Bröstmjölken – hur påverkas den av vad mamman äter och dricker?

Finns det mat att undvika vid amning? Och finns det mat som man gärna kan äta mer av när man ammar – för att göra mjölken extra nyttig? Vi Föräldrars dietist går igenom hur bröstmjölken påverkas av vad mamman äter och dricker.

Det här får du  bland annat veta i artikeln

  1. Om det stämmer att vissa ”har grädde i tuttarna”
  2. Vad man ska undvika att äta när man ammar
  3. Om bebisar kan vara laktosintoleranta
  4. Alkohol och amning – viktigt att veta
  5. Amningste med fänkål – kan man dricka det?
  6. Ipren och alvedon när man ammar
  7. Kosttillskott och naturläkemedel när man ammar
  8. Att äta fisk när man ammar
  9. Miljögifter i bröstmjölk
  10. Amning och bantning

Om bröstmjölken hade varit en uppfinning skulle människan bakom antagligen fått Nobelpriset. Maken till snillrik ”uppfinning” får man leta efter.

Eller vad sägs om en dryck som:

  •  är läskande i början av måltiden för att sedan övergå till att mätta,
  • är komponerad på olika sätt beroende på vem som dricker,
  • innehåller antikroppar som täcker upp för ett outvecklat immunförsvar,
  • innehåller fibrer som fungerar som mat för snälla tarmbakterier,
  • går åt till minsta droppe utan att något hamnar i soporna?

Lyckligtvis finns det nuförtiden bra modersmjölksersättningar, så få nu inte en klump i magen om din bebis av någon anledning inte dricker bröstmjölk. Det blir bra det också! Men i just den här artikeln kommer vi att sätta bröstmjölken under lupp och framförallt ta reda på vad som påverkar dess innehåll av både önskade och oönskade ämnen.

FAKTA OM SKRIBENTEN

Barndietist-Sara Ask_Vi Föräldrars expert

Sara Ask är Vi Föräldrars barndietist och författare till flera böcker, bland annat Första hjälpen vid matbordet – om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter och Barn och mat – från smakportion till äta själv.

Det här innehåller bröstmjölk

Bröstmjölk innehåller mycket laktos – det är därför mjölken smakar så sött. Människomjölk sägs vara en av de allra sötaste mjölksorterna i naturen. Eftersom bebisar föds med en stark förkärlek för sött är chansen stor att de ska tycka om mjölken och vilja suga i sig den så fort det kurrar i magen – precis enligt planen.

Laktosen underlättar också upptaget av kalcium i bebisens tarm och tillsammans med fibrer, som också finns i bröstmjölken, förhindrar laktosen att bebisen blir förstoppad.

Tvärtom vad man kan tro påverkas inte bröstmjölkens laktosinnehåll av hur mycket eller lite mjölkprodukter mamman själv äter. En ammande mamma som undviker laktos producerar lika laktosrik bröstmjölk som andra mammor – och det är precis som det ska vara.

Kan en bebis vara laktosintolerant?

Laktosintolerans bland bebisar är i princip icke-existerande, det finns bara ett 50-tal fall i världen rapporterade. Bebisar tål laktos, det är en alldeles perfekt energikälla för dem.

Mjölkproteinallergi är däremot desto vanligare och där kan mammans mat påverka – men det är en helt annan sak. Mer om det lite senare.

Mjölkens fetthalt varierar

Förutom laktos är de andra energikällorna i bröstmjölk fett och protein. Fetthalten varierar mest, både under en måltid och över tid. Ju senare in i måltiden, desto fetare mjölk till exempel. I början av måltiden ser bröstmjölken tunn, i det närmaste blaskig, ut. Först efter att bebisen har sugit en stund släpper mjölkkörtlarna på mer fett och mjölken övergår till att bli vit och fyllig. Det här gör att de första slurkarna läskar, medan de sista mättar.

Fetthalten varierar också under dygnet: Dagtid är mjölken fetare än på natten. Halten varierar också beroende på hur länge mamman har ammat. Bröstmjölk hos mammor som har ammat ett år eller längre innehåller mer fett och energi än hos mammor som har ammat kortare tid. Att bröstmjölken skulle bli blaskigare med tiden är alltså en myt.

Har vissa ”grädde i tuttarna”?

Fetthalten varierar också mellan mammor: Vissa mammors mjölk är fetare än andras. Detta verkar dock inte vara kopplat till vad mamman äter.

Däremot verkar sammansättningen av fettet, alltså vilka olika fettsyror som fettet består av, variera beroende på mammans mat. Det gäller till exempel innehållet av fettsyran omega-3, som bland annat behövs för att bebisens hjärna ska utvecklas normalt.

Mammor som äter mat med lite omega-3 producerar mjölk som innehåller mindre av den fettsyran. Lyckligtvis finns det ett lager att ta av för den som inte får i sig omega-3 överhuvudtaget, så bebisen blir inte utan. Men kruxet är att lagret sitter i mammans hjärna. Ja, du läste rätt – i hjärnan! Forskning visar att mammans hjärna under graviditeten och amningen kan krympa upp till fem procent, och det kan åtminstone delvis bero på att bebisen så att säga ”tar det hen behöver”.

Tillskott av omega-3 kan vara nödvändigt

Det är med andra ord smart att få i sig omega-3 via maten. Omega-3 finns främst i fet fisk, som lax, makrill, inlagd sill och sardiner. Livsmedelsverket rekommenderar fisk 2–3 gånger i veckan för alla, men inte minst för den som ammar. Om man inte tål fisk eller undviker det av andra skäl bör man under amningen äta omega-3-tillskott.

Vilket omega-3-tillskott ska man välja?

Välj ett tillskott som innehåller omega 3-fettsyran DHA. 200 mg om dagen är en lagom dos.

Mineraler och vitaminer

Bröstmjölkens innehåll av mineraler ligger ofta ganska konstant och påverkas inte nämnvärt av mammans intag, ens om hon tar tillskott och får i sig lite extra mycket av något mineralämne.

När det gäller vitaminer varierar däremot innehållet en del beroende på mammans mat. Oftast stämmer det dock även här att ”bebisen tar vad hen behöver”, förutsatt att det finns lager i mammans kropp att ta av.

B12-brist kan vara allvarligt

Ett vitamin att hålla lite extra koll på är vitamin B12, som framförallt behövs för att bebisens nervsystem ska utvecklas normalt. Brist hos barnet kan i olyckliga fall ge bestående skador och därför är det viktigt att den ammande mamman får i sig tillräckligt.

För den som äter mat från djurriket, exempelvis mjölk, ägg, fisk och/eller kött är det oftast inga problem, men äter man framförallt mat från växtriket är det viktigt att se till att ha några andra tillförlitliga B12-källor: tillskott och/eller B12-berikad mat.

B12 finns nämligen inte naturligt i andra livsmedel än animalier. Även lakto-ovo-vegetarianer kan behöva tänka igenom hur mycket mjölkprodukter och ägg man äter, så att det inte bara handlar om en skvätt mjölk i kaffet och en omelett någon gång ibland (se ruta här intill). Om det är så behöver man antingen börja äta mer (fördelen är att intaget av kalcium och D-vitamin också ökar då) eller ta B12-tillskott för att täcka behovet.

Här finns B12 för dig som är vegetarian eller vegan

Rekommenderat dagligt intag av vitamin B12 för den som ammar är 2,6 mikrogram. Vitaminet finns i livsmedel från djurriket och i vissa berikade växtbaserade drycker:

  • Mjölk: 0,6 mikrogram/deciliter
  • Fil och yoghurt: cirka 0,2 mikrogram/deciliter
  • Ett ägg (medelstort): cirka 0,6 mikrogram
  • Berikad havre- eller sojadryck: cirka 0,4 mikrogram/ deciliter.

Om en dryck är berikad eller inte står på förpackningen. Observera att ekologiska vegodrycker inte berikas med B12.

Tungmetaller och gifter i bröstmjölken

Bröstmjölken kan också innehålla ämnen vi helst inte vill ska finnas där. Tungmetaller och andra miljögifter till exempel.

Vissa fiskar innehåller höga halter kvicksilver, som kan lagras i kvinnans fettväv och sedan föras över i bröstmjölken. Kvicksilver tror man kan påverka utvecklingen av barnets centrala nervsystem.

För att halterna i bröstmjölken ska bli så låga som möjligt rekommenderas den som ammar att inte äta fisk med höga halter kvicksilver oftare än 2–3 gånger per år.

Vissa fiskar kan innehålla miljögifter som dioxin och PCB. Det gäller framförallt strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. De fiskarna bör man inte heller äta oftare än 2–3 gånger per år.

Fiskar att äta sällan

Följande fiskar bör kvinnor som ammar inte äta oftare än 2–3 gånger per år:

Fiskar som kan innehålla kvicksilver:

  • abborre
  • gädda
  • gös
  • lake
  • svärdfisk
  • stor hälleflundra
  • haj
  • rocka
  • färsk tonfisk (tonfisk på burk går däremot bra)

Fiskar som kan innehålla miljögifter:

  • strömming
  • vildfångad lax

Råden gäller även gravida, barn och ungdomar

Råden om att inte äta fisk som innehåller kvicksilver, dioxin eller PCB oftare än 2–3 gånger per år gäller inte bara den som ammar utan även den som är gravid eller kan tänkas bli gravid i framtiden. Råden gäller också barn och ungdomar, oavsett kön.

LÄS MER: Det här vet vi om hur länge gifter från fisk lagras i kroppen 

Det kan ligga nära tillhands att tänka att det är säkrast att undvika fisk helt under amningstiden, men det är synd, eftersom fisk innehåller så mycket bra näring – inte bara omega–3 utan även till exempel jod, selen och D-vitamin. Dessutom funkar de allra flesta fiskar bra att äta även för den som ammar. På Livsmedelsverket.se finns komplett information, både kring alla de fiskar som är säkra att äta och de få man bör se upp med.

Medicin som går över i mjölken

Mediciner av olika slag kan också gå över i bröstmjölken. I vissa fall är det ingen fara, i andra fall är det något som barnet skulle kunna ta skada av och därför är det viktigt att alltid fråga sin läkare eller personalen på apoteket vad som gäller.

Ibland kan det stå på bipacksedeln att en medicin bör undvikas, samtidigt som ens läkare säger att det går bra. Förklaringen kan vara att läkaren väger nyttan av läkemedlet mot eventuella risker för barnet och gör bedömningen att fördelarna överväger. Sådant som kan påverka är till exempel vilken dos man tar och barnets ålder och hälsotillstånd. Känner man sig det minsta tveksam är det bra att fråga en extra gång.

Ipren och Alvedon när man ammar

Receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel som Alvedon eller Ipren fungerar generellt bra att ta även när man ammar, och det är ju tur om man till exempel drabbas av mjölkstockning. Men den som använder den typen av läkemedel mer än tillfälligt bör dubbelkolla med sin läkare.

Naturläkemedel när man ammar

Naturläkemedel kan låta naturligt och ofarligt men faktum är att det kan röra sig om substanser som skulle kunna äventyra barnets hälsa. Ibland vet man det säkert, men oftast saknas kunskap om eventuella biverkningar. För säkerhets skull bör den som ammar inte ta något naturläkemedel utan att först diskutera med en läkare, sjuksköterska inom barnhälsovården, apotekare eller liknande.

Amningste med fänkål

Fänkålste dyker ibland upp som tips för ammande till barn med kolik, men tyvärr är det säkrast att slå dövörat till.

Fänkålste innehåller bland annat ämnet estragol, och man vet inte vet om det är säkert för barn eller inte. Därför avråder den europeiska myndigheten för läkemedelssäkerhet från fänkålste till ammande mammor och till barn under 4 år. Svenska Livsmedelsverket står bakom det rådet.

Alkohol och amning

Öl sägs ibland vara bra för mjölkproduktionen, men det är ont om vetenskapliga belägg för att det skulle vara på det sättet. Tvärtom finns det forskning som visar att alkohol kan göra att mjölkproduktionen går ner och att barnet ammar mindre om mamman har druckit.

Synen på alkohol under amningstiden har förändrats en del under det senaste decenniet. Förr avråddes ammande helt från att dricka alkohol, men nuförtiden anses det inte finnas några medicinska risker för barnet om mamman håller sig till måttliga mängder.

Hur mycket vin kan man dricka?

Den som ammar kan alltså dricka ”måttliga mängder” och med det menas ett till två glas vin (eller motsvarande) en eller två gånger i veckan.

Alkohol i bröstmjölken

Bröstmjölken får samma alkoholkoncentration som mamman har i blodet, så den mängd alkohol barnet får i sig via bröstmjölken är mycket, mycket liten. Har mamman en knapp promille i blodet kommer till exempel en knapp tusendel av bröstmjölken utgöras av alkohol – och det är väldigt lite.

En betydligt viktigare aspekt av alkohol är att man blir sämre på att ta hand om en bebis om man är berusad. Det gäller alla som tar hand om bebisen – och oavsett om barnet ammas eller inte.

Koffein – ingen fara

Eftersom det finns råd om hur mycket kaffe det är okej att dricka för den som är gravid kan det vara lätt att tro att det finns begränsningar även under amningstiden. Men koffein går över i så liten mängd i bröstmjölken att det inte skadar barnet och därför finns inga råd om max-mängden kaffe eller te för den som ammar.

Mjölkproteinallergi och äggallergi hos barn

Riktigt allergiska barn kan reagera på rester av protein från mat som mamman ätit. De vanligaste matallergierna hos bebisar är allergi mot mjölkprotein och äggprotein. Det handlar om 3–5 procent av alla barn under 1 år och långtifrån alla är så allergiska att det krävs att mamman håller diet. Men mammor till mycket allergiska barn kan behöva utesluta all form av mjölk och/eller ägg under tiden de ammar.

Observera att det inte räcker att välja laktosfria produkter; de innehåller lika mycket mjölkprotein som andra mjölkprodukter, så här handlar det om att äta mjölkfritt helt och hållet.

För att mamman inte ska tulla för mycket på sina lager av kalcium och D-vitamin behövs ofta tillskott under tiden som mamma utesluter mjölkprodukter. Det är svårt att säga exakt när mjölken är fri från allergener ifall man av misstag fått i sig mat som bebisen inte tål. Hur noga det är beror också på hur bebisen tidigare har reagerat. Fråga ditt barns doktor om du som förälder undrar vad som gäller för er.

Tar mjölken smak av det mamman ätit?

Ja, sist men inte minst påverkas smaken på bröstmjölken av vad mamman äter. Smaken av morot, vitlök, kummin, mentol och lakrits går till exempel över i modersmjölken kort efter att mamman ätit. Efter ungefär åtta timmar har smakämnena försvunnit och nya tagit vid. Det gör att bröstmjölkens smak ständigt ändras, något man i sin tur tror kan påverka barns intresse för olika smaker längre fram i livet.

Genom att äta varierat under amningstiden ökar man alltså inte bara chansen att man själv och bebisen får i sig tillräckligt med näring samtidigt som risken för oönskade ämnen minskar – bebisen får också prova på massor av olika smaker. I bästa fall leder det till ett mindre petigt barn i framtiden. Tre önskningar i ett slag! Nästan för bra för att vara sant.

Mest mjölk i höger bröst

Det högra bröstet producerar ofta mer mjölk än vänster bröst, trots att vänster bröst är det bröst som används mest. Mammor i alla kulturer verkar föredra att hålla barnet i vänster arm och lägger därför också oftast barnet till det vänstra bröstet. En hypotes till varför höger bröst ändå är mer produktivt är att det får mer blodtillförsel än det vänstra.


Röd eller brun bröstmjölk kan bero på blödning

Bröstmjölkens färg kan variera med mammans mat. Om mamman äter stora mängder gröna grönsaker, som broccoli och spenat, antar den en grönaktig färg. Och äter hon mycket morötter drar den åt det orangea. Blir den rosaröd eller brun bör man dock se upp – det kan bero på en blödning i mjölkgångarna. Prata med sjukvården i så fall.


Råmjölk – kan minska infektionsrisk

I den här artikeln fokuserar vi på mogen bröstmjölk, den bröstmjölk som infinner sig tre till fyra veckor efter förlossningen. Råmjölk, eller kolostrum som den allra första mjölken också kallas, skiljer sig en hel del från den mogna bröstmjölken. Den innehåller till exempel mer protein och mineraler och mindre fett, kolhydrater och vitaminer än mogen mjölk.

Råmjölkens gula färg beror på att den innehåller stora mängder betakaroten, samma ämne som färgar morötter orangea. Några av proteinerna i råmjölken är ämnen som skyddar barnet mot infektioner. Även små mängder råmjölk, som 10–100 ml om dagen, kan bidra till att minska infektionsrisken.


Rökning och amning

Bröstmjölken påverkas inte bara av vad den ammande mamman äter och dricker utan även av vad hon andas in, som cigarettrök, eller stoppar i munnen, som snus. Nikotinhalten är som högst när mamman just har rökt och minskar sedan allteftersom. Den som snusar har en mera jämn nikotinnivå.

Även passiv rökning i och olika nikotinprodukter ger mätbara halter av nikotin i bröstmjölken. Höga halter kan leda till att bebisen får diarré, hjärtklappning eller andningsstörningar eller att sömnen påverkas.

I första hand rekommenderas ammande mammor att sluta röka eller snusa, men om de inte lyckas med det rekommenderas de ändå att fortsätta med amningen, eftersom fördelarna med amningen anses överväga riskerna.


Banta under amning

Att gå ner sina graviditetskilon är viktigt för hälsan och att vara tillbaka till sin ursprungsvikt efter ett år är ett bra mål. Däremot bör den som ammar inte aktivt banta eftersom det kan göra att miljögifter som finns lagrade i fettväven går ut i bröstmjölken. Att gå ner ungefär ett halvt kilo i veckan anses vara en lagom takt. Vissa går ner mycket i vikt de första veckorna, och det är helt naturligt och inget att känna sig stressad över. Oftast beror det på att mycket vätska försvinner ur kroppen och det tros inte påverka bröstmjölken.


Mat  som är bra att äta när man ammar

Om den som ammar har detta på menyn är chansen stor att maten ger tillräckligt med näring och energi för både mamma och barn:

  • Ät mycket grönsaker, frukt och bär – gärna runt 500 gram om dagen.
  • Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. (Tillskott med DHA för den som inte äter fisk).
  • Välj nyttiga oljor i matlagningen, som rapsolja eller flytande matfett gjort på rapsolja.
  • Välj magra, osötade mjölkprodukter eller berikade vegodrycker, 3-5 dl om dagen är lagom.
  • Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn.
  • Använd joderat salt.
  • Drick främst vatten till maten samt när du är törstig.

Källor:

Här nedan följer en äldre artikel om bröstmjölkens innehåll:

Så påverkas bröstmjölken av det man äter – tre experter svarar

Bebis som ammar

Kan man få till ett slags supermjölk genom att äta extra nyttigt? Eller omvänt, kan barnet gå miste om viktiga vitaminer om mamman lever på fil och flingor?

Vad ska man inte äta när man ammar? Hur snabbt går alkohol och koffein ut i bröstmjölken? Kan man påverka bröstmjölkens innehåll och förändras bröstmjölkens kvalitet genom det man äter? Så här svarar experterna.


(Artikel uppdaterad 2018-08-31)

Vi pumpas med information om vad mammor bör och inte bör äta och dricka när de ammar. Och visst passerar det mesta av både det som är bra och dåligt över i bröstmjölken och vidare till barnet – men inte precis allt. Kroppen är så smart att den alltid ser till barnets bästa.

Bröstmjölkens kvalitet

Nutrionisten Elisabeth Kylberg om att boosta bröstmjölken.

Elisabeth Kylberg, nutrionist och biträdande professor i folkhälsovetenskap vid högskolan i Skövde.

– Kroppen strävar efter att ge barnet den näring det behöver. Även måttligt undernärda kvinnor producerar lika bra mjölk. Om kvinnan äter en kost som inte innehåller allt hon behöver är det i första hand hon själv som drabbas och kan få brister, säger Elisabeth Kylberg, nutritionist och biträdande professor i folkhälsovetenskap vid högskolan i Skövde.

Blir mjölkens kvalitet sämre om mamman bara äter näringsfattig mat?

– Bröstmjölkens huvudsammansättning av protein, fett och kolhydrater går inte att påverka, men fettsammansättningen ser olika ut beroende på vad mamman äter. Äter hon mycket avokado och fisk kan det finnas fler fleromättade fettsyror i mjölken, men det är inte bättre eller sämre för barnet. De essentiella fettsyrorna finns där ändå. Bröstmjölken innehåller alltid det barnet behöver, säger Elisabeth Kylberg.

Kvinna som ammar ett äldre barn

Foto: Shutterstock

Nej, mjölken blir inte mindre näringsrik ju längre man ammar.

Förändras bröstmjölken om man ammar länge?

Oavsett hur länge barnet ammas innehåller bröstmjölken allt som barnet behöver. Att mjölken skulle bli mindre näringsrik med tiden är en myt.

– Sammansättningen i mjölken förändras inte, men barnets näringsbehov ökar med åldern. För ett barn mellan 1 och 2 år fyller en halvliter bröstmjölk om dagen en tredjedel av energibehovet, hälften av vitamin A och nästan hela behovet av vitamin C, säger Elisabeth Kylberg.

Behöver man extra vitaminer när man ammar?

Det är viktigt att veganer äter extra tillskott av vitamin B12 så att barnet inte drabbas av B12-brist, säger Elisabeth Kylberg.

Vad ska man undvika när man ammar?

Bröstmjölken är fullproppad med näring, men även skadliga ämnen passerar över till barnet. Givetvis finns det anledning att begränsa och undvika giftiga ämnen, som alkohol, nikotin och läkemedel, liksom miljögifter och bekämpningsmedel, även om det senare kan vara svårare att själv kontrollera om det finns dolt i kosten. Men fördelarna med amningen är större än nackdelarna, även om mamman skulle röka eller ha höga halter av miljögifter i blodet.

ammaochdrickaalkohol

Foto: Shutterstock

Mängden alkohol som barnet utsätts för i samband med något enstaka glas liten.

Dricka alkohol när man ammar

Alkohol är en substans som lätt passerar över till mjölken.

– Men trots det är mängden alkohol som barnet utsätts för i samband med något enstaka glas liten, på grund av olika utspädande effekter, säger Elisabet Nielsen, farmaceut och lektor vid Uppsala universitet och expert på amning och läkemedel.

Hur mycket alkohol går vidare i blodet när man ammar?

Bröstmjölken får ungefär samma promillehalt som den mamman har i blodet.

Kan man minska mängden alkohol i mjölken genom att dricka vatten samtidigt?

– Det är koncentrationen i mammans blod som avgör hur mycket som passerar över i mjölken, och den påverkas inte märkbart om man dricker ett glas vatten. Man kan dra en parallell till läkemedel. Man får inte olika effekt av ett läkemedel beroende på om man tar tabletten med ett eller två glas vatten. Mängden man får i sig blir densamma, säger Elisabet Nielsen.

ungkvinnadrickerkaffe

Foto: Shutterstock

Koffein går ut i bröstmjölken men ”normal” konsumtion är okej!

Dricka kaffe när man ammar, är det okej?

Som trött småbarnsförälder kan det smaka bra med både en och flera koppar kaffe.

– Koffein går över i så låga halter i mjölken att en normal konsumtion av kaffe anses säker. Barn har däremot sämre förmåga att göra sig av med koffein. Det gäller speciellt prematura och nyfödda barn. Om man misstänker att koffein är orsaken till att ett litet barn har svårt att sova är det viktigt att man gör uppehåll i koffeinkonsumtionen i minst en vecka innan man utvärderar effekten, säger Elisabet Nielsen.

Hur lång tid tar det innan alkohol eller koffein når mjölken?

– Det kommer aldrig att gå över exakt samtidigt, eftersom det man dricker först ska passera ner till mag-tarmkanalen och där absorberas till blodet. När alkohol och koffein väl nått mammans blodbana kommer det lätt att passera över. Halterna i mjölken blir då ungefär desamma som i mammans blod och brukar vara som högst efter cirka en halvtimme, timme efter intaget. Därefter sjunker de, säger Elisabet Nielsen.

Hur mycket alkohol är okej när man ammar?

Livsmedelsverket har fått kritik för att de inte helt avråder kvinnor som ammar från att dricka alkohol.

Toxikologen Emma Halldin Ankarberg ger råd om hur man kan påverka bröstmjölken.

Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

– Vi säger att ett till två glas vin, en till två gånger per vecka inte är något problem. Men det är inte ett råd, det är bara information om att det inte är farligt när man ammar. Sedan finns det andra aspekter med alkohol och barn, som att man ska tänka på i vilket sällskap man berusar sig. Pappa eller farmor ska inte heller hålla barnet om de är berusade, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Äta kosttillskott och naturläkemedel när man ammar?

Ammande mammor bör undvika kosttillskott, naturläkemedel och örtpreparat. Det har att göra med osäkerheten kring innehållet och dess effekter.

– De är sällan testade om de är säkra för spädbarn. Det är till exempel bättre att äta fisk än att äta omega 3-tillskott, även om mammor i vissa fall kan rekommenderas tillskott. Genom att äta fisk får man dessutom selen och jod, säger Emma Halldin Ankarberg.

Hon upplever att många har tappat självförtroendet i fråga om matlagning.

Vad är bra att äta när man ammar?

– Vanligtvis räcker det att äta hyfsat varierat. Det är bättre att äta ett extra mellanmål än att äta kosttillskott.

Äta fisk när man ammar – kan man göra det?

Fisk är bra, med vissa undantag. En del fisk innehåller höga halter av miljögifter. Fettlösliga miljögifter utgör ett problem just i bröstmjölk.

– Det finns ganska höga halter av miljögifter i bröstmjölk, eftersom den är så fet. Kvinnor samlar på sig gifterna flera år före graviditeten, och hos kvinnor som ammar kan man sedan se lägre halter, säger Emma Halldin Ankarberg.

Går gifter ut i bröstmjölken, till exempel miljögifter?

En del av gifterna som kvinnan har samlat på sig ”töms” ut i mjölken och går över till barnet.

– Men man har gjort en risk och nyttoanalys och konstaterat att amningen har större fördelar än nackdelar. Amningen kan ge ett tillfälligt överskridande av det tolerabla dagliga intaget, men det som barnet får i sig under småbarnsåren späds ut under livet, om det inte fortsätter att äta stora mängder av denna typ av fisk, säger Emma Halldin Ankarberg.

Värt att notera är också att svenska barn idag får i sig mindre gifter.

– Halterna har minskat sedan 1970-talet. Vi har bättre analysmetoder idag och är bättre på att upptäcka miljögifter, men det finns inte mer gifter i maten, säger Emma Halldin Ankarberg.

Banta och amma – vad säger man om det?

Banta inte under amningsperioden. Då löses de fettlösliga miljögifterna ut och halten i mjölken blir högre.

Kan man påverka bröstmjölken?

Sammantaget kan man konstatera att det går att påverka bröstmjölken till det sämre – men att göra tvärtom är svårt. Den är helt enkelt redan så bra som den behöver vara.

Text: Anna Skaldeman

Läs också: