Hur farligt är mässling?

I januari och februari konstaterades fyra fall av mässling i Skåne.

Sedan januari och fram till nu, i mitten av mars, har tio mässlingsfall konstaterats i Stockholm. Sju av de drabbade är barn mellan 1 och 3 år, tre är vuxna.

Hittills har smittan i huvudsak funnits i några familjer, men ett av de senast smittade barnen har varit i förskola under en smittsam period, berättar Per Follin, smittskyddsläkare i Stockholm.

– Det innebär att det finns risk för ytterligare spridning, säger han.

De två senast konstaterade fallen är från Järvafältet i Stockholm. Det är ett område med låg vaccinationstäckning (omkring 70 procent), vilket ytterligare ökar risken för smittspridning.

– I nuläget kan vi inte spekulera om hur det kommer att gå. Inom den så kallade inkubationstiden – tiden från smitta till eventuell sjukdom – som idag beräknas till cirka tio dagar, kan vi se vad som händer, om det dyker upp fler fall. Vi har informerat vårdpersonal i området om att de ska vara vaksamma, och föräldrar till barn i samma förskola som det smittade barnet har fått information, säger Per Follin.

Finns det risk för ett större mässlingsutbrott nu?

– Nej, inte i nuläget, enligt vår bedömning. Vi i Sverige kommer aldrig att få ett utbrott där väldigt många individer smittas. Vi har ett bra skydd. Det är bara de som inte har haft mässling och valt att inte vaccineras, de som av något skäl inte kunnat vaccineras och de som är under 18 månader och ännu inte har vaccinerats som kan smittas, säger Per Follin som här, tillsammans med barnhälsovårdsöverläkare Helena Martin, besvarar Vi Föräldrars frågor:

Ska man som förälder vara orolig?

– Vi tycker inte det, inte för närvarande och utifrån de tio konstaterade fallen i Stockholm. Vi har vidtagit åtgärder för de smittorisker som har uppstått vid vårdkontakterna.

Vilka har störst risk att smittas?

– Alla som inte har haft mässling naturligt eller som inte är vaccinerade. Barn till mammor som har vaccinerats har ett naturligt skydd upp till minst 9 månaders ålder. Föräldrar som tidigare har tackat nej till att vaccinera sitt barn mot mässling vid 18 månaders ålder och som nu är oroliga kan vända sig till sitt bvc för att få vaccination.

Vilka har störst risk att bli svårt sjuka?

– Ovaccinerade barn, gravida som är ovaccinerade och personer som av någon anledning har nedsatt immunförsvar.

Bör man – och kan man – vaccinera sitt barn mot mässling även om det ännu inte är 18 månader?

– Möjligheten finns, men man bör diskutera med barnhälsovården, till exempel bvc, om det är nödvändigt och hur det i så fall bör ske. Om man ska resa till länder där mässling är vanligare än i Sverige rekommenderas ibland vaccinering före 18 månaders ålder.

Vad ska man göra om man misstänker att ens barn kan ha mässling?

– Ta kontakt med 1177 Vårdguiden för råd och eventuell vägledning. Om misstanken kvarstår efter det, och om man behöver söka sjukvård, ska man alltid ringa innan så att man inte blir placerad i väntrum som är gemensamma med andra som kan vara mottagliga för mässling.

Artikeln skrevs den 17 mars 2017

Mässling – hur vanligt är det?

Mässling skulle ha varit utrotat i Europa vid det här laget, hoppades världshälsoorganisationen WHO. Så blev det inte.

I Sverige erbjuds alla barn en första vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund – den så kallade MPR-vaccinationen – vid 18 månaders ålder. En andra MPR-vaccination erbjuds i årskurs 1–2 i skolan.

De allra flesta tackar ja till erbjudandet.

– Vaccinationstäckningen i Sverige är hög. Över 96 procent av barnen är vaccinerade med MPR-vaccinet vid 2 års ålder, säger Tiia Lepp, läkare och epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Världshälsoorganisationen WHO hade som mål att den europeiska regionen, som även omfattar länder i central-Asien, skulle vara mässlingsfritt år 2015. Den målsättningen höll inte.

Varje år inträffar det mässlingsfall i Europa, även om omfattningen varierar.

– Vissa år är det större utbrott med mer spridning. Efter ett stort utbrott i ett land följer ofta några lugnare år. Om vaccinationstäckningen i landet är låg samlas det under ett antal år ihop tillräckligt många oskyddade och ett nytt stort utbrott kan uppstå, säger Tiia Lepp.

I ett stort utbrott i Frankrike 2008–2011 rapporterades över 22 000 fall. Nästan 5 000 personer lades in på sjukhus och 10 dog.

I Holland fick över 2 600 personer mässling i ett utbrott 2013–2014. De flesta kom från ett område där många hade valt bort vaccination av religiösa skäl. 182 barn lades i på sjukhus, 1 barn dog.

I Rumänien har flera personer dött i ett mässlingsutbrott 2016–2017, däribland spädbarn som varit för unga för att vaccineras.

Foto: Shutterstock

Mässling i Sverige varierar

I Sverige har det hittills i år rapporterats 12 fall av mässling.

Förra året rapporterades 3 fall, 2015 rapporterades 22 fall och 2014 26 fall.

Den lägsta siffran för Sverige är från 2007, då bara 1 fall rapporterades.

De svenska fallen har alltid sitt ursprung i att någon har smittats utomlands. Thailand är ett land som återkommer i statistiken.

– Alla åldrar drabbas, men det är flest vuxna bland de utlandssmittade. De som föddes i slutet av 1960-talet, innan man började vaccinera mot mässling, är överrepresenterade, säger Tiia Lepp.

Tack vare den höga vaccinationstäckningen i Sverige är det liten risk att mässling ska få fäste och sprida sig här, enligt Tiia Lepp.

– De flesta barn och vuxna i landet är immuna mot mässling. Därmed fungerar vi som har ett skydd mot mässling som en sköld för de barn som är under 18 månader eller inte har kunnat vaccineras av andra skäl, säger hon.

Mässling – symptom

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom och en av de största dödsorsakerna för barn i utvecklingsländer.

Under 1970-talet infördes vaccination mot mässling av barn i Sverige och sjukdomen blev snabbt ovanlig. Från och med 1982 har MPR-vaccinet (ett kombinationsvaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund) ingått i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Vanliga symtom på mässling är hög feber, torrhosta samt irriterade och ljuskänsliga ögon. Efter några dagar kommer utslag, oftast först i ansiktet, som så småningom flyter ihop och sprider sig till andra delar av kroppen.

Komplikationsrisken är hög, omkring 20 procent. De vanligaste komplikationerna är bakteriella infektioner som öroninflammation och lunginflammation. Hjärninflammation förekommer, vilket ger en risk för bestående skador. Även dödsfall förekommer.

Utslagen syns efter några dagar.

Studien om mässlingvaccin och autism var förfalskad

I början av 2000-talet sjönk andelen mässlingsvaccinerade barn i Sverige, troligen till stor del på grund av att det i en forskningsstudie, publicerad i den medicinska tidskriften Lancet, gjordes kopplingar mellan mässlingsvaccination och autism. Rapporten fick stor uppmärksamhet i media. Oroliga föräldrar lät bli att vaccinera sina barn och experter varnade för att mässling återigen skulle kunna få fäste i landet.

Forskningsrapporten visade sig så småningom innehålla stora brister och forskningsfusk och drogs tillbaka av tidskriften. Rapportens huvudförfattare förlorade sin läkarlegitimation.

– Flera stora och välgjorda studier gjordes för att undersöka om det kunde finnas något samband mellan mässlingsvaccination och autism, men inget samband har kunnat visas, säger Tiia Lepp på Folkhälsomyndigheten.

Artikeln publicerades i mars 2017.