En nyfödd bebis lever i en värld fylld av känslor. Och utvecklingen går snabbt! Så här utvecklas bebisens sinnen, anknytning, det första leendet, vakenperioderna och bebisens vikt och längd.

En alldeles ny liten människa ligger i sin mammas eller pappas famn. Sinnena är vidöppna. Bebisen hör föräldrarösten som talar mjukt. Förnimmer ljuset som letar sig in från fönstret. Känner lukten av förälder, känslan av omfamnande armar, värmen från förälderns kropp. Allt sådant är barnets hjärna förberedd på att ta emot och registrera.

Än har visserligen inte den mjuka föräldrarösten, de omfamnande armarna och ljuset från fönstret någon konkret innebörd för barnet. Men de förmedlar en känsloton, eller en känslosmak: Känns det här behagligt, eller är det fyllt med obehag? Ger det trygghet, eller skapar det osäkerhet?

Enligt spädbarnsforskaren Daniel Stern utvecklas barnets ”själv” i fem nivåer:

  • Känslan av ett uppvaknande själv (det nyfödda barnet)
  • Känslan av ett kärnsjälv (från 2–3 månader)
  • Känslan av ett intersubjektivt själv (från 7–9 månader)
  • Känslan av ett verbalt själv (från 18 månader)
  • Känslan av ett berättande själv (från 3 år).

På senare år trodde Daniel Stern att de tre första nivåerna finns där i någon form från allra första början av livet.

Sådana känslosmaker är just nu barnets allt, tror den amerikanske spädbarnsforskaren Daniel Stern. Nu, i början av livet, är barnet som ”nedsänkt” i känslor, menar han. Det nästan badar i känslor – och känslorna fyller en viktig funktion. De hjälper barnet att navigera bland alla intryck och upplevelser. De hjälper barnet att skapa en känsla av ett uppvaknande själv, som Daniel Stern kallar det – och den kommer i förlängningen att utgöra en grund för allt framtida lärande, relaterande och skapande.

Läs mer: Barns utveckling – hur kan vi veta hur barn utvecklas?

Nyfödd bebis – utveckling och aktuellt just nu

Nyfödd bebis vilar mot sin mammas axel

Foto: Shutterstock

Nästan aldrig pigg och vaken? Nyfödda barn har fyra vakenhetstillstånd. I början blir det oftast bara några få minuters vakenhet per dygn.

Syn, hörsel, känsel – sinnenas utveckling

När ett nyfött barn samspelar med andra har det stor hjälp av sina sinnesintryck: lukt, känsel, smak, syn och hörsel. Och allt finns där, från allra första början:

  • Hörseln var väl utvecklad redan när barnet låg i mammas mage. Det märks. Nyfödda barn kan till exempel föredra att lyssna på musik som de har hört flera gånger under den senare delen av fostertiden. De tycker ofta om att lyssna på prat, kanske särskilt från mamma, pappa eller andra vars röster de känner igen.
  • Känsel-, smak- och luktsinnet fungerar perfekt. Nyfödda bebisar reagerar till exempel på beröring och kan skilja mellan sött, surt och beskt. Och bara några dagar gamla kan de känna igen lukten av mammas mjölk. Det har bland annat visat sig i en studie där tre dagar gamla bebisar låg på rygg. På ena sidan om bebisarnas huvuden fanns amningskupor som deras mammor hade använt, på andra sidan fanns amningskupor som andra kvinnor hade använt. Bebisarna vred oftast sina huvuden åt det håll där lukten från deras egen mamma fanns.
  • Synen är det sinne som är minst utvecklat hos nyfödda bebisar, men varje gång bebisen vänder blicken mot något spännande – kanske ett ansikte eller en äppelgren som vajar i vinden – stimuleras synutvecklingen ännu lite till. Ögon, mun och äppelblad får sakta men säkert allt tydligare konturer, allt större skärpa. Hos ett nyfött barn är färgseendet ännu inte färdigutvecklat, men redan efter någon månad kan barnet uppfatta färger fullt ut. Bebisar kan också överföra information från ett sinne till ett annat, till exempel från känsel till syn. Om 3 veckor gamla barn får suga på en napp som antingen är slät eller knottrig kan de efter en stund avgöra vilken av två olika nappar som är ”deras”. Det vet man, eftersom bebisarna då tittar mer på den napp som de nyss har sugit på.

Anknytning hos en nyfödd bebis

När nyfödda barn upplever obehag skriker de, eller gnyr – bara för att det är så de funkar. Nyfödda barn är biologiskt förprogrammerade att signalera när de behöver bli omhändertagna, tänker man sig inom anknytningsforskningen.

När ett barn signalerar behöver det någon som svarar på skriket, eller gnyendet. Någon som kan ge barnet vad det behöver: värme, mat och trygghet. Och barnets signal är effektiv. För vi som hör, vi kommer ju. Vi försöker förstå vad som är fel, vi försöker hjälpa. Och under tiden får barnet massor med erfarenheter av att ha blivit upplyft, eller fått mat, eller torr blöja. Erfarenheterna blir så småningom till förväntningar: ”Någon hjälper mig när jag behöver hjälp.” Anknytningen – det psykologiska band som barn utvecklar till den eller de personer som tar hand om dem – kan börja utvecklas.

Vakenperioder

Direkt efter förlossningen har många bebisar en förlängd vakenhetsperiod. Då kan många föräldrar få en intensiv kontakt med sina barn, men under de närmaste veckorna kommer kontakten att vara mer flyktig – barnet sover ju så mycket. Och även om det sammantaget blir en del vakna timmar så orkar bebisen inte vara aktiv långa stunder. I början kanske det bara blir några få, till synes oförutsägbara minuter per dygn.

Inom forskningen talar man om fyra vakenhetstillstånd hos nyfödda barn:

  1. Det första är dåsighet. Då är barnet på väg mot sömn eller ökad vakenhet. Ögonen är öppna, men ögonlocken är tunga och blicken kan vara frånvarande.
  2. Det andra är vaken inaktivitet. Då ger barnet ett intryck av att vara klarvaket. Ögonen är öppna och blicken uppmärksam. Om föräldern är känslomässigt närvarande är det nu de första stunderna av samspel kan uppstå.
  3. Det tredje är aktiv vakenhet. Då kan barnet verka oroligt eller missnöjt och kanske gnälla. Ögonen är ofta halvöppna eller slutna.
  4. Det fjärde och sista vakenhetstillståndet är skrik/gråt. Då kan det vara svårt att få kontakt. Barnet rör sig mycket och kroppen är spänd.

Det första leendet

Förr bortförklarades bebisars tidiga leenden som magknipsgrimaser, men nu vet man att bebisar kan le tidigt. Det fullständiga och sociala leendet, som även omfattar ögonen, utlöses ofta av mänskliga röster eller en människas ansikte. Det syns ibland vid omkring 3 veckors ålder, men bebisar kan le både tidigare och senare än så.

Språk och prat – bebisens utveckling har redan börjat

För att lära sig ett språk måste man kunna uppfatta och förstå tal som används. Den processen har redan börjat – barnet hörde ju tal, eller i alla fall talrytmer och melodisvängningar, redan när det låg i mammas mage. Nu fortsätter utvecklingen med prat, ljudhärmningslekar och annat samspel med den eller de som tar hand om barnet.

Nyfödda bebisar kan skilja sitt modersmål från andra språk, har forskning visat. Och de kan skilja olika språkljud från varandra. Japanska bebisar kan till exempel skilja mellan ljuden r och l, trots att det inte görs någon egentlig skillnad mellan dem i det japanska språket (men när de japanska bebisarna är 9, 10 månader har de tappat förmågan att skilja på ljuden – och det är ju helt relevant. Den förmågan behövs ju inte i det språk som talas omkring dem).

Bebisen sparkar och sprattlar

Nyfödda bebisar kan sprattla med benen, fäkta med armarna och röra hela kroppen på ett lite ryckigt, okontrollerat och sprittande sätt. Forskare kallar dessa rörelser för ”general movements”. Rörelserna anses hjälpa till att skapa nödvändiga kopplingar i nervsystemet. Tack vare dem kan barnet så småningom göra mer viljemässiga rörelser.

Men sparkar och sprattel är inte bara ett sätt att utveckla nervsystemet, det är också ett sätt att kommunicera. Barn kan till exempel svara på prat genom att ivrigt sprattla med armar och ben.

Händer och armar – kanske kan bebisen styra redan nu

Plötsligt kanske det händer: bebisen som bara är ett par veckor gammal sträcker trevande ut handen mot mammas eller pappas ansikte, eller riktar armen mot leksaken som hänger i vagnsufletten.

Så här gör inte alla bebisar, och så behöver de inte göra. Men de kan göra så.

Tidigare trodde man inte att bebisar kunde styra sina armrörelser förrän de var 2, 3 månader gamla. Nu vet man att det är fel, men för att bebisen ska kunna styra sina händer krävs det i regel att den är lagom mätt, utsövd och aktiv, vilket kanske bara inträffar några få minuter per dygn under den första tiden.

Lyfta på huvudet

Om bebisen ligger på mage kanske den, plötsligt och vingligt, lyfter sitt huvud från underlaget redan vid omkring 1 månads ålder. Fast de flesta väntar ännu ett tag.

Läs mer: Kan man känna bebislycka som nybliven förälder?

Nyfödd bebis – längd och vikt

Nyfödda pojkar väger i genomsnitt 3 571 gram. De flesta väger mellan 2 900 och 4 700 gram och är mellan 47,5 och 55,5 centimeter långa.

Nyfödda flickor väger i genomsnitt 3 449 gram. De flesta väger mellan 2 800 och 4 600 gram och är mellan 47 och 55 centimeter långa.

Men ett nyfött barn kan förstås väga både mer och mindre än så, och vara både kortare och längre än så.

Alla barn är olika

Alla är olika, och barns utvecklingstakt är individuell. När ett barn lyfter på huvudet, rullar runt eller börjar gå bestäms bland annat av en mognadsprocess i hjärna och nervsystem, men också av utvecklingen av till exempel styrka och koordination.

Texterna om barns utveckling gäller friska och normalutvecklade barn.

Till startsidan: Barns utveckling 0-6 år

Läs mer ur artikelserien om barns utveckling:

Denna text är baserad på delar av Vi Föräldrars stora bok om barn (Bonnier Fakta).

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Digital prenumeration för endast 79kr/mån

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren