Vattkoppor – ska man vaccinera?
Vattkoppor är en barnsjukdom som drabbar de flesta barn. Men numera finns möjlighet att vaccinera sitt barn mot vattkoppor; bör man göra det? Så här säger läkaren Marie Studahl.
Detta är en artikel från Vi Föräldrar
I princip alla som föds i Sverige drabbas av vattkoppor. På vissa barn märks det knappt, kanske dyker det bara upp en enda liten koppa på något oansenligt ställe, medan andra drabbas av en flera veckor lång sjukperiod.
– Hos de allra flesta blir det bara en lindrig infektion med lättare förkylningssymtom, feber i några dagar och kliande utslag som läker inom någon vecka, säger Marie Studahl, överläkare och docent i infektionssjukdomar på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Hon har forskat på viruset som orsakar vattkoppor och sitter med i Folkhälsomyndighetens utredning om huruvida vaccination mot vattkoppor ska finnas med i det allmänna vaccinationsprogrammet eller inte.
Ska man vaccinera sitt barn mot vattkoppor?
– Har man ett barn med en eller flera kroniska sjukdomar tycker jag att man ska överväga vaccination och prata med barnets läkare om det, säger Marie Studahl.
– När det handlar om i övrigt friska barn är det helt upp till föräldrarna. Har barnet varit sjukt mycket, och man tycker att det vore skönt att slippa vattkoppor, kan det vara en anledning så god som någon att vaccinera. Eller om föräldrarna inte är beredda att ta den lilla risk som ändå finns att barnet blir rejält sjukt av sina vattkoppor.
Följdsjukdomar av vattkoppor
Risken Marie Studahl syftar på handlar framför allt om de följdsjukdomar vattkoppor kan orsaka. Det kan till exempel komma in bakterier som stafylokocker eller streptokocker i kopporna.
– Ett tecken på det är att det blir en rodnad runt kopporna och att barnet återigen får feber – ofta får man ju feber i början av infektionen som sedan går ner.
En annan komplikation till följd av vattkoppor är hjärninflammation med påverkan på lillhjärnan.
– Tillståndet kan komma någon vecka efter insjuknandet och det märker man genom att koordinationen blir sämre. Barnet får svårt att styra sina armar och ben och ramlar ofta omkull. Då bör man söka sjukvård.
Men sannolikheten för en sådan komplikation är liten.
– Totalt är det bara ungefär 300 barn per år i Sverige som blir inlagda på sjukhus på grund av vattkoppskomplikationer, säger Marie Studahl.
Vattkoppor hos äldre barn och vuxna
Om barnet börjar närma sig tonåren utan att ha haft vattkoppor kan det vara en anledning att vaccinera, eftersom infektionen tenderar att bli värre ju äldre man är.
– Det är mycket bättre att få vattkoppor som liten. Och de allra flesta får det som barn – tre av fyra vuxna som säger att de inte haft vattkoppor har ändå antikroppar i blodet. Så det verkar vara vanligt att man faktiskt inte märker av infektionen alls. Den som är osäker kan ta ett blodprov och få reda på hur det ligger till.
Vaccin mot vattkoppor
Barn kan vaccineras mot vattkoppor från 9 månaders ålder och det är till sin vårdcentral som man i första hand ska vända sig för att vaccinera sitt barn.
De vanligaste biverkningarna av vaccinationen är att det blir en lokal svullnad vid injektionsstället och att barnet får en febertopp några dagar efter sprutan.
Vaccinet ger bra skydd mot vattkoppor och komplikationer, men hur länge skyddet från vaccinationen kvarstår vet man ännu inte.
– Har man haft infektionen på naturlig väg kan skyddet vara bättre. Då är man oftast livslångt immun, säger Marie Studahl.
Alla barn kan inte vaccineras
Barn som har en immunbristsjukdom ska inte vaccineras mot vattkoppor eftersom vaccinet innehåller levande, men försvagat, virus.
– Det är en stor anledning till att jag som läkare ser att det ur ett samhällsperspektiv finns fördelar med vaccination. Om vattkoppsspridningen i samhället minskar skyddas ju också de immunsvaga personer som inte kan vaccinera sig.
Läs också: Vattkoppor när man är gravid
Vad kostar vattkoppsvaccin?
Beroende på vaccinationsmottagning brukar det kosta mellan 1000 och 1400 kronor att vaccinera sitt barn mot vattkoppor.
Om vaccinationen däremot ingick i det allmänna vaccinationsprogrammet skulle den bli kostnadsfri för föräldrarna. Utredningen som ska ge regeringen vägledning i frågan förväntas bli klar i början av nästa år (2020, redaktionens kommentar).
– Vissa länder har infört vattkoppsvaccination, andra inte. Varför det är olika beror inte bara på hur man ser på riskerna med sjukdomen, utan också till exempel på hur samhället är uppbyggt, möjligheten att vara hemma med sjuka barn, hur stort vaccinationsmotstånd det finns i landet och om det nyligen införts flera andra vaccinationer, säger Marie Studahl.
Vattkoppsparty – en bra idé?
Vattkoppspartyn, lekdejter med vattkoppssjuka barn – eller det mer extrema ”vattkoppsgodis” som en mamma i USA fick för sig att börja sälja för några år sedan … Ibland hör man om föräldrar som med avsikt vill smitta sitt barn med vattkoppor för att man tänker att det är bättre att barnet får sjukdomen medan det är litet.
Marie Studahl är tveksam till detta.
– Att medvetet smitta sina barn är inget jag rekommenderar. Som läkare träffar jag ibland rejält sjuka barn på sjukhuset som smittats medvetet. Föräldrarna till dem ångrar sig förstås – och vem vill brottas med de känslorna? Vi vet att ju mer smitta man utsätts för, desto mer utbredd brukar infektionen bli.
Så man kan bli utsatt för mer smitta om man smittas medvetet?
– Det är omöjligt att avgöra hur stor smittdos barnet får, förutom om man är utomhus; då vet vi att smittdosen i regel blir mycket mindre. Att jag inte tycker att man ska smitta sitt barn medvetet handlar mest om att man ska slippa dåligt samvete som förälder om infektionen blir riktigt illa, säger Marie Studahl.
Söka vård vid vattkoppor
Vid allvarlig vattkoppsinfektion är det barnets allmäntillstånd som avgör om det är läge att söka vård.
– Om barnet har svårt att dricka eller på annat sätt verkar väldigt slött och medtaget bör man söka läkare. Då kanske barnet behöver dropp eller antivirusmedicin, eller både och, säger Marie Studahl.
Vattkoppor och bältros
Ibland hör man att barn med vattkoppor kan smitta vuxna, som då istället drabbas av bältros. Men det stämmer inte. Det är den som är sjuk i bältros som kan smitta en person med vattkoppor.
– Bältrosblåsorna innehåller virus och kan smitta till en person som inte haft vattkoppor, som då insjuknar i vattkoppsinfektion.
Båda sjukdomarna orsakas av samma virus och det är främst personer som har haft vattkoppor som kan få bältros.
– Vattkoppsviruset finns kvar i vilande form i kroppen och kan börja föröka sig och orsaka bältros. Det är vanligare när man blir äldre eller får nedsatt immunförsvar, men även unga, friska personer kan drabbas. Symtomen är blåsor i huden, vanligen på ena halvan av bröstkorgen, säger Marie Studahl.
Läs också: Är det vattkoppor? Kolla in vår bildguide!
Vattkoppor när man är gravid
Den som planerar att bli gravid men inte har haft vattkoppor bör vaccinera sig, anser Marie Studahl.
– Som vuxen är det oftast allvarligare att få vattkoppor än som barn och får man det som gravid ska man söka läkare för att eventuellt få behandling. Men att vaccinera en gravid gör vi inte, eftersom vaccinet är levande och kan orsaka en infektion hos mamman och fostret. Planerar man att bli gravid och inte har haft vattkoppor ska man absolut vaccinera sig först, säger Marie Studahl.
När en kvinna som inte är immun mot vattkoppor utsätts för vattkoppssmitta under graviditeten ska hon uppsöka en infektionsklinik. I samråd med en infektionsläkare görs då en bedömning om kvinnan behöver behandlas med förebyggande läkemedel eller inte.
Extra viktigt är detta under den tredje trimestern av graviditeten eftersom det finns en risk att barnet smittas av vattkoppor under förlossningen.
Källa: Marie Studahl, infektionsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
