Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Har bebisar humor?

Bebisar ler, bebisar skrattar – så har de humor? Javisst! Och kanske kan bebisens humor visa sig långt tidigare än vad vi tror. Spädbarnsforskaren Mikael Heimann förklarar.

Foto: Unsplash

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Att få en kittlande och pruttig puss på magen, eller att plötsligt se en förälder kika fram bakom en handduk – tänk så mycket det finns att ha roligt åt när man är liten!

För humor, det har bebisar. Och kanske har de humor långt tidigare än vad forskare har trott.

Vi kan ta ett vardagligt exempel: en pappa eller mamma som sitter med sin 2 månader gamla bebis i famnen. Barnet och föräldern tittar på varandra. Med hjälp av blickar, ansiktsuttryck och ljud leker de en subtil turtagningslek. Plötsligt ler barnet, och vänder samtidigt bort ansiktet åt sidan.

Vad är det egentligen som händer där?

Jo, barnets leende är ett blygt, lite generat eller skälmskt leende, tror den engelska forskaren Vasu Reddy.

Läs också: Så utvecklas din nyfödda bebis (0–2 månader)

Bebisar kan "retas" på ett lekfullt sätt

Att le och samtidigt vända bort blicken eller ansiktet är ett beteende som tidigare bara har rapporterats hos vuxna och barn som är mer än 1 år gamla. Vasu Reddy har i sin forskning funnit att barn redan från 2, 3 månaders ålder kan göra så när de samspelar med vuxna i familjen, med främlingar eller med en spegelbild av sig själva.

Det kan tyda på att det lilla barnets känslobild är mer komplex än vi har trott, säger den svenska spädbarnsforskaren Mikael Heimann, professor emeritus i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet.

Men vad har ett blygt leende med humor att göra, kan man undra. Kanske en hel del, menar Mikael Heimann och hänvisar till Vasu Reddy. Hon har nämligen även forskat kring små barns humor och funnit att barn från 3 månader och uppåt medvetet och lekfullt kan retas med vuxna.

– Det är lite samma sak: barnet tittar på den vuxne, retas med blicken, använder kanske det skälmska leendet … Man får en känsla av att barnet planerar det här, säger Mikael Heimann.

Mikael Heimann, psykolog och professor emeritus i utvecklingspsykologi.
Mikael Heimann, psykolog och professor emeritus i utvecklingspsykologi.

Vasu Reddy använder begreppet teasing, att retas, när hon pratar om små barns humor. Det innebär inte att det är fråga om någon illvilja från barnets sida, tvärtom. Barnet retas för att få hjälp att utveckla sin ”känsla av sig själv”, för att kommunicera, för att utveckla och upprätthålla kontakten och samspelet – och för att det helt enkelt är så roligt, menar Vasu Reddy.

– Man kan se det som ett uttryck för att barnet trivs och har det roligt i relationen. Med medvetet oväntade avbrott eller förändringar leker barnet med den andres förväntningar – och det, att göra det plötsligt oväntade, är ju att vara humoristisk, säger Mikael Heimann.

Läs också: Nyfödd – så kan det vara för bebisen

Humor är viktigt

Det lilla barnets känslobild kan vara mer komplex än vad vi har trott.
Det lilla barnets känslobild kan vara mer komplex än vad vi har trott. Foto: Shutterstock

Vasu Reddys forskning har ännu inte vunnit fullt gehör i forskarvärlden.

– Men mycket tyder på att vi har underskattat små barns känsloliv och förmåga. Och vi kan ju inte veta. Vi kan ju inte fråga, säger Mikael Heimann.

Själv spelar han rollen av ”den skeptiske forskaren”, säger han, men har samtidigt ett mycket stort förtroende för Vasu Reddy och hennes forskning.

– Men det krävs att andra kommer fram till samma sak.

Ett barns första leende kommer ofta någon gång kring slutet av första levnadsmånaden, har det sagts. Och vi har lyssnat, alla vi föräldrar som sett vårt nyfödda barn le långt före utsatt tid. Vi har hört tråkmånsarnas förklaringar: att det ”bara är fysiologiskt”, ”säkert bara lite bubbel i magen”. Kanske har de haft rätt, men, som Mikalel Heimann säger: Hur kan vi egentligen veta?

Att humorn är viktig i våra liv rådet det däremot ingen tvekan om. Humorn skapar lust att göra saker igen, att mötas igen.

– Det handlar om väldigt starka och positiva känslor som är avgörande för hur vi mår – för om vi inte har roligt, hur skulle det vara då? säger Mikael Heimann.

LÄS OCKSÅ: 1 månad gammal – så kan det vara för bebisen

Samspel roligt för spädbarnet

Foto: Shutterstock

Barn njuter av att upptäcka samband och sammanhang i tillvaron. I en klassisk studie från 1960-talet lades barn som var 3 till 4 månader i sängar. Ovanför sängarna hängde mobiler som var möjliga att få i rörelse om barnen rörde sina huvuden till vänster eller höger.

Barnen lärde sig ganska snabbt att sätta mobilerna i rörelse. Forskarna var dock förvånade över att barnen dessutom verkade tycka att det var roligt – de log, och en del av dem nästan skrattade.

”Aha, det är mobilerna som är roliga”, tänkte forskarna och gjorde ett nytt experiment. Nu sattes mobilerna i rörelse slumpmässigt, utan att barnen hade någon kontroll över dem.

Det var inte heller så dumt, men hade inte alls samma roande effekt. Det som hade roat barnen så mycket var alltså att de själva kunde ha kontroll över vad som hände, konstaterar spädbarnsforskaren Mikael Heimann:

– Och egentligen pratar Vasu Reddy om samma sak, fast hos henne handlar det om samspelet – att barnet genom avbrott styr samspelet och har kontroll över det, att det kan bryta och göra oväntade saker. Det är barnets sätt att testa, säger han.

Så utvecklas barns humor

Kolla, ett leende! Eller har denna 6 dagar gamla bebis magknip?
Kolla, ett leende! Eller har denna 6 dagar gamla bebis magknip? Foto: Shutterstock

Vad barn tycker är roligt

Barn i olika åldrar har roligt åt olika saker, har studier visat – till exempel så här: 

• 4 månader – enkla skämt är uppskattade, sådant som att bli pussad på magen.

• 5 månader – nu behöver det inte längre vara fysisk stimulans för att det ska vara roligt. Bebisen kan roas av ljud, till exempel en förälder som säger något – ”bom, bom”, kanske – med djup och förställd röst.

• 6 månader – att saker göms och plötsligt kommer fram igen kan vara populärt, till exempel om pappa eller mamma gömmer sitt ansikte.

• 7 månader – här händer det saker. Nu kan barn förstå skämt som involverar andra människor, till exempel tittut-lekar.

• 9–10 månader – nu kan barn börja retas på ett lekfullt sätt, till exempel genom att erbjuda en smakbit av maten och sedan med en okynnig blick dra tillbaka den igen. Och från och med nu har bebisar inte bara kul åt skämt utan kan också själva ta initiativ till att skoja – men: om Vasu Reddys forskning stämmer kan detta alltså ske betydligt tidigare.

Åldersangivelserna är inte statiska. Och bara för att barnet utvecklar en ny förmåga innebär inte det att de gamla försvinner. Även en 5-åring kan tycka att det är väldigt roligt att bli pussad på magen.

Första leendet – när kommer det?
Det är vanligt att barnets första leende kommer någon gång mot slutet av första månaden – men det kan ske både mycket tidigare och mycket senare. Och det finns inget som säger att ett barn som ler vid två veckor är mer socialt eller har kommit längre än ett barn som inte ler förrän vid sju veckor.

När skrattar ett barn för första gången?
Leendet är början till skrattet. Skrattet med det tillhörande ljudet kommer ofta någon gång mellan tredje och sjätte levnadsmånaden.

LÄS OCKSÅ: 2 månader gammal – så kan det vara för bebisen

Mikael Heimann är psykolog och professor emeritus i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet. Han har bland annat intresserat sig för hur mycket bebisar förstår och minns, samt för teorin om hur små barn utvecklas genom utvecklingssprång eller ”mental växtvärk”.