Kladd, spott och matvägran - känns det igen? Ibland är matkrånglet lättare att hantera om man vet vad det beror på.

Här listar vi vanliga problem med barn och mat och vad du kan göra åt saken:

Barnet spottar ut maten

Kan bero på: Att barnet är ovant och försöker hantera den nya maten (barn behöver lära sig att jobba med tungan för att äta fast föda).

Så kan du göra: Låt barnet ta det i sin egen takt och tvinga inte. Gör purén lösare med bröstmjölk eller modersmjölkersättning som barnet känner igen.

Barnet vägrar öppna munnen

Kan bero på: Att barnet vill bestämma själv – eller att det inte är hungrigt.

Så kan du göra: Låt barnet äta själv efter bästa förmåga – med fingrar, händer eller sked. Eller pröva att servera maten lite senare.

Barnet kladdar

Kan bero på: Att barnet vill utforska och lära känna det nya.

Så kan du göra: Låt barnet kladda. Om du vill: skaffa rejäla hakklappar, kanske med klädda armar, täck golvet med tidningar eller ett skynke.

Barnet kastar mat på golvet

Kan bero på: Att barnet vill utforska tyngdlagen, eller att barnet inte är så hungrigt.

Så kan du göra: Om det känns okej för dig: låt barnet hållas – eller se det som en signal på att barnet är mätt.

Barnet kväljs och hostar

Kan bero på: Att barnet ännu inte kan hantera bitar i maten.

Så kan du göra: ”Plockmat” kan vara lättare än burkmat. Pröva sånt som smälter eller kan mosas i munnen: majskrokar, äggröra, fiskbullar, kex…

Barnet gillar inte grönsaker

Kan bero på: Människans medfödda preferens för fett och sött (inte grönsaker alltså…)

Så kan du göra: Var

en bra förebild, ät grönsaker själv. Ha tålamod. Låt grönsakerna ligga på tallriken även om barnet inte äter, förr eller senare kanske något slinker ner.

10 tips till dig som har en matvägrare

  1. Jämför inte
    Barn föds med olika stor skepsis mot ny mat och med olika känslighet för besk smak, som finns i många grön­saker. Därför är det viktigt att inte jämföra med andra barn. Det skapar bara onödig stress.
  2. Ät själv – du är den viktigaste förebilden!
    Barn gör ju som bekant som vi gör och inte som vi säger, och det gäller i allra högsta grad även vid matbordet. Ät och visa att du tycker att grönsaker och fisk är gott – det ökar chansen för att barnet en dag vågar prova.
  3. Minimera tjatet
    Forskning visar att tjat och prat om hur bra och nyttig maten är kan ha motsatt verkan. Försök att inte orda så mycket om det. Känns det svårt, försök uppmuntra och påminna istället för att tjata.
  4. Pröva tittmat
    För att lära sig att tycka om ny mat behöver den provsmakas – inte en, två eller tre gånger utan kanske 18–20. Men för att ens komma på tanken att provsmaka behöver barnet bekanta sig med det nya. Titta, lukta, känna. Låt en bit ”tittmat” få ligga med på tallriken – en dag kanske den slinker ner.
  5. Skippa hot & mutor
    Visst är det lätt att säga ”Om du inte äter upp ärterna blir det inget Bolibompa” – men om matbordet förknippas med prestation och krav kan matglädjen bli lidande. En glassmuta efteråt är heller ingen bra idé. Risken är att barnets syn på maten som något läskigt förstärks om hen erbjuds belöning efteråt.
  6. Tänk tacosmodellen
    Många barn uppskattar att plocka mat uppdelad i små skålar: naturella kikärter, avokadobitar, kokt blomkål, stekta laxkuber … De tycker om att komponera sin egen måltid, helt enkelt. Studier visar att det kan bli ganska ensidigt, sett till en enskild måltid, men att det utslaget på en 2–3-veckors­period blir riktigt bra. Detta förutsatt att det finns bra saker att välja mellan. Du som vuxen ansvarar för att det står bra mat på bordet, barnet för vad och hur mycket hen vill äta.
  7. Våga krydda
    Vissa barn tycker mer om exempelvis fisk om den kryddats. Lime, vitlök, chili och koriander är perfekt till fiskkakor. Eller varför inte curry eller provensalska örtkryddor? Finns tiden, låt barnet vara med och laga maten.
  8. Lugna ner dig
    Nätet är fullt av information om mat och näring, men saknar man en kunskapsbas att stå på kan man drabbas av matstress i onödan (som man lätt överför till sitt barn). Men så länge hen får sina D-droppar och petar i sig nog med mat för att följa sina kurvor brukar det inte vara någon fara.
  9. Ha tålamod
    Så svårt, men så viktigt. Acceptera att matresan tar sina veckor, månader och år – utan att det behöver vara något konstigt med det. En del barn behöver flera år på sig innan en ny smak sitter.
  10. Fråga och prata!
    Är du orolig – prata med ditt barns bvc-sjuksköterska, som kan bedöma om det finns behov av remiss till barnläkare eller dietist.

Några läsartips från vår Facebook:

 Hanna: ”Min tjej är en matvägrare. Två makaroner, sen är hon ”mätt”. Men hon äter på förskolan ia alla fall. Hon äter alltid bra när det är andra barn med (förrutom sin syster, då äter hon lika dåligt som vanligt). Men jag kan inte gärna bjuda in grannbarnen varje dag 😉 Hon får peta i maten, äta det hon vill. Hon äter mest grönsaker så jag försöker i alla fall få i henne en bit tomat eller lite ärtor.”

Jitra: ”Min 2 1/2 åring också matvägrare, jag låter honom lugn och ro titta på hans favorit film och pratar samtidig om filmen och matar honom då han inne i filmen. Brukar fungera.”

Caroline”Det funkar ibland att servera maten lite ”roligare”, typ morots- och gurkstavar som man får äta med händerna och som man lägger upp på ett stort fat så att det ser trevligt ut, körsbärstomater istället för skurna bitar, använda serveringsskål istället för kastrull så att det ser aptitligt ut. Självklart orkar man inte göra det vid varje måltid, men just när matviljan strular kan sådana saker faktiskt hjälpa.”

Caroline: ”Hos oss funkar förresten även berättelser som vi hittar på, t ex om Laban och Labolina. ”Ta en tugga till så får du veta vad som hände sen”. Eller att lägga fingrarna på bordskanten och så ta ner ett finger i taget för varje tugga – blir en kul lek där barnet får välja vilket finger som ska få försvinna nästa gång.”

LÄS OCKSÅ:

När barnet inte vill äta – 9 vanliga matkrångel

Äter mitt barn för lite?


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren