Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Palmolja i modersmjölksersättning – hur farligt är det?

Modersmjölksersättning kan innehålla palmolja – och därmed misstänkt cancerframkallande ämnen. Behöver man vara orolig? 

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Ämnen som bildas när palmolja tillverkas* är farligare än man tidigare har trott. De kan bland annat påverka njurarna och öka risken för cancer. Därför kom Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, förra året fram till att säkerhetsmarginalen för ämnena är för liten.

Ämnena finns i ganska många livsmedel, skrev Livsmedelsverket då på sin webbplats. Högst halter har hittats i palmolja, men de kan även finnas i andra vegetabiliska oljor. Ämnena har också hittats i kakor, bakverk, margarin och modersmjölksersättning som innehåller palmolja.

Livsmedelsverkets råd är att den som vill minska intaget av ämnena kan välja bort kakor, kex och andra livsmedel med palmolja.

De konstaterar också att den grupp som kan exponeras för högst halter av ämnena är de barn som får modersmjölksersättning.

Så hur ska man göra om man vill undvika att ens flaskmatade barn ska få i sig ämnena? Finns det modersmjölksersättning utan palmolja?

– Man får kolla på förpackningen eller höra av sig till tillverkaren och fråga, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

När media i veckan rapporterade om palmoljan kunde man få intrycket att vi via den får i oss ämnen som tvärsäkert kommer att ge oss cancer, säger hon.

– Men så är det inte. De minsta barnen som flaskmatas har en säkerhetsnivå på 2 500. Det innebär att de får i sig 2 500 gånger mindre av ämnena än vad som i djurförsök har visat sig kunna orsaka cancer. Det är alltså redan nu en stor säkerhetsmarginal – men man vill att den ska bli mycket större för sådana här ämnen. Man vill att den ska vara på 25 000.

I höst väntas nya gränsvärden. Anledningen till att det har dröjt är att Efsa och världshälsoorganisationen WHO har kommit fram till olika slutsatser om hur giftiga ämnena är, vilket påverkar vilka halter som kan tillåtas få finnas i mat.

– Jag tycker inte att det finns anledning till oro på grund av det här. Man ska komma ihåg att ens barn inte kommer att få cancer för att det har fått modersmjölksersättning under en kort tid i livet. Det som ökar cancerrisken är lång tids exponering, flera tiotals år. Däremot är det här ämnen som man vet kan vara problematiska, och då vill man ha så stora säkerhetsmarginaler som möjligt. Man ska helt enkelt försöka undvika onödig exponering, säger Emma Halldin Ankarberg.

* Ämnena är så kallade 2- och 3-MCPD-estrar (som kan påverka njurarna) och glycidylestrar (som kan öka risken för cancer).

Artikeln publicerades i oktober 2017.