Vi bär våra nyfödda bebisar. Vi har dem i famnen, smeker och håller om. Det mår de bra av. Det hjälper dem att utvecklas.

Om nyfödda tvillingarna Leopold och Maximilian

Maximilian är nog en riktig livsnjutare. Får han bara äta och sova är han nöjd. Och när han äter, då blundar han, som om han tänker ”Mmm …” – och ganska snart somnar han igen.

Äta och sova är det som dominerar tillvaron även för tvillingbrorsan Leopold, men han är vaken mer. Och när han är vaken vill han vara med, bäras i famnen eller i bärsele. När mamma ammar honom tittar han på henne, när pappa ger honom flaskan tittar han på honom. Sedan vill han titta ännu mer – allra helst på mammas och pappas ansikten, men även på lampor som lyser.

Tvillingarnas pappa Hugo tycker att det syns att Leopold lyssnar när man talar. Leopold ser ut att koncentrera sig då. Han får en liten rynka vid ögonbrynen.

Bara 11 dagar gamla är Leopold och Maximilian två helt olika personligheter, men båda tycker om att lyssna på radio. Helst lyssnar de på pratradio, som P1.

Båda har mamma och pappa överst på topplistan över bra saker i livet. Och föräldrarna bär dem så mycket de kan, de är ofta hud mot hud. Men föräldrahänderna måste vara varma. Är de kalla skriker Leopold och Maximilian.

Skrik kan också betyda hunger, och då är det bråttom. Hunger gör att det händer något i de små bebiskropparna, har Hugo märkt. Något som skapar oro. Leopold och Maximilian kan också bli oroliga om det är mitt-i-natten-mörkt när de blir upplyfta för att få ny blöja, men om man smeker dem blir de lugna, berättar Hugo.

I nästan nio månader har Leopold och Maximilian bott tätt, tätt intill varandra i mammas mage. Det märks. De är trygga intill varandra när de sover. På dagarna sover de under samma täcke och ligger ofta sked. Ibland kramar de om varandra. De sover tillsammans på nätterna också, men då under varsitt täcke.

För det mesta är nattsömnen god. Hittills har det bara varit ett par skrikiga nätter. Då har Hugo gått upp med tvillingarna och tittat på teve, och då har de blivit lugna.

Frågan är om de blir lugna av teven eller av närheten till pappa? Hugo vet inte – kanske är det en kombination.

Nyfödd bebis – så kan det vara

Lukten av mamma eller pappa. Närheten till deras kroppar, känslan av deras beröring, ljudet av deras röster och – när man är tätt intill – smaken av bröstmjölk eller ersättning.

Så ser tillvaron ut för tvillingarna Leopold och Maximilian, och så ser den ut för de allra flesta nyfödda bebisar – som tur är. För närhet är jätteviktig när man är liten. Det får må-bra-hormonerna att flöda, och det boostar utvecklingen.

Någonstans vet vi nog instinktivt att det är så. Vi bär ju våra bebisar. Vi har dem i famnen, vi håller och smeker. Och vi märker att de mår bra av det. Numera vet vi lite om varför. Vi vet att nervcellerna i bebisens hud reagerar på beröring genom att skicka signaler till hjärnan, och att hjärnan då, om beröringen är behaglig, producerar oxytocin. Oxytocin är ett hormon som gör oss lugna och trygga och som har betydelse för många andra saker – våra sociala relationer, till exempel. Hög oxytocinnivå gör oss mer intresserade av att samspela med andra, och det är viktigt. Samspel med andra är, enkelt uttryckt, det som formar barns utveckling.

Man kan säga att det blir som en god spiral. Förälderns beröring lugnar barnet, vilket gör att oxytocin frigörs. Barnet får en ökad lust till kontakt med föräldern, och känner sig tack vare det ännu lugnare och tryggare. Varje gång barnet blir hållet, berört och lugnat av föräldern känner det ett ökat lugn. Till slut börjar det koppla ihop föräldern med känslan av lugn, tror man.

Man tror också att oxytocin påverkar luktsinnet så att barn och föräldrar känner igen varandras doft snabbare, och att det har en positiv påverkan på kroppsfunktioner som blodtryck och matsmältning. Oxytocin kan dessutom hjälpa för tidigt födda barn att utvecklas snabbare. För tidigt födda som har fått mycket hudkontakt kan lämna sjukhuset tidigare, har studier visat.

Men det är inte bara beröring som spelar roll. Alla sinnesupplevelser är viktiga. Det är ju med hjälp av dem som bebisen får information om sin omvärld. Tvillingarna Leopold och Maximilian lyssnar på sina föräldrars röster, det märks särskilt tydligt hos Leopold. Och båda gillar att lyssna på pratprogram på radio.

Att som Leopold gärna titta på mammas och pappas ansikten är typiskt för bebisar. Intresset för det mänskliga ansiktet är medfött. Experiment har visat att redan väldigt små bebisar visar större intresse för bilder med mönster som påminner om ett ansikte än för bilder med andra mönster.

Till startsidan: Barns utveckling 0-6 år

Läs mer:

Nyfödd – utveckling &  aktuellt just nu

1 månad – så här kan det vara

Nyfödd – vardagsliv med en nyfödd bebis

Nyfödda kan härmas

Plötslig spädbarnsdöd

Nyfödd – skrik, gråt och tröst

Utrustning – vad behöver en bebis?

För tidigt född – nyfödd på sjukhus

Nyfödd – bra att veta

Barns utveckling – 2–6 månader

>> Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren