RS-virus – symtom och behandling

RS-virus kan göra små barn svårt sjuka. Wilma, 5 månader, drabbades. Hennes mamma berättar, och Mia Brytting från Folkhälsomyndigheten förklarar symtom, behandling och hur man kan minska risken för RS.

RS-virus, vad är det? Och vad kan man göra för att skydda sin bebis från smitta?

Lite längre ner i den här artikeln berättar föräldern Eva om dramatiken när hennes barn fick RS-virus.

Klicka här för att hoppa direkt till berättelsen om när Wilma, 5 månader, blev sjuk i RS-virus!

Wilma-RS

Wilma, 5 månader

Men först svarar Mia Brytting, mikrobiolog och enhetschef på Folkhälsomyndigheten, på nio frågor om RS-virus.

Innehåll – RS-virus:

Vad är RS-virus?
Är det allvarligt?
När ska man uppsöka läkare?
Hur vanligt är det att barn smittas?
Symtom – hur ser man skillnad på RSV och en förkylning?
När är det säsong?
Hur behandlas det?
Finns det en risk för men?
Går det att minska risken för smitta?
Wilma, 5 månader fick RS-virus

Mia Brytting, mikrobiolog och enhetschef på Folkhälsomyndigheten

Mia Brytting, mikrobiolog och enhetschef på Folkhälsomyndigheten

Vad är RS-virus?

– RS-virus, som också kallas RSV, står för Respiratory Syncytial Virus. Viruset är den vanligaste orsaken till infektion i de nedre luftvägarna hos barn yngre än 1 år.

Är RSV allvarligt?

– För de allra flesta blir RS-virus en harmlös infektion med feber, snuva, hosta och kanske pipande andningsljud, men för barn under 1 år kan smittan ibland orsaka mer allvarlig sjukdom.

Man kan smittas av RS-virus många gånger. I regel riskerar det bara att bli allvarligt första gången. Drygt en fjärdedel av de barn som får infektionen första gången får tecken på lunginflammation eller astmaliknande besvär.

Mellan en och två procent av de drabbade spädbarnen får så svåra symtom, framför allt andningssvårigheter, att det krävs sjukhusvård.

När ska man söka läkare?

– Man behöver inte bli orolig så fort barnet blir förkylt – under de första åren ska ju barn gå igenom många olika infektioner. Men om barnet är väldigt slött och inte vill äta, eller om allmäntillståndet är så påverkat att barnet inte riktigt är sig likt, ska man söka vård. Man ska också söka vård om barnet har haft feber flera dagar i sträck.

Läs också: Allmäntillstånd – vad menar läkaren?

Hur vanligt är det att barn smittas av RS-virus?

– 70 procent av alla barn får en RS-virusinfektion under sitt första levnadsår. Vid 4 års ålder har alla haft det.

Hur ser man skillnad på RS-virus och en vanlig förkylning?

– Om barnet redan har haft RSV en gång är det ingen skillnad.

Om det är första gången barnet har RSV kan det ha väldigt segt slem i luftrören. Det gör det svårt att andas. Barnet brukar också bli väldigt slött.

Svartvit bild på stetoskop

Foto: Photo by Hush Naidoo/Unsplash

Vartannat år brukar RS-epidemin bli kraftigare.

När är det RS-säsong?

– Varje vinterhalvår uppstår mer eller mindre omfattande epidemier av RS-virus. Vartannat år brukar bli ett väldigt aktivt RS-år, med fler fall. Då börjar det oftast i början av december, eller tidigare. Vartannat år är det lugnare, då börjar det ofta inte förrän efter nyår.

Eftersom förra säsongen var intensiv tror vi att det kommer att blir låg aktivitet, det vill säga färre smittade, denna säsong (vintern 2019–2020, redaktionens anmärkning). Vi tror att det kommer att börja cirkulera efter nyår.

Läs också: Feber hos barn – det här behöver du veta

Hur behandlas RS-virus?

– Om barnet inte är svårt sjukt krävs ingen särskild behandling. Barn som har svåra luftvägssymtom kan ibland behöva läkemedel som är luftrörsvidgande och som minskar slembildning.

Det finns specifika antikroppar som kan ges förebyggande. Det är en dyr behandling som bara ges till dem som verkligen kan skyddas av det, det vill säga barn födda före graviditetsvecka 26 och barn under ett år som har allvarlig hjärtsjukdom eller svår lungsjukdom. De barnen är väldigt sköra under sitt första levnadsår. De kan då, i upp till fem månader under RS-säsongen, få sprutor med antikroppar. Detta har minskat sjukhusinläggningarna bland dessa barn med 50 procent.

Riskerar barn som får svår RS-virusinfektion några men?

– En del barn kan få astmaliknande symtom vid förkylningar, framför allt under de två, tre närmaste åren efter en svår RS-virusinfektion.

Kan man minska risken för att barnet ska smittas av RS-virus?

– Ja, man kan undvika att ta med bebisar till Luciafirande på förskolan om det är mitt i en epidemi – på förskolan finns det ju många pussglada kompisar som kan ha en RS-virusinfektion. Och man kan försöka undvika att ta med bebisen ut i julhandeln.

Om det är säsong för RS-virus är det bra att överhuvudtaget låta bli att ta med bebisen in på förskolan när storasyskon ska lämnas eller hämtas, fast det i praktiken inte alltid är så lätt. Och glöm inte att tvätta händerna. Det är a och o för att minska spridningen av många olika infektioner.


Wilma, 5 månader, fick RS-virus

Två bilder på Wilma, 5 månader - på den ena är hon frisk, pigg och glad, på den andra har hon RS-virus och ligger hon på sjukhus med syrgamask.

Ena stunden glad, pigg och nyfiken. Nästa: Allvarligt sjuk.

Wilma, 5 månader, fick RS-virus. På sju dagar förvandlades det som verkade vara en vanlig förkylning till en dramatisk inläggning på sjukhus. ”Jag var riktigt orolig och rädd”, säger Wilmas mamma.

Det är dagen före Wilmas 5-månadersdag. Wilma sover ovanligt länge. När hon vaknar är hon slö och har svårt att andas. Huden över bröstkorgen dras inåt när hon andas, precis på det sätt som läkaren har sagt är ett illavarslande tecken; om det blir så ska Wilma till akuten direkt.

Wilmas föräldrar tar med sig Wilma och åker så fort de kan, bil och bilfärja och bil igen.

Wilmas mamma är rädd. Väl framme vid sjukhuset halvspringer hon in på barnakuten med Wilma i bärsele. Personalen ser att läget är allvarligt. De får komma in i ett rum direkt.

Några få minuter senare finns ett team med läkare och sjuksköterskor runt Wilma. Hon får snart sin diagnos: RS-virus.

Tänkte att det var en vanlig förkylning

Wilma, 5 månader, innan hon fick RS-virus: glad, ligger på mage på en filt och leker med en leksak.

Wilma, innan hon smittades av RS-virus.

Wilma är egentligen en nyfiken, aktiv och glad bebis. Men det förändrades när hon blev förkyld. Plötsligt var hon inte lika intresserad av sin omgivning som hon brukar vara. Hon sov mer, åt mindre och näsan rann.

Men det var ingen dramatik kring det, berättar Wilmas mamma Eva:

– Eftersom Wilmas storebror går i förskola vet vi nästan inte när förkylningarna i familjen börjar och slutar.

En kväll kändes Wilma väldigt varm. Hon hade fått feber, närmare 39 grader.

– Vi blev såklart oroliga, men eftersom hennes allmäntillstånd var bra och febern gick ner med Alvedon tänkte vi fortfarande att det var en vanlig förkylning.

Dagen därpå fick Wilma en ny febertopp på 39,7 grader.

– Då ringde vi 1177. Sköterskan tyckte att vi skulle åka in till lättakuten, men vi bestämde oss för att avvakta. Vi tyckte fortfarande att Wilmas allmäntillstånd var bra och vi ville inte dra på oss smittor från ett väntrum.

De tog kontakt med en läkare via en nätläkartjänst.

– Läkaren tittade på Wilma och konstaterade att hon andades lite snabbare än normalt, men att det kunde bero på febern. Läkaren sa också att vi skulle vara uppmärksamma på andningen om Wilmas symtom blev värre.

Febern åkte upp och ner

Symtomen blev värre. Wilma blev snorigare och fick en slemmig hosta. Hon tappade aptiten och drack allt mindre av sin modersmjölksersättning.

– Febern åkte upp och ner. På eftermiddagen var den uppe i 39,6 grader och hon matvägrade. Vi ringde 1177 igen och bestämde oss för att åka in till akuten.

Sjuksköterskan i receptionen såg Wilmas sega slem i munnen. Hon sa att hon trodde att det var RS-virus.

– Men ingen följde upp det då, säger Eva. Wilma fick koksaltlösning i näsborrarna och Alvedon, och det sögs ut snor från hennes näsa. Läkaren konstaterade att Wilma hade en luftvägsinfektion och skickade hem oss efter att hon fått i sig en tredjedels flaska ersättning.

Nästa dag mådde Wilma lite bättre. Febern gick ner och hon åt lite mer.

Riktigt orolig och rädd

Dagen därpå mådde hon sämre igen.

– Efter ett längre sovpass mitt på dagen vaknade Wilma och hade svårt med andningen. Hon pustade och hela bröstkorgen jobbade på det sätt som läkaren på nätläkartjänsten hade sagt åt oss att vara uppmärksamma på. Huden mellan revbenen och hela bröstkorgen liksom sögs in medan magen blåstes upp som en ballong, och hon var slö och frånvarande.

– Då förstod vi att det var allvarligt och att vi behövde åka till sjukhuset igen – och den här gången var jag riktigt orolig och rädd, säger Eva.

Eva och Wilmas pappa Erik rafsade snabbt ihop det viktigaste. Erik körde, Eva satt i baksätet med Wilma.

– På bilfärjan var jag nära att ringa 112. Jag var rädd och visste inte om Wilma syresatte sig ordentligt, jag tänkte att det kanske skulle ta för lång tid för oss att köra själva, att kanske en ambulans borde möta upp oss.

Sköterskan såg direkt att det var allvarligt

Väl framme vid barnakuten halvsprang Eva in med Wilma i bärselen.

– Sköterskan i receptionen såg direkt att det var allvarligt, så vi fick gå före i kön.

Nu gick allt väldigt fort.

– Vi togs in i ett rum och på mindre än två minuter kom ett team med flera sjuksköterskor och en läkare.

Provet bekräftade: RS-virus

Det sega slemmet i Wilmas mun bildade trådar och bubblor. Läkaren beordrade inläggning och provtagning. Provet bekräftade att Wilma hade RS-virus. Och hon blev sämre.

– Vi fick inte ens några svarsleenden av henne längre. Det var tufft.

Wilma, 5 månader, har fått RS-virus och vårdas med syrgasmask på sjukhus.

Wilma hade RS-virusinfektion, visade provtagningen. Här vårdas hon med syrgasmask på sjukhuset.

Wilma fick syrgasmask eftersom hennes syresättning var dålig, det sattes in en sond för sondmatning eftersom hon kräktes upp nästan all ersättning hon fick i sig.

– Barn med RS-virus kan svälja så mycket slem att de mår illa, fick vi veta, berättar Eva.

Hjärtskärande

Att se sitt barn med syrgasmask och sond var hjärtskärande, säger Eva.

– Men så fort vi fick hjälp på sjukhuset blev jag ändå lugn.

Första sjukhusnatten kom vårdpersonal in till Wilma en gång i timmen för att kontrollera hennes syresättning, ge inhalationer av koksalt och suga bort snor. Eva och Erik fick instruktioner om att gå runt och bära Wilma så mycket som möjligt – det gjorde det lättare för henne att hosta upp slemmet i luftvägarna. Ibland satt de med Wilma i famnen och studsade på en pilatesboll som fanns i rummet.

Efter två dygn på sjukhuset mådde Wilma bättre.

– Syrgasen kunde tas bort och vi fick se hennes leende för första gången på några dagar – underbart! Vi blev hemskickade men fick ringa sjukhuset och komma tillbaka om det skulle bli sämre.

Sondmata hemma

Eva och Erik fick lära sig hur de skulle sondmata Wilma hemma. De fick instruktioner om att väcka henne varannan timme och gå runt och bära på henne så att hon skulle kunna hosta upp slem.

– Första natten var vi på helspänn, men det gick bra, säger Eva.

Dagen därpå var det återbesök på sjukhuset.

– De konstaterade att Wilma var tillräckligt frisk för att sonden skulle kunna tas bort. I tre nätter fortsatte vi att väcka henne på nätterna så att hon skulle kunna hosta upp slem, men det tog mer än en vecka innan hon kunde äta normal mängd ersättning igen.

Nu har Wilma varit hemma från sjukhuset i två veckor. Hon mår bra igen, och äntligen orkar hon göra det hon gillar allra mest: att titta på när storebror leker med sina leksakslastbilar och sin träjärnväg.

– Vi är så lättade att allt gick bra, och vi hoppas innerligt att Wilma slipper fler jobbiga sjukdomar på ett bra tag, säger Eva.

Intervjun med Eva gjordes i mars 2019


Mer om RS-virus på Folkhälsomyndighetens webbplats:

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren