Så tar du hand om ditt sjuka barn

Feber, hosta och snuva – vad gör man? Vi har pratat med barnläkaren Lars H Gustafsson.

Feber hos barn

Feber är ett tecken på att barnet har drabbats av en infektion. På sätt och vis är feber kroppens försvar mot infektioner:

– Det är troligen så att många virus och bakterier trivs som bäst vid 37 graders temperatur. Genom att höja temperaturen några grader gör kroppen det svårare för inkräktarna att överleva. Så egentligen är det bra att barn får feber vid infektioner och man ska inte i alla lägen försöka ta bort den, anser barnläkaren Lars H Gustafsson.

Barns feber kan inom loppet av någon timme stiga till över 40 grader. Som förälder är det lätt att bli panikslagen, men febern är sällan farlig i sig.

– Stannar termometern mellan 40 och 41 grader behöver man inte alls bekymra sig för tempen – den är ju bara ett symtom på en sjukdom. Det är mycket viktigare att se hur barnet mår i övrigt.

Så hjälper du barn med feber

  • Rikligt med dryck, men strunta i maten. Barn med hög feber svettas mycket och behöver dricka mer än vanligt. Ge kall dryck och låt gärna barnet välja själv. Maten är det inte så noga med. De flesta barn tappar aptiten när de är sjuka, men de äter snart upp sig igen.
  • Tunn pyjamas, glass och svalt i rummet. Undvik varma drycker, extra tröjor och filtar. Det kan göra febern onödigt hög. Håll sovrummet svalt – inte över 20 grader – och låt barnet ha en tunn pyjamas. De minsta klarar sig med blöja och kanske ett par underbyxor och en tunn tröja. Kall dryck och glass är bra, det svalkar även invärtes.
  • Gärna uppe, men varm om fötterna. Låt barnet vara uppe om det vill, men sätt ett par sockor på fötterna.
  • Var försiktig med febernedsättande medel. På apoteket finns receptfria och febernedsättande medel för barn. De kan vara bra att ta till, men inte i onödan – febern fyller ju en funktion:

– Jag tycker aldrig att man ska ge febernedsättande medel bara för att febern är så eller så hög – att barnet har 40 grader är inget skäl. Man ska bara ge det om barnet verkar taget av febern – slöar, kinkar och inte vill dricka, säger Lars H Gustafsson.

Bra att veta om feber

Var inte rädd för febern, men se upp med allmäntillståndet. Tecken på nedsatt allmäntillstånd kan vara att ditt barn:

  • inte orkar sitta utan att hänga med huvudet
  • inte orkar prata
  • inte orkar leka någon stund under dagen
  • inte vill dricka
  • inte piggnar till efter febernedsättande medicin

Hosta hos barn

Hosta är kroppens sätt att rensa luftrören från slem och skräp. För det mesta är det alltså någonting bra.

– Den vanliga förkylningshostan finns det därför ingen anledning att försöka dämpa. Den behövs för att hålla rent, säger Lars H Gustafsson.

Så hjälper du barn med hosta

Försök inte behandla den vanliga förkylningshostan. Den behövs och reder sig bäst själv.

  • Ge barnet att dricka. Vätska hjälper till att lösa slemmet. Om barnet vaknar av hostan och har svårt att somna om kan det hjälpa om det får sitta i knäet en stund och dricka lite, gärna vatten. ”Den gamla mormorskuren hjälper ofta bättre än alla hostmediciner – kanske för att den samtidigt som den lenar mot hostirriterade slemhinnor också förmedlar att någon tar sig tid och ställer upp för mig mitt i hosteländet”, säger Lars H Gustafsson.
  • Barn under 1 år behöver nästan aldrig hostmedicin – ge det inte utan att först diskutera med en sjuksköterska eller läkare.
  • Lägg kuddar under madrassens huvudända, så att hela bädden lutar. Tjocka böcker under sängbenens huvudända fungerar också. Det är framför allt på natten som hostbesvären brukar komma, och att sova näst intill halvsittande kan lindra.

Bra att veta om när man ska kontakta sjukvården

Kontakta sjukvården …

  • om hostan inte har minskat alls, fast det har gått två veckor sedan övriga förkylningssymtom försvann.
  • om andningen blir hastigare.
  • om barnet mår illa, kräks eller har ont i magen.
  • om barnet har ont i bröstkorgen, särskilt vid djupandning. Sådana symtom kan tyda på lunginflammation och kräva antibiotika.

Snuva hos barn

Snuva är, precis som feber, ett tecken på att kroppens försvar mot infektioner fungerar. Med snuvan följer nämligen de avfallsprodukter som har bildats när ”specialutbildade” blodkroppar har försvarat kroppen mot viruset.

Snuvan måste inte snytas bort stup i kvarten, tvärtom:

– Snyter man barnet alltför ofta och dessutom kanske rensar bort gubbar med tops eller ett hopvirat näsdukshörn, finns en risk att man retar nässlemhinnan så att den producerar onödigt mycket slem, säger Lars H Gustafsson.

– Om snuvan rinner fritt, så låt den rinna! Torka rent under näsan, men fräs inte i tid och otid. Använd engångsnäsdukar eller vanligt hushållspapper.

Täppta näsor kan bli ett problem. Om nästäppan är tillfällig behövs ingen behandling, men om den blir långvarig och ger verkliga besvär – svårt att suga, sova eller ont i öronen – kan barnet behöva hjälp.

Så hjälper du barn med täppt näsa

  • Spädbarn: På bebisar kan man försiktigt försöka rensa bort ”snorgubbar” i näsöppningen – men inte längre in! – med tops. Om inte det hjälper kan man droppa ett par droppar koksaltlösning i varje näsdroppe, helst strax innan barnet ska äta. Fysiologisk koksaltlösning finns receptfritt på apoteket.
  • Större barn: För lite större barn krävs ofta näsdroppar. Sådana finns på apotek och är effektiva. Men Lars H Gustafsson avråder från att ge näsdroppar så fort barnet blir förkylt:

– De allra flesta barn klarar ledigt av sina förkylningar utan mediciner och då ska man låta dem göra det. Ju färre mediciner vi tvingas hälla i våra barn, desto bättre är det.

Läs också:

• När bebisen har feber

• Bebisens första förkylning – så lindrar du

• När bebisen har snuva

• När bebisen har hosta

• Allmäntillstånd – vad menar läkaren?

Artikeln publicerades i oktober 2009.