För tidigt född – nyfödd på sjukhus
Ibland blir det inte som man har tänkt sig. Det nyfödda barnet är fött för tidigt, eller mår inte bra, och behöver tillbringa sin första tid i livet på en neonatalavdelning på sjukhus.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar
Omkring 20 procent av alla nyfödda barn behöver särskild läkarvård. Omkring hälften av dem kan vara kvar på BB om inga komplikationer tillstöter. Den andra hälften tillbringar sin första tid i livet på en sjukhusavdelning för nyfödda (neonatalavdelning). De kanske föddes för tidigt (är prematura), är sjuka eller behöver hjälp med att andas. Några av dem kan lämna sjukhuset snart, andra blir kvar längre.
När barnets födelse inte blir som man har föreställt sig kan man som förälder behöva stöd, både praktiskt och känslomässigt. På sjukhuset kan man prata med läkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Många föräldrar har också hjälp av att få kontakt med andra i samma situation.
För tidigt född
Mellan 5 och 6 procent av alla barn föds för tidigt, det vill säga före 37 fullgångna graviditetsveckor. Knappt 1 procent föds mycket för tidigt, före 32 fullgångna veckor.
För den som kommer till världen kring graviditetsvecka 35–36 räcker det många gånger med att vårdas på en vanlig BB-avdelning. Barn som föds vid vecka 34 eller tidigare får ofta komma till en vårdavdelning för nyfödda barn. En del behöver bara en kortare tids vård, kanske i värmesäng eller kuvös, ett slags kammare som ger värme och fukt (ibland även syrgas) och som kan regleras efter barnets behov. Andra måste stanna lite längre. De allra minsta, födda vid 32 graviditetsveckor eller tidigare, kräver för det mesta intensivvård.
Chock att föda för tidigt
Att bli förälder till ett barn som föds mycket för tidigt kan vara svårt och chockartat. Många har overklighetskänslor och svårt att ta till sig att det är deras barn som ligger där i kuvösen, så litet och nästan dolt under alla slangar och sensorer. Kanske har förlossningen satt igång plötsligt, flera månader för tidigt, och känslorna har inte hunnit med. Det var ju inte nu det skulle hända! Samtidigt finns oron för barnet där. Kommer det att klara sig? Får det några framtida men? Hoppet man känner i ena stunden kan i nästa vändas till förtvivlan.
Som nybliven förälder är det lätt att känna sig i vägen för vårdpersonalen och tvivla på sin egen förmåga att ta hand om ett så litet och ömtåligt barn. Att från första stund vara delaktig i vården, och att få hjälp att tolka barnets signaler, är därför viktigt.
Så snart det är möjligt brukar bebisen få komma upp för att ligga i bara blöja på det nakna föräldrabröstet med en filt över sig. Hudkontakten med föräldern hjälper barnet att hålla värmen. Barn som får ligga hud mot hud mår ofta bättre och utvecklas snabbare än de som tillbringar mer tid i kuvös. När barnet känner sig tryggt underlättas också anknytningen till föräldrarna. Även föräldrarna mår ofta bra av hudkontakten. Halterna av oxytocin stiger i kroppen och det hjälper till att få igång bindningsprocessen. Det kan också kännas skönt att kunna göra något som får barnet att må bra.
Läs också: Så här är det på neonatalavdelningen – och så här gick det för barnen som föddes för tidigt
De flesta prematura barn klarar sig
Tack vare utvecklingen av neonatalvården klarar sig de allra flesta för tidigt födda, och kommer att ha samma förutsättningar som fullgångna barn. Även majoriteten av dem som föds så tidigt som mellan 23 och 27 graviditetsveckor klarar sig. Och trots den relativt stora risken för skador, till exempel i lungor, hjärna och ögon, får nästan hälften av barnen inga bestående men.
För den som är född för tidigt kan det ta tid att växa ikapp sina jämnåriga. Därför brukar man, när man bedömer utvecklingen hos dessa barn, tala om korrigerad ålder – den ålder barnet skulle ha haft om det föddes på beräknat förlossningsdatum. Ser man till den korrigerade åldern börjar de flesta för tidigt födda barn ta utvecklingssteg som att krypa, sitta och gå vid ungefär samma tid som andra barn.
Till startsidan med allt du behöver veta om barns utveckling 0–6 år.
Läs mer:
• Nyfödd – utveckling & aktuellt just nu
• Nyfödd – vardagsliv med en nyfödd bebis
• Nyfödd – skrik, gråt och tröst
Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).
Artikeln publicerades i maj 2016.
