Drunkning hos barn – det är viktigt att veta
Det finns myter om att barn kan dö flera timmar efter att de har fått en kallsup. Men det stämmer inte, säger Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska och ordförande i Svenska HLR-rådet, som forskat om drunkning.
Den här artikeln publicerades 2019.
Många tror att det är som på film: att den som håller på att drunkna skriker och viftar. Men så behöver det inte vara, i själva verket kan drunkning se väldigt olika ut. Personer kan hojta och skrika, men också drunkna helt ”tyst”.
– Jag har varit med om att plocka upp barn från vattnet som skriker för full hals – och att barn har sjunkit mitt bland en massa människor som inte märker något, säger Andreas Claesson. Han är ambulanssjuksköterska och har forskat om drunkning.
Att barn drunknar och dör är väldigt ovanligt i Sverige. Det sker cirka 10 fall per år, vilket är lite jämfört med i många andra länder.
Alla vet att barn och vatten är en risk; varför händer det ändå att barn drunknar?
– Små barn drunknar oftast i hemmiljö. Då handlar det om bristande tillsyn tillsammans med dålig simkunnighet. Barn kan drunkna i pooler och spabad, i en bäck, damm, brunn eller vattentunna. När äldre barn drunknar händer det oftast på badplatser och i simhallar och hänger ihop med dålig simkunnighet, grupptryck eller alkohol och andra droger, säger Andreas Claesson.
Simkunnighet – och vuxna som har koll
Att ha koll på sitt barn vid vatten är därför A och O. Är barnet inte simkunnigt är det en bra regel att den vuxne aldrig ska vara mer än på en armlängds avstånd. Det går nämligen fort för ett barn att hamna under vattnet. Barn som inte kan simma har svårt att ta sig upp till ytan eller fast mark igen.
Därför är det en bra idé att bestämma sig för att stoppa undan mobilen när man är och badar med sitt barn. Är man två vuxna kan man turas om att hålla barnet under uppsikt. Har man flera barn kan det vara bra att dela upp ansvaret för barnen mellan sig: ”Jag tittar på X, så tittar du på Y”.
Alla som drunknar dör inte. Definitionen av drunkning är att man har andats in vatten.
– Man kan alltså överleva helt utan skador, överleva med skador, eller så kan man dö av drunkning, säger Andreas Claesson.
Ibland hör man talas om torrdrunkning och sekundär drunkning. Det är begrepp som inte bör användas, enligt Svenska HLR-rådet. Ändå sprids då och då rykten om att barn kan drunkna ”i efterhand”.
Behöver man vara orolig för att ett barn ska drunkna långt senare, om det till exempel har fått en kallsup?
– Nej det behöver man inte. Det sprids mycket missuppfattningar om drunkning, kanske för att vatten är något de flesta har en relation till och många har hört om någon som varit med om ett tillbud. Men att skrämmas med att barn plötsligt kan dö flera dagar senare av oförklarlig anledning är bara dumt. Det är bättre att man lär sig att alltid ha fokus på sitt barn vid vatten och att man lär sig HLR.
Kallsup inte farligt
Det som man förr kallade sekundär drunkning är alltså inget som uppstår efter en kallsup; det är en mycket sällsynt komplikation som kan drabba personer som varit med om en allvarlig drunkning som de vårdas på sjukhus för.
– Då är man alltså på sjukhus och får avancerad intensivvård. Det är inget som händer plötsligt, utan att det först har skett ett allvarligt tillbud, säger Andreas Claesson.
Att få en kallsup kontra att andas in vatten, var går gränsen?
– Att få en kallsup innebär att man får in lite vatten i luftstrupen, så att man hostar till. Det händer varenda människa. Det är samma sak som att sätta i vrångstrupen när man dricker ett glas vatten. Man hostar lite och har man fått ner lite vatten i lungorna klarar kroppen att suga upp det, säger Andreas Claesson.
Vad händer i kroppen vid drunkning?
En person som har andats in en större mängd vatten får sänkt medvetandegrad. Personen andas snabbare, hostar mycket, och det hörs tydligt att det finns vatten i lungorna eftersom det "bubblar" när personen andas. Pulsen är snabb och personen får en annan färg i ansiktet; läpparna kan bli blå och ansiktet grått. En person som har vatten i lungorna är stilla och sitter eller ligger ner.
– Om en person är så påverkad behöver man akutsjukvård och då ska man ringa 112, säger Andreas Claesson.
En allvarlig drunkning kan leda till medvetslöshet, andningsstopp och hjärtstopp och då ska man påbörja hjärt- och lungräddning direkt.
Om man misstänker att barnet har andats in vatten och barnet inte beter sig som vanligt ska barnet alltid undersökas av läkare. Om man ser att barnet andas snabbt, blir slött och hängigt eller att ansiktsfärgen förändras ska man söka vård direkt, via 112.
Om barnet är medvetslöst – gör så här:
1. LARMA. Om möjligt: be någon annan att larma 112 samt möta ambulansen medan du startar hjärt- och lungräddning (HLR).
2. 5 INBLÅSNINGAR. Är barnet medvetslöst med onormal eller ingen andning ska du ge 5 inledande inblåsningar mun-mot-mun så fort som möjligt.
3. "30–2–MITT PÅ". Efter de 5 inblåsningarna: starta hjärt-lungräddning på ett hårt underlag med omväxlande 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar utan avbrott.
4. SLUTA INTE. Blås tills du ser att bröstkorgen höjer sig, mycket vätska väller upp ur mun och näsa men avbryt inte HLR förrän personen rör på sig, vaknar eller förrän ambulanspersonalen tar över. Det kan vara bra att känna till att eftersom lungorna hos en person som varit med om en drunkning är vattenfyllda är det svårare att blåsa in luft jämfört med om det inte rör sig om drunkning.
5. LÄR DIG HLR. Kurser brukar anordnas av organisationer som Svenska HLR-rådet, Svenska Livräddningssällskapet och Röda Korset.
Andreas Claesson är ambulanssjuksköterska, docent och ordförande i Svenska HLR-rådet.
