”Min mjölk räcker inte!” – men kan mjölken ta slut?

Räcker mjölken? När man ammar är det lätt att bli osäker på om bebisen får tillräckligt med bröstmjölk. Vi frågade en specialist i amning.

Oron för att inte ha tillräckligt med mjölk kan finnas där direkt efter födseln eller komma smygande efter några dagars eller veckors amning.

– Det är mycket vanligt att mammor redan vid sitt första möte med amningen säger att de inte har någon mjölk. Det är troligen en instinkt för att försäkra sig om barnets överlevnad, säger Kristin Svensson, universitetsbarnmorska, specialist i amning och doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.

– När en mamma säger att hon inte har någon mjölk brukar jag svara: ”Men du har råmjölk.” Många känner till att den mogna mjölken inte kommer förrän efter 2-3 dagar och tänker inte alltid på att råmjölken också är mjölk, säger hon.

Bebisens magsäck rymmer bara någon tesked

Råmjölken är gulaktig och mer koncentrerad än den mogna, vita mjölken. Den börjar bildas redan under graviditeten, och så fort moderkakan är ute efter förlossningen bildas det mer. Råmjölken är rik på näring och antikroppar – och dessutom mycket lättsmält.

– Mängden varierar. Första gången kommer den ofta droppvis, men det behövs heller inte så mycket. Bebisens magsäck rymmer bara någon tesked i början. Dessutom har barn som föds fullgångna och friska reserver av energi i kroppen, säger Kristin Svensson.

En annan vanlig anledning till oro är att det i början inte känns i brösten att de innehåller mjölk. Även en tidigare amnings­erfarenhet – bra eller dålig – kan påverka kvinnans tillit till att bilda mjölk.

Ju mer barnet suger, desto mer mjölk

För att lugna och peppa mammor som vill amma men tvivlar på den egna förmågan, brukar Kristin Svensson förklara hur mjölkproduktionen går till.

Att bilda mjölk är en fysiologisk process – det bara händer efter förlossningen. Mjölkmängden stimuleras sedan av barnets sugande och anpassar sig efter barnets behov. Ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas.

Forskning visar att det är bra för mjölkproduktionen att barnet ammar redan på förlossningen, de första 1–2 timmarna. Då kommer mjölken igång snabbare och det bildas mer mjölk.

Hud mot hud bra för amningen

Bästa sättet att stimulera barnets tidiga amningsbeteende är att barnet får ligga hud mot hud direkt efter förlossningen och leta sig fram till bröstet själv. Forskning visar också att om barnet suger den första timmen ökas mammans tillit till amningen. Om barnet inte suger kan mamman stimulera brösten för hand.

– Det är också så att ett bröst aldrig kan tömmas helt. Ny mjölk fylls på så fort mängden minskar, säger Kristin Svensson.

Det som kan ställa till problem och få mammor att uppleva att de inte har någon mjölk är utdrivningsreflexen som gör att den bildade mjölken kommer ut ur brösten.

Stress, smärta och oro kan störa

– Utdrivningen styrs av hormonet oxytocin, som kan störas bland annat av stress, smärta, oro och brist på amningsstöd. Ibland kan man se att barnet suger och suger, kanske somnar efter några tag eller skriker och släpper taget hela tiden. Det är ofta tecken på att mjölken inte kommer ut.

– Det här brukar vara väldigt stressande, för både föräldrarna och barnet, och det är lätt att hamna i en ond cirkel.

Den nyblivna mamman behöver lugn och ro för att få igång amningen och hitta tilliten till den egna förmågan, menar hon. Stödet från omgivningen är viktigt.

Ibland vill bebisar amma jämt

När den mogna mjölken rinner till kan brösten bli stora och spända, och då brukar det vara lättare att lita på att mjölken räcker. När man ammar efter barnets behov brukar brösten inte bli lika spända, men det betyder inte att man har mindre mjölk. Brösten anpassar sig ofta efter någon eller några månader, och då är det lätt att tro att mjölken håller på att sina – vilket sällan är fallet.

Vissa dagar vill bebisar amma nästan oavbrutet och verkar ändå inte bli nöjda.

– Då kan man under något eller några dygn försöka fokusera på amningen och sitt eget välbefinnande, så brukar mjölkproduktionen anpassa sig efter barnets ökade behov. Viktigt är då att barnet får komma till bröstet så snart det visar tecken på att vilja det.

Rund bröstvårta = gott tecken

En förutsättning för att det ska fungera är att det känns bra för mamman att amma och att barnet har ett tillräckligt stort tag om bröstet. Ett gott tecken är att bröstvårtan är rund efter amningen. Men, påminner Kristin Svensson, ett barn ammar ju inte bara för att få mat utan också för att få närhet, tröst, sällskap och kroppskontakt.

Ibland kan det kännas tröstlöst, men en jobbig situation kan vända snabbare än man tror.

– Det kan handla om så enkla saker som att ta några djupa andetag och tänka på flödande vatten. Eller att få höra några peppande ord. Jag ser det ibland på BB. Plötsligt släpper mjölken och barnet börjar suga rytmiskt med små pauser emellan.

I vilka lägen brukar barnet få tillägg de första dagarna?

– Vill mamman amma och barnet är friskt och mår bra behöver barnet inte tillägg. Men föds barnet till exempel för tidigt eller har haft det jobbigt under förlossningen kan tillägg behövas de första dagarna, men inte alltid. Ger man tillägg kan barnet lätt bli mätt och inte orka amma så ofta att mjölkproduktionen stimuleras tillräckligt. Då är det extra viktigt att stimulera brösten genom att mjölka ur varje gång barnet får tillägg och inte orkar amma.

Hur länge ska man kämpa?

– Egentligen är det bara mamman som vet hur länge – och om – hon vill ”kämpa” för att göra amningen hanterbar. Ibland kostar det på för mycket att få full produktion, och då är det viktigt att känna till att all amning är bra, hur mycket eller lite man än ammar.

– Jag brukar säga att man aldrig ska kämpa ensam. Alla har rätt att få stöd och hjälp. Fråga efter en amningskunnig person på bvc, en amningsmottagning eller Amningshjälpen. Väljer man att sluta ska man inte vara för hård mot sig själv. Kom ihåg att den amning barnet redan fått har varit bra och att det är så mycket annat bra man kan göra för sitt barn. Att se sitt barn, lyssna och ge mycket närhet är minst lika viktigt, säger Kristin Svensson.

Vill du läsa fler artiklar som den här? Följ Vi Föräldrar på Facebook för att vara säker på att inte missa något!


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren