans kan göra det så bra som möjligt vid lämningar och hämtningar.”

3.

Hur lång inskolning är bäst?

Malin Broberg: ”Det går inte att säga, för det är så olika mellan olika barn och olika förskolor. Många barn behöver 2–3 veckors inskolning, medan det för andra kan räcka med 1 vecka eller 10 dagar. Åter andra kan behöva 3 månader, och ibland fungerar det med 3 dagar.”

Läs också: Lång eller kort inskolning – vad är bäst?

4.

Hur kan man märka om barnet inte känner sig tryggt i förskolan?

Malin Broberg: ”Barnet kan bli mer klängigt hemma. Det kan också bli mer känsligt för separationer och få ät- och sovproblem eller protestera kraftigt mot att gå till eller bli lämnat i förskolan.”

5.

Vad kan man göra om barnet inte verkar känna sig tryggt med någon i personalgruppen?

Malin Broberg: ”Man kan be om uppföljande samtal om hur inskolningen har gått och hur personalen tycker att det fungerar för barnet. Man kan ställa krav, kanske säga ’För mig är det viktigt att det finns en person som är ansvarig för mitt barn’.

Man kan också behöva anpassa sig mer till vad barnet orkar med. Ibland är det bäst att ’börja om från början’ – att ge inskolningen den tid barnet behöver, det vill säga att om möjligt vara med mer i förskolan, och kanske också att ha kortare förskoledagar.”

Om barnet kan knyta an till pedagogerna bidrar det mycket till tryggheten.

6.

Är det svårare för barn att knyta an till personalen om det är en stor barngrupp?

Malin Broberg: ”Det beror på. Stora barngrupper kan ha en negativ inverkan på ­personalens möjlighet att svara lyhört på barnens behov. Men stora barngrupper ­behöver inte betyda att det blir svårare för barnet, särskilt inte om det finns personal som verkligen lär känna barnet, och som barnet vet att det kan vända sig till.

Det bästa är om små barn som skolas in i en stor barngrupp inte behöver vara med alla barn på en gång under den första tiden, utan att det först får lära känna miljön, inskolningspedagogen och några få barn.”

Läs också: När barnet är ledset vid lämningen –därför gör det så ONT 

7.

Är det svårare för ­­barn att knyta an till personalen om förskolan har stor ­personalomsättning?

Malin Broberg: ”Det kan bli mer komplicerat om barnet i huvudsak har knutit an till en person och den personen slutar. Det faktumet används ibland som skäl till att inte låta barnet möta en speciell inskolningspedagog, men så kan man inte tänka, tycker jag. Man måste utgå från barnets behov i nuet. Om det uppstår förändringar senare får man hantera det då. Som förälder kan man i så fall hjälpa till genom att fråga ’Hur förbereder ni barnen på det här?’, om man får veta att någon i personal­gruppen ska sluta.”

8.

Vad kan man göra om man är orolig för att ens barn inte mår bra i förskolan?

Malin Broberg: ”I de flesta fall mår barn bra i förskolan. Men om man som förälder känner sig orolig ska man ta det på allvar. Det är bättre med ett samtal för mycket med förskole­personalen än att ha missat att ta upp något. Man kan säga: ’Vi märker det här hemma, vad ser ni här i förskolan? Kan vi göra något åt det tillsammans?’”

9.

Vad kan man göra om barnet är väldigt ledset vid lämningarna väldigt länge?

Malin Broberg: ”Man kan fundera på om man kanske behöver backa lite, börja om från början med inskolningen och låta den ta längre tid (läs mer i svaret på fråga nummer 5, reds anm). Men ibland är det en fråga om personkemi. Precis som vi vuxna så fungerar inte heller barn med vilka som helst, så det kan gå lättare med en annan inskolnings­pedagog. Eller man kanske behöver se över rutinerna för övergång mellan hem och förskola. Barn och föräldrar behöver känna sig välkomnade och sedda varje morgon när de kommer till förskolan.”

Läs också: Psykolog Martin Forster om att lämna ett ledset barn i förskolan

10.

Vad kan man göra om man alltid får höra ”Allt har gått bra, vi säger till annars” när man frågar hur förskoledagen har varit?

Malin Broberg: ”Man kan berätta för förskolepersonalen att man vill kunna ställa den frågan och få ett mer utförligt svar. Att man vill få en känsla av att någon i personalgruppen har lärt känna barnet lite, att någon har sett hur barnet har ätit och sovit och vad som har hänt under dagen – utan att man för den sakens skull ska behöva tolkas som överdrivet orolig.”

Se filmen: Anknytning, vad är det?

11.

Är det skadligt för barnet att inte ha en trygg relation till någon i personalgruppen?

Malin Broberg: ”Det minskar barnets möjlighet att tillgodogöra sig det positiva och stimulerande som förskolan kan erbjuda. Men det viktigaste är den känslomässiga miljön hemma. Barn som kommer från känslomässigt trygga miljöer har goda grundmöjligheter därifrån.

För de barn som behöver förskolan allra mest; de som har svåra hemförhållanden, kan det däremot vara riktigt negativt ­­om de inte får möjlighet att utveckla en trygg anknytning till personal i förskolan heller.”

Här nedanför kan du läsa en äldre intervju med författarna till boken ”Anknytning i förskolan”. 

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Pappa som lämnar dotter på förskolan

Att ett litet barn blir ledset när man lämnar det på förskolan går nästan inte att undvika.

Mer om barns anknytningsbeteende i förskolan
– 3 experter svarar

Är kort eller lång inskolning bäst? Hur ledset får barnet vara? Och är det bra eller dåligt att börja förskolan tidigt? Författarna bakom boken ”Anknytning i förskolan” svarar.

När man är liten behövs det någon som tröstar när man är ledsen. Någon som­ lugnar när man är rädd. Någon som ser vad man behöver och som kan ge det.

Under det första året får de flesta barn en erfarenhet av att mamma och/eller pappa – och kanske någon eller några till – kan ge detta. Barnet utvecklar ett tryggt anknytningsmönster. Detta är viktigt, visar forskning. Ett tryggt sådant band mellan barnet och en eller flera vuxna hjälper barnet att våga upptäcka och att utvecklas.

Malin Broberg, psykolog och professor i psykologi, Birthe Hagström, förskollärare och fil  dr i pedagogik, samt Anders Broberg, ­psykolog, psykoterapeut och professor i klinisk psykologi, har skrivit boken Anknytning i ­förskolan.

Här svarar de på 18 vanliga föräldra­frågor. Svaren fokuserar på de yngsta ­barnen, som ännu inte fyllt 3.

1. Hur fungerar anknytning?

”Ett barn med trygg anknytning till en vuxen vet att den vuxne finns där som en ’trygg bas’ – någon som vill barnet väl, är snäll samt större, starkare och klokare. Det gör att barnet vågar leka och utforska omgivningen. När barnet blir oroat använder det den vuxne som en ’säker hamn’. Det kanske kryper eller går till den vuxne, sträcker upp armarna och ber om tröst.

Om allt är frid och fröjd och barnet till exempel leker i sandlådan, intill den vuxne, är barnets anknytningssystem i viloläge. Men om den vuxne går sin väg, eller om det kommer en lösspringande hund och nosar på barnet, kan anknytningssystemet ­aktiveras omedelbart. Barnet slutar leka och letar efter den vuxne. Om barnet inte ser den vuxne börjar det förmodligen gråta. Gråten är en signal till den vuxne att ­komma till barnet.”

2. Kan barn knyta an till flera vuxna i förskolan?

”Ja, men det förutsätter att det finns flera i personalgruppen som tar sig tillräckligt mycket tid för det enskilda barnet.”

3. Måste barnet ha en trygg anknytning till föräldrarna för att det ska fungera i förskolan?

”Nej, men barn som har en trygg anknytning till minst en förälder har byggt upp en ­positiv förväntan på vuxnas beredskap att vara en ’trygg bas’ och ’säker hamn’. De har därför lättare att ta emot motsvarande erbjudande från en pedagog i förskolan.

Samtidigt har ett barn med otrygg ­anknytning extra stort behov av att möta vuxna som lär känna barnet väl, kan förstå dess signaler och möta dess behov.”

Liten pojke leker i sandlådan på förskolan

Foto: Getty Images/iStockphoto

Hur är det med anknytningen i förskolan egentligen?

4. Hur vet man att ett barn har en trygg anknytning hemifrån?

”Små barn visar sin anknytning genom balansen mellan utforskande och trygghetssökande. Enkelt uttryckt syns det ­genom att barnet:

  • piggt och villigt utforskar omgivningen (så länge allt är frid och fröjd),
  • söker efter den vuxne om anknytningssystemet aktiveras, det vill säga om något händer som oroar barnet,
  • kan ta emot och bli lugnad av den tröst som den vuxne erbjuder.

På samma sätt ser man om barnet har en trygg anknytning till någon i förskolan.”

5. Är anknytning viktigt i förskolan?

”Ja, särskilt för små barn som ännu inte fyllt 3 år. De behöver ha en vuxen i närheten som de känner sig trygga med och som kan skydda mot faror. Om barnet ramlar, längtar efter sina föräldrar, blir knuffat eller bara behöver tanka trygghet är det viktigt att det finns åtminstone en pedagog som barnet känner sig så tryggt med att anknytningssystemet kan återgå till viloläge. Annars blir det inget utforskande och ingen lek.

Man kan jämföra med om man som vuxen sitter på en biograf och oroar sig för om man stängde av spisen när man gick hemifrån. Hur mycket kan man njuta av filmen då?”

6. Kan alla barn knyta an till personal i förskolan?

”Ja, om de får rimliga förutsättningar ­genom en lugn inskolning. Barnet behöver lära känna minst en pedagog lite närmare och ­utveckla en trygg relation till henne/honom – och ha en fortsatt regel­bunden och förutsägbar kontakt med ­pedagogen även efter inskolningen.”

7. Vad är viktigt för att barnet ska bli tryggt?

”Pedagoger (och föräldrar) behöver:

  • vara förutsägbara i sina reaktioner
  • kunna trösta och lugna barnet
  • vara uppmärksamma på vad barnet uttrycker oc
  • vara tillgängliga så att barnet kan ­utforska, leka och känna sig säkert på att den vuxne ’håller ett öga på mig’.

Ingen är perfekt, varken föräldrar eller pedagoger. Det behövs inte heller. För ­barnet är det viktiga hur vi är för det mesta.”

8. Hur vet man att ett litet barn, som ännu inte kan prata, trivs i förskolan?

”Små barn berättar hur de mår genom sina känslor och sitt beteende. Om ­barnet är gnälligt, drar sig undan, har dålig aptit eller sover sämre kan det vara ett sätt att berätta att det är besvärligt i förskolan. Då är det viktigt att föräldrar och personal gemensamt funderar över hur man kan göra förskolan till en trygg och rolig plats att vara på.”

9. Vad kan man göra om barnet inte verkar ha en trygg relation till någon i förskolan?

”Barn är, precis som vuxna, beroende av att personkemin fungerar. Det kan därför fungera att byta inskolningspedagog, särskilt om barnet verkar föredra att ty sig till någon av de andra pedagogerna. Ibland handlar det om att barnet är känsligt och har ett lättaktiverat anknytningssystem. Då behöver pedagogen lära sig att vara extra lyhörd. Ibland handlar det mer om hur verksamheten i förskolan är ­organiserad.”

10. Hur kan jag stötta som förälder?

”Genom att uppmuntra och stödja att barnet och pedagogen skapar en egen relation. Genom att själv försöka skapa en bra relation till pedagogen och därmed visa barnet att jag som vuxen tycker om och litar på pedagogen.”

11. Är det bra eller dåligt att börja förskolan tidigt?

”En välfungerande förskola är bra, i första hand för att den gör det möjligt för ­föräldrar att förvärvsarbeta utan att behöva oroa sig för att deras barn inte har det bra.

En förskolemiljö med många barn, ­personal som inte hinner eller orkar ­engagera sig i det enskilda barnet, snuvor som hela tiden vandrar runt och gör att barnen blir hängiga, stressade och längtar efter en lugn vrå är inte bra för vare sig barn, pedagoger eller föräldrar.”

12. När är det lämpligt att börja i förskolan?

”För små barn beror det på familjens ­situation, på både kort och lång sikt, och på hur väl den aktuella förskolan kan möta små barns behov. Det går tyvärr inte att svara mer konkret än så.”

13. På vilket sätt påverkar stora barngrupper  – och kan man göra något åt det?

”Stora barngrupper försämrar pedagogernas förutsättningar att vara tillgängliga för ­barnens anknytningsbehov. Ju fler barn varje pedagog ansvarar för, desto svårare blir det att lära känna, hinna se och möta varje barn.

Är pedagogerna medvetna om små barns behov av trygghet och nära relationer kan verksamheten organiseras så att barnens anknytningssystem inte aktiveras i onödan. Man kan till exempel se över hur man ­utformar inskolningen, hur överlämningsrutiner ser ut, hur man delar upp barnen i mindre grupper och hur man ser på betydelsen av att barn har ett fåtal utvalda ­personer som de tyr sig till. Men även i en välfungerande verksamhet med duktiga pedagoger finns det smärtgränser där för många barn gör det svårt att tillgodose barns anknytningsbehov.”

14. Är det farligt om barnet blir ledset vid lämningen?

”Många små barn blir ledsna när de lämnas på morgonen. Separationsångest är en helt naturlig reaktion hos barn som har utvecklat en trygg anknytning till sin förälder.

Det ledsna kan dämpas (men ofta inte helt undvikas) genom att barnet i lugn och ro överlämnas till en person som är beredd att fungera som vikarie för föräldern. Barn kan knyta an till flera personer, men anknytningspersonerna får en viss hierarki. ­

I toppen av hierarkin finns oftast föräldern/föräldrarna. Därför brukar det vara svårt för pedagogen att ’ta över’ som anknytningsperson så länge föräldern är kvar på förskolan. När föräldern har gått brukar det fungera bättre och det ledsna går över.

Om föräldern känner sig trygg med att förskolan är en bra plats för barnet gör han eller hon barnet en tjänst genom att lita på att barn och pedagog löser situationen tillsammans. Men det är viktigt att föräldern inte ’rymmer’. Han eller hon behöver tydligt säga ’Hej då, nu ska jag gå, vi ses i eftermiddag!’. Då visar föräldern att han eller hon litar på att allt kommer att gå bra.”

Läs också: Förskolläraren: Inte nödvändigt med kort avsked

15. Hur mycket är det okej att barnet är ledset i förskolan?

”Att ett litet barn blir lite ledset när det lämnas går knappast att undvika. Om ledsenheten pågår en lång stund efter att föräldern lämnat förskolan och över längre tid, som några veckor, är det viktigt att föräldrar och personal diskuterar vad ­barnet behöver för hjälp, på ­förskolan och kanske hemma. Men man ska inte hänga upp sig alltför mycket på om barnet är ­ledset eller inte. Det är minst lika allvarligt om barnet verkar vara håglöst och inte tar initiativ till kontakt med andra barn eller pedagoger.”

16. Vilken inskolningsmetod är bäst?

”Inskolningen har tre syften. Att barnet ska:

  1. lära känna den nya miljön i förskolan så att anknytnings­systemet inte aktiveras av att den upplevs som okänd,
  2. lära sig att separera från föräldern och att lära sig lita på att föräldern kommer tillbaka,
  3. utveckla en relation till en pedagog som kan fungera som vikarierande anknytningsperson när föräldern inte är där.

Detta är en process som kräver tid. Den är omöjlig att klara av på ett par dagar. Många hävdar att det går att skola in även små barn på en till tre dagar, men man måste i så fall vara observant på hur barnet reagerar, inte bara under tiden i förskolan utan även i hemmet. Inskolningen ska ju lägga grunden för åtminstone ett par års vistelse i samma barngrupp, med samma pedagoger. Det är viktigt att det blir en bra start. Annars kan det lätt komma ett bakslag efter några veckor, när barnet visserligen har vant sig vid rutinerna men ändå inte ­känner sig tryggt och tillfreds.

Om barnet är passivt i förskolan kan det vara ett tecken på att anknytningssystemet är aktiverat alltför ofta och att barnet inte kan koncentrera sig på lek och utforskande. Även om det fungerar i förskolan kan barnet känna sig sviket av sin förälder och vara ledset och/eller ha svårt att äta och sova hemma.

Det finns studier som visar att en långsam inskolning kan påverka relationen mellan barn och föräldrar positivt, ­eftersom barnet får en känsla av att ­föräldern förstår och inte utsätter barnet för mer än det klarar av.”

17. Är det oroväckande om barnet är ledset?

”Nej, det är bara positivt. Men det är lika viktigt för barn som inte gråter att ha rutiner som de känner igen när de kommer till förskolan – till exempel att de välkomnas av en pedagog de känner och att de får hjälp att komma in i barngruppen igen.”

Läs också: Så lång är en lagom lång dag i förskolan

18. Om barnet ska ha en förskolefri vardag i veckan, vad är bäst – en ledig dag mitt i veckan eller i anslutning till helgen?

”För små barn är det nog bättre att den ­dagen ligger i mitten av veckan. Då går det inte för många dagar i rad utan att barnet är på förskolan. Eftersom små barn inte har välutvecklad tidsuppfattning finns det ­annars en risk att de får svårt att återknyta kontakten med förskolan. Dessutom får barnets biologiska stresshanteringssystem en välbehövlig återhämtning genom en förskolefri dag mitt i veckan.”

Läs också: Så blir barnet tryggt i förskolan

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren