Influensa hos barn

Influensa hos barn visar sig ofta som hög feber som kommer snabbt och håller i sig i fem–sex dagar. Barnläkaren Cecilia Chrapkowska förklarar vilka symtom som är viktiga att ha koll på.

Så sprids influensa
Symtom på influensa
Så smittar influensa
Inkubationstid vid influensa
Influensa hos små barn
Feber vid influensa
Söka vård vid influensa
Förskola efter influensa
Följdsjukdomar vid influensa
Vaccinera mot influensa

Cecilia Chrapkowska, barnläkare.

Cecilia Chrapkowska, barnläkare.

När barnet har hög feber, är hängigt och inte vill äta är det naturligt att känna oro som förälder. Det kan också vara svårt att veta om barnet har influensa eller ”bara” en förkylning, men det finns några skillnader, säger Cecilia Chrapkowska, barnläkare vid Alva barnklinik i Stockholm.

Symtom influensa + 6 viktiga varningssignaler

  • Influensa börjar ofta med rinnsnuva, ont i halsen och hosta
  • Febern kommer ofta snabbt och kan hålla i sig fem–sex dagar
  • Lite större barn och vuxna kan känna muskelvärk vid influensa, medan muskelvärk hos barn under skolåldern inte är särskilt vanligt
  • Om barnet får i sig vätska och energi samt har stunder då det orkar vara vaket och intressera sig för omgivningen finns oftast ingen anledning till oro
  • Anledning att söka vård kan vara:
  1. Att barnet är trött och slött trots febernedsättande
  2. Att febern är hög (över 38,5) utan att barnet har luftvägssymtom
  3. Att barnets andning är påverkad
  4. Att barnet har börjat tillfriskna men febern stiger och blir hög igen
  5. Att en bebis under 3 månader får feber (temperatur över 38 grader)
  6. Att en bebis mellan 3 och 6 månader har hög feber mer än ett dygn utan att vara förkyld, eller har feber och inte vill äta

symtom_influensa_barn

Foto: Shutterstock

Så sprids influensa

Influensaviruset sprids via hostningar och nysningar och är väldigt smittsamt. Det finns fyra olika influensastammar och har man haft en influensa bär man med sig ett visst skydd mot nya varianter av samma influensastam, vilket kan innebära att man blir lite mindre sjuk än man blev första gången man fick den. Därför får de flesta inte influensa varje år. Influensavaccination och att undvika människor med influensasymtom är de bästa sätten att minska risken för smitta.

Inkubationstid influensa

Inkubationstiden är kort, 1–3 dagar, och när barnet väl drabbats finns inte så mycket att göra annat än att vänta ut sjukdomen.

Symtom på influensa hos barn – vilka är det?

– Det kan vara svårt att skilja influensa från en vanlig förkylning, men vid förkylning är febern oftast bara hög något dygn medan den vid influensa kan komma snabbt och hålla i sig i fem–sex dagar, säger Cecilia Chrapkowska. Hos vuxna med influensa är det vanligt att få muskelvärk, men hos små barn (under skolåldern) är det inte särskilt vanligt. Typiskt för influensa är också att den börjar med lite rinnsnuva, ont i halsen och hosta. Halsen brukar kännas bättre redan efter några dagar, men febern och hostan kan sitta i länge, och det är inte onormalt att hosta i flera veckor efter influensan.

– Det är normalt att barn hostar i upp till tre–fyra veckor när de haft influensa, men sitter hostan i längre tid än så, är väldigt intensiv eller kombinerad med andningsbesvär bör man söka vård, säger Cecilia Chrapkowska.

Hur tar man bäst hand om ett barn med influensa?

Det viktigaste är att se till att barnet får i sig vätska och energi. Många föräldrar blir oroliga när barnet inte vill äta, men enligt Cecilia Chrapkowska är det ingen fara att barnet inte är hungrigt.

– Det gör inget att barnet inte har aptit när det har feber, men det är viktigt att det får i sig tillräckligt med vätska. Ammas barnet eller får ersättning är det jättebra vätska, men till större barn får man ge det som funkar. Det får gärna vara glass eller söta drycker till exempel. Allt är bra utom vatten och lättdrycker, eftersom barnet behöver energi.

Förälder som har tagit tempen på ett litet barn med feber.

Foto: Shutterstock

Om barnet har hög feber men inga andra symtom är det en anledning att söka vård.

Influensa och feber hos barn

Ska man ge barn febernedsättande?

Det kan finnas anledning att sänka febern om barnet lider av den, eller för att barnet ska orka dricka ordentligt.

– Det finns kanske en anledning att kroppen har feber och blir trött för att kunna fokusera på att bli frisk, men det är bra om barnet har stunder då det orkar vara vaket och intressera sig för sin omgivning. Gör inte barnet det spontant, men piggar på sig av att få lite Alvedon och en isglass, så tycker jag inte att man behöver oroa sig, säger Cecilia Chrapkowska.

Om barnet har svårt att sova på grund av febern kan det också finnas anledning att ge febernedsättande, menar Cecilia Chrapkowska.

Finns feber som är FÖR hög?

Förr var rekommendationen inom vården att ge febernedsättande om barnet hade väldigt hög feber, eftersom man trodde att det minskade risken för feberkramper, men nu vet man att det inte påverkar alls.

– Det finns inte heller någon gräns för vad som är ”för hög feber” generellt, säger Cecilia Chrapkowska.

Vilket febernedsättande ska man ge till barn?

– I första hand rekommenderas att man ger det Alvedon och det gäller både för yngre och äldre barn, säger Cecilia Chrapkowska.

Söka vård vid influensa hos barn

– Om barnet fortfarande är slött och trött, trots isglass och febernedsättande, kan det finnas anledning att söka sjukvård, säger Cecilia Chrapkowska.

Det här är en luftvägsinfektion
En luftvägsinfektion är en infektion som kan drabba svalg, hals, näsa, mun och öron, luftrör och lungor. Förkylningar är våra vanligaste luftvägsinfektioner.

– Som alltid gäller att om ett barn har hög feber – vilket ur ett sjukhusperspektiv är 38,5-39 grader – utan luftvägssymtom behöver man kolla upp det med ett urinprov, för då kan det vara en njurbäckeninflammation, säger Cecilia Chrapkowska.

Feber som kommer tillbaka

Om ett barn med förkylning eller influensa har blivit bättre och febern börjat gå ner, men sedan stiger och blir hög igen efter några dagar kan man också behöva söka vård. Då kan det ha tillkommit en öroninflammation eller en bakteriell lunginflammation. Mår barnet bra utöver febern söker man vård på dagtid eller på närakuten.

Barn som får medicin av sin mamma.

Foto: Shutterstock

Till små barn kan febernedsättande ges i flytande form eller som suppar.

Så hög feber i flera dagar är sig inte en anledning att söka vård?

– Så länge barnet piggnar till mellan febertopparna och får i sig vätska är det inte det. Om barnet är piggt och utöver influensan verkar må bra mellan febertopparna behöver man inte oroa sig. Just under influensasäsongen tycker jag inte att man behöver söka vård efter fyra–fem dagars feber om barnet har en luftvägsinfektion, det vill säga till exempel influensa, förkylning eller hosta.

Feber hos riktigt små barn är däremot annorlunda. Om en bebis under 3 månader har feber – det vill säga en temperatur över 38 grader – är det viktigt att man söker vård, enligt Cecilia Chrapkowska.

– Mår bebisen bra och äter normalt kan det vänta till dagtid, men är man det minsta osäker, eller om bebisen är slö, inte vill äta, är otröstlig eller på något annat sätt beter sig annorlunda, då ska man söka vård på en gång på barnakuten. Så små barn är svåra att bedöma och har inte så stora marginaler när de blir sjuka, säger hon.

Om man har en bebis som är mellan 3 och 6 månader bör man söka vård akut om barnet har hög feber mer än ett dygn utan att vara förkyld, eller om barn har feber och inte vill äta.

Vad händer när man söker vård med ett barn som har influensa?

– Först vill man veta vad barnet haft för symtom. Man lyssnar och tittar på barnets andning. Jag tittar på om det är piggt och att det inte har andningsproblem. I så fall lyssnar jag noggrannare på andningen. Låter det som om det är astma får barnet inhalationer och låter det som lunginflammation gör vi en röntgen och tar blodprov. Då kan man behöva ge en antivirusmedicin, det är en medicin som stoppar influensaviruset från att föröka sig i kroppen, eller antibiotika. Jag tittar oftast i öronen också.

Vad har barn med influensa för crp*?

– CRP hos barn med influensa är lägre än 5, och det är vanligt att man inte har något CRP. Därför brukar jag bara ta CRP om jag är osäker på om det är influensa eller om det har blivit en bakteriell lunginflammation. Inte heller om barnet har öroninflammation kan man se någon stegring av CRP, alltså att värdet är högre än ett normalvärde.

Influensa följdsjukdomar hos barn

Även om det är hör till ovanligheterna kan det tillstöta komplikationer av en vanlig influensa. Dels kan själva infektionen bli svår och drabba lungorna, och dels kan man få influensa i hjärnan. Då blir barnet beteendeförändrat, slött och får kramper, men det är mycket ovanligt.

Andningsproblem hos barn med influensa

Normalt påverkar inte influensa andningen utom hos barn som har förkylningsastma. Om man är orolig för att barnets andning är påverkad rekommenderar Cecilia Chrapkowska att man klär av barnet på överkroppen och ser efter hur det andas.

– Har barnet andningsproblem ser det ut som om det sprungit maraton. Barnet andas fort och huden dras in mellan revbenen. Verkar barnet ha det jobbigt att andas måste man söka akut, så att barnet kan undersökas och få behandling.

Kan barn dö av influensa?

Det är ovanligt att i övrigt friska barn blir svårt sjuka av influensa, men för barn som till exempel är neurologiskt handikappade med dålig hostreflex och barn med dåligt immunförsvar kan influensan vara livshotande. Dessa barn och barn med svår astma och andra hjärt- eller lungsjukdomar som tillhör riskgrupperna rekommenderas influensavaccin, men enligt Cecilia Chrapkowska finns det finns inget bra system i Sverige för att påminna om det.

– Bvc fångar in alla barn i allmänna vaccinationsprogrammet, men med influensavaccinet finns inget riktigt bra system för att påminna alla. Det är inte bvc:s ansvar, utan influensavaccination ges på vårdcentraler eller specialistmottagningar. Det finns risk för att vården inte påminner om influensavaccin, även om ens barn tillhör en riskgrupp, så det är bra att man frågar som förälder om man har ett barn med kronisk sjukdom, säger hon.

Läs också: Ska man vaccinera sitt friska barn mot influensa?

Litet barn som är hemma sjukt. Barnet ligger på sängen och tittar på en mobil.

Foto: Shutterstock

Hur länge smittar man när man haft influensa? Så länge man har feber eller influensasymtom är svaret.

Hur länge smittar influensa?

– När man inte längre har feber eller influensasymtom smittar man inte längre, säger Cecilia Chrapkowska.

När kan barnet gå tillbaka till förskolan?

– Man får titta på allmäntillståndet. När barnet är för piggt för att vara hemma kan det gå tillbaka till förskolan, och smittar inte heller längre. Att barnet har lite hosta kvar är inget problem, säger Cecilia Chrapkowska.

Kan man få influensa på sommaren?

Influensaperioden varierar beroende var på jordklotet man bor. I Sverige har vi influensasäsong under vinterhalvåret, eftersom influensa sprids bäst när det är torr och kall luft. Folkhälsomyndighetens influensabevakning pågår mellan vecka 40 och vecka 20.

* Det här är CRP

CRP står för C-reaktivt protein. Det är ett protein i blodet som produceras av immunförsvaret vid vissa inflammationer eller infektioner. Provet tas ofta genom ett stick i fingret, men det kan också tas i armen. Friska personer har omätbara eller mycket låga nivåer av CRP i blodet. Vid till exempel bakterieinfektioner i blodet, bakteriell lunginflammation och bakteriella halsinfektioner kan koncentrationen av CRP i blodet bli hög, över 100 mg/L, något dygn efter infektionen startat. Vid bakterieinfektioner i huden, som svinkoppor, eller öroninflammationer, ökar ofta inte CRP alls.

Många virusinfektioner leder inte till en så stor ökning av CRP-värdet, men vissa virusinfektioner som adenovirusinfektioner (en sorts halsinfektion) kan leda till värden över 100 mg/L.

CRP-värdet kan alltså vara en pusselbit i en medicinsk bedömning av infektioners orsak och svårighetsgrad, men skall aldrig användas ensamt, och att virusinfektioner alltid ger ett lågt CRP och bakterieinfektioner alltid högt är en så stark förenkling att den är direkt felaktig, enligt Cecilia Chrapkowska.

Källor:

Cecilia Chrapkowska, barnläkare vid Alva barnklinik, driver barnakuten.nu. Doktorand i vaccinationsforskning.

Mia Brytting, enhetschef Folkhälsomyndigheten.

www.1177.se

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Digital prenumeration för endast 79kr/mån

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren