Varför ökar den psykiska ohälsan hos våra barn?

Psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat kraftigt i Sverige. Men varför mår våra barn sämre? Vi har pratat med Folkhälsomyndigheten.

Huvudvärk. Svårt att sova. Oro och ont i magen.

Nästan hälften av alla 15-åringar i Sverige uppger att de har haft minst två sådana psykosomatiska symtom mer än en gång i veckan under det senaste halvåret, enligt Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige. Därmed har de psykisk ohälsa, enligt myndighetens definition.

Internationell undersökning
Studien Skolbarns hälsovanor i Sverige har genomförts sedan 1985/1986 bland 11-åringar, 13-åringar och 15-åringar i Sverige. Den senaste, och nionde, undersökningen genomfördes 2017/18. Undersökningen är internationell och görs i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO).

Andelen barn och unga med psykisk ohälsa har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Det finns två tänkbara förklaringar till det: skolan och arbetsmarknaden, enligt Folkhälsomyndighetens bedömning i rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?.

Exakt vad det är med skolan som orsakar psykisk ohälsa är svårt att avgöra, eftersom den period när ohälsan ökat också har präglats av skolreformer, olika betygssystem, förändrade kunskapskrav och ökad segregering.

– Men vi ser de sjunkande skolprestationerna och den utbredda skolstressen som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre, säger Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten och en av rapportens projektansvariga.

Att arbetsmarknaden för unga har förändrats kan också ha påverkat den ökande ohälsan, tror man.

Porträttbild på Petra Löfstedt, Folkhälsomyndigheten.

Foto: Lena Katarina Johansson

Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Det är högre krav på utbildning nu. För 20–30 år sedan kunde man få jobb när man hade gått ut grundskolan, men det går ju inte riktigt längre. Nu måste man ha gymnasiekompetens. Vi tror att det skapar en större oro som går ner i åldrarna, säger Petra Löfstedt.

Folkhälsomyndigheten tar i rapporten upp flera tänkbara orsaker till ökningen av psykisk ohälsa, bland andra digitala medier, förskolan samt barns och ungas ökade medvetenhet och öppenhet om psykiska problem:

Digitala medier

I debatten spekuleras det ibland om digitala medier och användningen av smartphones kan ha påverkat den ökande ohälsan.

– Vi har tittat på det, och vi har kommit fram till att oavsett vad digitala medier har för effekt så kan det inte förklara den ökande trenden av ohälsa som går tillbaka till 1980-talet. Digitala medier och smartphones är så nya fenomen, säger Petra Löfstedt.

Tonårig flicka blundar och står med pannan mot svarta tavlan i skolan, ser ut att vara ledsen och må dåligt.

Foto: Shutterstock

Att det är något med skolan som inte fungerar – det är en av två tänkbara förklaringar till den ökande ohälsan hos barn och unga, enligt Folkhälsomyndighetens rapport.

Förskolan

Ibland hör man att förskolan skulle kunna vara en orsak till den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga. Det finns inget stöd för det påståendet. Den vetenskapliga litteraturen visar tvärtom att förskolan gynnar barns psykiska hälsa. Förskolan har till och med potential att jämna ut skillnader i psykisk hälsa bland barn med olika bakgrunder, berättar Beata Jablonska, forskare och en av författarna till rapporten Förskolans påverkan på barns hälsa.

Rapporten Förskolans påverkan på barns hälsa kommer från Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.

Under förutsättning att verksamheten har hög kvalitet och att förskolan är en trygg miljö för barnet, är den alltså viktig för barns utveckling och välbefinnande.

Porträttbild på Beata Jablonska, forskare och handläggare.

Beata Jablonska

Men utvecklingen av den psykiska hälsan sker inte i ett vakuum, poängterar Beata Jablonska:

– Den är beroende av de miljöer som möjliggör eller hindrar individer att utvecklas optimalt. Därför är trygga uppväxtvillkor av oerhört stor betydelse, vare sig det är i hemmet, förskolan, skolan eller bostadsområdet.

Ökad medvetenhet om psykiska problem

Det finns också hypoteser om att dagens unga har en större benägenhet att rapportera psykosomatiska symtom, eftersom de är mer medvetna och öppna om psykiska problem. Ämnet är komplext och det är svårt att avgöra om ungas större öppenhet om sin psykiska hälsa kan vara en bidragande förklaring till att fler rapporterar psykosomatiska symtom, enligt Folkhälsomyndighetens rapport.

Alkohol och droger

Alkohol och droger har inte undersökts närmare i rapporten.

– Användningen av alkohol och droger har gått ner väldigt mycket i den här åldersgruppen, så det är svårt att tro att det skulle ha påverkat, säger Petra Löfstedt.

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Andelen 13- och 15-åringar som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av de 15-åriga pojkarna rapporterar psykosomatiska symtom. Bland 11-åringar har man inte sett en lika stor ökning, men den senaste undersökningen från 2017/2018 visade de högsta nivåerna bland 11-åringar sedan mitten av 1980-talet.

Ökningen av psykosomatiska symtom har varit mer omfattande i Sverige än i andra nordiska länder. Folkhälsomyndighetens rapport Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? (2018) har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen i Sverige utifrån fyra olika områden: faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar, faktorer inom skola och lärande samt övergripande samhällsfaktorer.

De psykosomatiska symtom som mäts i rapporten är sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. Bland 11-åringarna är hälften av besvären vanligare bland flickor än pojkar. Bland 13- och 15-åringar är nästan alla besvär vanligare bland flickor än pojkar.

Läs också: Kan man skydda sitt barn från psykisk ohälsa? Så här svarar psykologerna

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Vi Föräldrars magasin digitalt i appen Wype

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren