Hälften av alla bebisar kräks ofta

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Är det vanligt att små barn kräks?

– Ja, ungefär hälften av alla barn under tre månader kräks ofta och inte bara tillfälligt. Förr, innan man visste att den övre magmunnens slutningsfunktion inte var riktigt färdigutvecklad hos små barn, sa man att ”spädbarn kräks lika lätt som den vuxne spottar”, säger Lars Browaldh, barngastroenterolog på Sachsska barnsjukhuset.

– I engelsk litteratur kallar man i övrigt friska små barn som kräks  för ”Happy spitters”. Hos oss har vi inget bra uttryck för barn som skrattar i ena stunden, kräks nästa – och sedan fortsätter att vara lika glada.

Är den här typen av kräkningar farliga?

– Nej, eftersom det är så vanligt att småbarn kräks räknas det som ett ”normaltillstånd”.

Vad beror dessa ofarliga kräkningar på?

– Små barn har ingen ringmuskel vid övre magmunnen än. Och diafragman (muskeln som håller magsäcken på plats och som vi andas med) är heller inte riktigt utvecklad hos spädbarn.

– Dessutom är vinkeln mellan matstrupen och magsäcken hos små barn utformad så att maginnehållet lättare kommer upp – möjligen som ett skydd mot att barnet äter för mycket, till exempel om mamman har mycket mjölk.

Behöver man oroa sig om bebisen kräks?

– Så länge barnet är nöjt och verkar må bra, trots kräkningarna, samt går upp i vikt och utvecklas väl brukar man inte behöva oroa sig.

– Har man börjat med tillägg/modersmjölksersättning, kan kräkningarna bero på en födoämnesallergi, vanligen mot komjölksprotein. Det finns även barn som är så känsliga för komjölksprotein att de reagerar med exempelvis magont och kräkningar om mamman ätit/druckit något med komjölk i. Misstänker man allergi ska man vända sig till bvc eller sin vårdcentral/husläkarmottagning.

Vad kan man göra för att barnet ska kräkas mindre?

– Är barnet lite äldre kan man försöka att inte ge mat för sent på kvällen. Men på ett litet barn fungerar inte det, eftersom det vill äta jämt. Har man ett glupskt barn kan man pröva att mata oftare och försöka ge lite mindre varje gång.

– Håll barnet upprätt efter maten, eller ha det i en babysitter en stund. Bär inte omkring på barnet för mycket.

– Man kan även testa att höja sängens huvudände 30 procent, och försöka få barnet att ligga så, även om det lätt glider ner igen.

– Ger man tillägg finns det pulver som gör vällingen tjockare.

När brukar kräkningarna upphöra?

– Hos de flesta små barn avtar kräkningarna vid 1 års ålder ungefär, men ungefär fem procent av barnen fortsätter att kräkas ett tag till. När barnet börjar resa sig och gå utvecklas diafragman och bukmusklerna mer. Kräkningarna upphör då så småningom.

Får föräldrar någon förståelse för hur jobbigt det kan vara om barnet kräks hela tiden?

– Jag menar att dessa föräldrar behöver få förståelse från vårdpersonal och bvc. Det är viktigt att någon bryr sig och tittar på barnet några gånger. Kanske kan man få komma lite oftare till bvc och få råd, och också få berätta om något har hjälpt. Att ha ett barn som ofta kräks är jobbigt.

Vad är reflux?

– Gastroesofagal reflux, förkortat GER, innebär att magmunnen inte sluter tätt, vilket är en normal process hos småbarn, ungefär hälfen kräks av det skälet under sina första tre levnadsmånader.

– En minoriet av dessa barn utvecklas GERD (Gastroesofalgal Refluxsjukdom), vilket i korthet innebär att barnet får sura uppstötningar och halsbränna på grund av att surt maginnehåll läcker upp i matstrupen. Tecken på detta kan vara: dålig viktuppgång hos barnet, att barnet är irriterat och gnälligt, att barnet släpper bröstet, sträcker bak huvudet och inte verkar nöjt vid matningen. Barnet kan också vakna nattetid, verka missnöjt och sträcka på sig, nästan i båge. Besvären kan leda till astmabesvär och nattlig hosta eftersom de sura uppstötningarna retar luftvägarna. Kontakta en läkare vid dessa symtom eftersom barnet kan behöva ett syrahämmande läkemedel (vilket brukar ha snabb och god effekt).

Plötsliga kräkningar, vad kan de bero på?

– Akut påkomna kräkningar kan bero på maginfluensa, en reaktion på ett födoämne eller – i mycket ovanliga fall – en förträngning i övre magmunnen, vilket vanligen visar sig tidigt i livet, ofta under första levnadsveckorna.

Hur vet man om det är maginfluensa?

– Vanligen börjar en ”vanlig” magsjuka med hastigt påkomna kräkningar som är intensiva, och sedan får barnet också diarré. Ge barnet vätskeersättning, skedvis, hela tiden. Under första dygnet behöver man få i sitt barn ungefär en halvliter vätska. Kontrollera också att barnet kissar, två tre gånger på en dag. Blir barnet trött, slött och medtaget, så sök vård. Sök också om diarréerna är så häftiga att det rinner hela tiden, det kan tyda på uttorkning.

• Vinterkräksjukan kommer snabbt – och försvinner snabbt, kanske hinner barnet inte få några diarréer.

• Om ett litet barn bara kräks i mer än tolv timmar ska man söka vård så att en läkare får värdera om det ”bara” är en maginfektion eller ett stopp i mag-tarmkanalen.

• Kontakta även sjukvården om ett barn under året har häftiga kräkningar i kombination med häftiga diarréer.

Artikeln publicerades 2010.