Därför vill din bebis äta så ofta

Har du någon gång förundrats över hur ofta en liten bebis kan äta? Ibland för att få närhet, ibland för att fylla på med mat. Det händer att man inte kommer ur morgonrocken på hela dagen om barnet ständigt vill ha påfyllning.

Eftersom magsäcken är pytteliten hos en nyfödd ryms inte så mycket varje gång, ungefär lika lite som i en liten espressokopp. Därför äter bebisen på ett sätt som många av oss skulle må bättre av: ofta och lite.

– Bröstmjölk, eller modersmjölksersättning, täcker barnets energibehov upp till 6 månaders ålder, bortsett från D-vitamin som barnet behöver få som tillskott från ungefär 4 veckors ålder, berättar Anette Järvi, nutritionell vetenskaplig rådgivare, dietist och medicine doktor.

Behöver energirik mat

Hon framhåller att amning är det bästa för bebisen, eftersom bröstmjölken är anpassad efter barnet. Den har rätt proportioner av näringsämnen, ger närhet mellan mor och barn, och skyddar mot infektioner.

Eftersom magsäcken är liten hos bebisar och små barn, behöver maten de äter vara energirik.

– Den nyfödda bebisens magsäck rymmer cirka 30 ml, efter sju dagar ryms cirka 70 ml och sedan ökas det på. En 2,5-årings magsäck rymmer cirka 2,5 dl, att jämföra med cirka 1,3 liter hos en vuxen, förklarar Anette Järvi.

Det innebär att en bebis alltså behöver mer energi och fett per kilo kroppsvikt än vuxna, bebisen ska ju snabbt öka i vikt.

När barnet blivit runt ett halvår behöver det mer än bara bröstmjölk. Då har nämligen såväl bebisens järn- som energibehov ökat och det är dags att börja introducera små matportioner, så kallade smakportioner.

– Bebisen har en medfödd järndepå som räcker upp till barnet är cirka halvåret gammalt, sedan behövs mat som innhåller mer energi och järn än vad bröstmjölk gör, förklarar Anette Järvi.

Exakt när det är dags för smakportioner är individuellt:

– Rekommendationen är att enbart amma tills barnet är 6 månader gammalt. Därefter är det dags att börja med smakportioner. En del barn kan dock ha behov av att börja med smakportioner tidigare men det bör inte ske tidigare än vid 4 månaders ålder eftersom barnet inte är moget än vad gäller magsäck, njurar och munmotorik.

Anledningen till att man börjar med just smakportioner är att barnet, som är ovant vid annan mat än bröstmjölk, inte ska få magknip eller på något annat sätt reagera på den nya maten.

Börja till exempel med potatis, som är neutralt i smaken. Ni kan också prova med andra rotsaker, som morot eller palsternacka och därefter smakneutrala, milda grönsaker. Till exempel ärtor, broccoli, majs eller avokado.

Gör så här: Skär potatisen i tärningar. Koka dem mjuka i osaltat vatten (små barn ska inte äta salt!) som precis täcker potatisen. Häll av, men spara lite av kokvattnet. Mosa eller mixa potatisen till en slät puré med hjälp av lite kokvatten.

Spottar ofta ut maten

Att börja ge barnet smakportioner brukar kännas stort och spännande. Därför är man kanske inte riktigt beredd på det som ofta händer: Att bebisen spottar ut maten.

– Det beror på ovana. Barnet känner inte igen konsistensen eller smaken. Efter att ha levt på enbart bröstmjölk fram tills nu, som alltid har samma konsistens och temperatur, kan det ta tid innan barnet vant sig vid den nya konsistensen. Och det kan ta upp till 10–15 försök försök innan barnet vant sig vid en ny smak. Man får återkomma och prova igen. Att vänja barnet vid nya smaker är en process, säger Anette Järvi.

– För barnet innebär smakportioner en ny smak, konsistens och temperatur, ett nytt måltidsmönster och ny sväljprocess. Dessutom är skeden ett nytt material, han eller hon är ju van vid bröstvårtan.

Man kan också prova att ge smakportioner av gröt som innehåller gluten. De första dagarna räcker en halv till en tesked, sedan kan man långsamt öka på mängden.

Att fortfarande amma medan man börjar introducera små mängder gluten i kosten, är bra. Det finns nämligen studier som tyder på att amning skulle kunna ha en skyddande effekt mot glutenintolerans. Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Tidigare gavs glutenintoleranta i Sverige också rådet att undvika havre. Nu gäller särskilda rekommendationer gällande havre, mer info på celiaki.se.

Forskarna har konstaterat att små bebisar, redan i mammas mage, framför allt föredra söta smaker. Därför kan man tycka att det borde vara smart att första gången låta bebisen smaka på någon fruktpuré till exempel.

Så är det inte, säger många experter. I stället bör man undvika att ge något sött som första smakportion. Om du börjar med fruktpuréer till exempel, kan barnet sedan rata sådant som inte är sött och då blir det svårare att vänja barnet vid mat.

Dags för lite tuggmotstånd

Små barn behöver ett högre fettinnehåll i sin mat än vi vuxna gör. Om du lagar egen barnmat så tillsätt en tesked fett per portion, i den färdiglagade finns tillräckligt. Använd gärna fett som är mjukt i konsistensen. Till de allra första, små smakportionerna behövs inget fett.

– Du kan gradvis sänka fettinnehållet i maten till barnet är ungefär 2 år. Titta på barnet, hur det växer och mår. Är barnet ”spinkigt” så lägg till en tesked smör & rapsolja eller flytande margarin per portion. Medan ett lite rundare barn inte behöver mer fett, säger Anette Järvi.

När smakportionerna fungerar bra och barnet börjar tugga är det dags att ge mat med små mjuka bitar i, som barnet kan tugga på eller mosa mot gommen med hjälp av tungan.

– Till en början är det vanligt att barnet spottar ut bitarna, säger Anette Järvi. Barnet kan hulka och kväljas, och som förälder kan man oroa sig för att barnet ska kvävas. Men bitarna i barnmatsburkarna är mjuka och lagom små.

Att börja tugga är ett viktigt steg mot att kunna äta samma mat som övriga i familjen, men fyller även en annan funktion:

– När barnet får mat med bitar som det kan börja tugga, tränar det även sin oralmotorik, fortsätter Anette Järvi, vilket är bra för talets utveckling och artikulationen.

Att fortfarande amma parallellt med matstarten går utmärkt.

– Fortsätt gärna att amma som komplement till smakportionerna – och vanlig mat – eftersom bröstmjölken fortfarande kan bidra med en del energi, tipsar Anette Järvi.

Artikeln publicerades 2007.