Bebis utveckling – jämför inte ditt barn med andra

När ens barn inte utvecklas i samma takt som ”alla andra” kan jämförelsehetsen dra igång. Men egentligen finns det bara EN sak du ska hålla kolla på, enligt barnläkare Stefan Johansson.

Barnets utveckling – blir lätt en snackis. ”Har Benjamin vänt sig än?” ”Nej. Men vi övar på det. Har Judie börjat äta?”

Känner du igen det? Vad ens barn klarar av, eller ännu inte fullt behärskar, är ett vanligt samtalsämne bland föräldrar.

Stefan Johansson är överläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, författare till Första läkarboken och har lång erfarenhet av att möta nyblivna föräldrar och deras barn. Han ser inget konstigt i att man som förälder pratar om sitt barns framsteg.

– Det är naturligt att känna stolthet över det, säger han.

Barn utvecklas i egen takt

Däremot skulle han önska att föräldrar inte jämförde sina barn med varandra.

– Alla barn gör sin egen resa och utvecklas i sin egen takt. Även om många barn passerar sina milstolpar vid ungefär samma ålder är variationen stor utan att det spelar någon roll.

Läs också: Kan man skynda på barnets utveckling?

Att till exempel lära sig sitta är en lång process för barnet.

– Som regel har barn en god huvudbalans från 4, 5 månaders ålder och kan då sitta med stöd, säger Stefan Johansson. Att sitta självständigt på golvet kräver dock mer – både balans och styrka i överkroppen. Många barn sitter utan stöd från det att de är 7, 8 månader gamla, andra lite senare.

Att gå är också en färdighet som utvecklas över längre tid.

– Vid 10 månader brukar barn ta stapplande steg om man håller i deras händer eller om de greppar tag i en möbel, fortsätter Stefan Johansson. Det finns barn som går självständigt redan då, även om de flesta gör detta kring 1-årsdagen. Men en del barn kan vara försiktigare och gå utan stöd först framåt 14 månaders ålder.

Barns utveckling viktig

Stefan Johansson påpekar att det viktiga inte är exakt när barnet går självt utan att barnet successivt hittar de motoriska färdigheter som så småningom leder fram till det.

– Givetvis ska den förälder som känner oro för sitt barns utveckling fråga om råd – till att börja med på bvc, där både sjuksköterskor och läkare har stor vana att följa och värdera barns utveckling. Det viktigaste är som sagt att utvecklingen går successivt framåt, säger han.

Läs också: Hur mycket minns en bebis? 

När det gäller den sociala och språkliga utvecklingen brukar barn från 10 månaders ålder förstå innebörden av enstaka ord och ha ett nyanserat tvåstavigt joller. Vid 1 år bör barnet ha enkel språkförståelse.

– Men oavsett om det handlar om motorisk eller social och språklig utveckling behöver barn stimulans från föräldrarna, säger Stefan Johansson. Rörelselek är roligt och ger barn möjlighet att undersöka och utveckla sina motoriska färdigheter. Att prata med sitt spädbarn och läsa pekböcker stimulerar barns språkliga utveckling.

Bebis utveckling – vad är ”normalt”?

Fredrika Kihlén är bvc-psykolog på Barnspecialistmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon märker att föräldrar ibland blir frustrerade när bvc-sköterskan säger ”det är normalt”, men hon förklarar att det behövs en ganska stor avvikelse i beteende och utveckling hos ett barn för att hon och hennes kollegor ska bli oroliga.

– Och det är ju det som är risken när man jämför det egna barnet med andra; man blir orolig. När vi blir oroliga och stressade förmedlar vi det till barnet, som i sin tur ofta svarar med stress. Barnet kan till exempel få svårare att komma till ro och somna – eller bli kinkigt i matsituationen. Det i sin tur gör att vi blir mer oroliga som föräldrar, och då har man skapat ett negativt mönster, säger hon.

Barn är helt enkelt olika, precis som vi vuxna. Fredrika Kihlén brukar utgå från temperament; en del av oss är extroverta medan andra är introverta, vissa är snabba och andra är långsamma, några är lite tjockare och några är smalare, det finns de som har stor aptit och några som är petiga med maten.

– Inom barnhälsovården brukar vi prata om lätt respektive svårreglerade barn. De lättreglerade barnen hittar snabbt sin dygnsrytm och har regelbundna tider för mat och sömn på dagen, medan de svårreglerade barnen är oregelbundna och ofta upplevs som svårtröstade av sina föräldrar, har svårt att komma till ro och är allmänt lättstörda.

Läs också: Kan man skämma bort en bebis?

Fredrika Kihlén tror att det är svårt att helt undvika jämförelser.

– Men det blir ofta som en sorts tävling i vem som har det ”bästa” barnet, och det bör man försöka undvika. Det är ett helt hopplöst och onödigt moment; särskilt förstagångsföräldrar är ofta väldigt känsliga. Jag tror att vi upplever barnen som en förlängning av oss själva, och om just vårt barn inte ”vinner” känner vi oss misslyckade i föräldrarollen, säger hon.

Sömn som förälder

Hon önskar att föräldrar också tänker på att tillgodose sina egna behov.

– Viktigast av allt är att sova tillräckligt för att orka vardagen. Ibland innebär det att man får göra väldigt stora förändringar i sitt eget liv de första månaderna, men det är det värt. Om vi vuxna blir trötta kommer alltid en rad symtom som i sig oroar oss. Vi får sämre tålamod och blir känsligare, och med trötthet kommer också nedstämdhet.

Läs också: Barns utveckling 0-6 år


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren