21 påståenden om amning (och flaskmatning) – sant eller falskt?

Stämmer det att alla kvinnor kan amma? Att man får hängbröst av amning? Att barn blir smartare av att ammas länge? Tre amningsrådgivare kollar sanningshalten i 21 påståenden om amning.

 

Experterna

Tre amningsrådgivare från Amningshjälpen, en ideell organisation som ­hjälper föräldrar med amning,  kommenterar 21 vanliga påståenden om amning och flaskmatning.

Anna Herting, Amningshjälpens ordförande, Karin ­Sutare och Cecilia ­Wemmert svarar ­i egenskap av hjälp­mammor och inte som läkare eller ­medicinska experter.

Säkert har du stött på dem, alla förståsigpåare som vet att man får hängbröst av att amma eller som hävdar att fri amning skämmer bort barnet. Men hur är det egentligen, stämmer det?

1. Alla kan amma

FALSKT

”Alla som har minst ett bröst och som har ett barn som vill och kan suga har de fysiska förutsättningarna för att amma. Amning är något man kan lära sig i samspel med barnet, och även ­genom att se hur andra gör. Men det ­räcker inte alltid för att det ska fungera.

Det finns kvinnor som på grund av sjukdom inte bör amma, eftersom ett litet antal läkemedel är oförenliga med amning. Och det finns mammor som inte vill amma. Inom Amningshjälpen är vi noga med att stödja mammor där de är. Oavsett om de vill amma mer, mindre eller sluta helt.”

2. Amning är bekvämt

NJA …

”Det kan vara jättebekvämt – om det fungerar. Om det inte funkar kan amning vara svårt och fruktansvärt frustrerande.

Eftersom amning ska kännas bra är ett råd att man vid problem ska söka hjälp så fort som möjligt. Om det finns någon amningsmottagning där man bor vänder man sig dit, eller till sitt BB eller till oss på Amningshjälpen.”

3. Man får hängbröst av att amma

FALSKT

”Det är främst hormonförändringarna under graviditeten som förändrar brösten. Det finns alltså inget skäl att skippa amning för att man inte vill få hängbröst.”

4. Det ska helst gå fyra ­timmar mellan varje amning

FALSKT

Nybliven mamma bär sin bebis på bröstet

Foto: Unsplash

Att vilja amma ofta är vanligt, särskilt hos små bebisar.

”Att det ska gå ett visst antal timmar mellan amningstillfällena är en gammal myt som kommer tillbaka och spökar lite då och då. En del barn äter inte så mycket åt gången utan istället ofta. Och små barn kan somna när mjölk­flödet avtar för att sedan vakna till och vilja fylla på med mer modersmjölk.

Inom Amningshjälpen brukar vi säga att man kan tänka att barnet äter förrätt, huvudrätt, efterrätt och däremellan lite ”snacks”, det kan också bli lite vickning – och sedan börjar barnet om igen med att äta.

Det är inget fel om barnet vill äta ofta, så gör ett litet barn normalt.

Människan är en så kallad kontinuerlig digivare. Vi har tunn mjölk jämfört med andra däggdjur och är biologiskt skapade för mycket tät amning, flera gånger i timmen när barnet är vaket. Kvinnan kan tycka att hon ammar hela tiden och att något därför måste vara fel. Ofta handlar det om att de förväntningar man har på att vara förälder inte stämmer överens med verkligheten.”

LÄS OCKSÅ: Min bebis vill amma HELA tiden!

5. Det är hälsosamt att amma och att ammas

SANT

”Det finns bara fördelar avseende hälsoaspekter med att fortsätta att amma och ammas. Mjölken fortsätter att bidra med näring och att vara nyttig även när barnet blivit lite äldre.

För varje år som kvinnan ammar minskar risken för viss typ av bröst- och äggstockscancer, höftfraktur, diabetes typ 2 och hjärtinfarkt.

Men varje situation är unik och varje familj har sin lösning, som är bäst för dem. Det behöver inte vara ”rätt” val att amma länge för det enskilda ­mamma-barn-paret.”

6. Amning kan ­fungera som ­preventivmedel

DELVIS SANT

”Metoden kallas LAM, Lactational Amenorrhea ­Method. ”Lactation” betyder att du producerar bröstmjölk och ”amenorrhea” att du inte har mens.

Man räknar med att säkerheten vid LAM är samma som när man använder kondom. Vissa villkor finns för att det ska fungera: Man ska enbart amma (inte ge annan mat), amningsintervallet får vara max fyra ­timmar på dagen och sex timmar om natten. Bebisen ska inte ha fyllt 6 månader och kvinnan ska inte ha fått sin mens tillbaka än.

Men: Amning är inget man rekommenderar som preventivmetod. Det är dumt att ta risker.”

7. Fri amning skämmer bort barnet eller lär barnet att tröstäta när det blir äldre

FALSKT

”Ingen forskning tyder på det. Istället skyddar amning mot övervikt och fetma i vuxen ålder. Och modern hjärnforskning visar att barn mår bra av att få sina behov mötta i den takt de uppstår (mer om det i boken ­Kärlekens roll av Sue Gerhardt).

Man kan inte skämma bort ett spädbarn genom att amma och ge ­närhet. Vårt tips på Amningshjälpen är att man struntar i klockan och har alla fjärrkontroller, och dricka, inom bekvämt räckhåll.

Många små barn vill vara nära hela tiden. En bärsjal eller sele där barnet sitter inåtvänt kan vara till god hjälp.”

LÄS OCKSÅ: Kan man skämma bort en bebis?

8. En del mammor har inte tillräckligt med näringsrik mjölk

FALSKT

”Alla mammor har näringsrik mjölk till sina barn. Men i undantagsfall finns inte tillräckligt med mjölk för barnets behov. Att inte kunna producera tillräckligt med bröstmjölk är ganska ovanligt. Men enskilda fall finns och då får man tillsammans med vården se vad det beror på.”

9. Man går ner i vikt av att amma

NJA …

”Amning kräver kalorier från mamman eftersom mjölktillverkningen tar energi. Ju större barnet är desto mer bröstmjölk och kalorier går åt. Så ja, teoretiskt sett borde mammor som ammar gå ner i vikt.

Men … många mammor får en härligt ökad aptit av amningen, så det är inte alltid vågen går neråt så fort. Man brukar säga att amningstiden inte är tiden för att banta ner sig till en vikt som ligger under den mamman hade när hon blev gravid. Detta på grund av att miljögifter lagras i vår fettvävnad, och kan gå ut i mjölken. Att gå ned graviditetskilona är däremot ingen fara.”

10. Amning är ojämställt eftersom pappor/partners inte kan amma

FALSKT

”Tänker man på närheten och anknytningen till barnet kan en förälder som inte ammar skapa lika fina band som mamman genom att bära (gärna hud mot hud), sköta, leka med och bada barnet. Samtidigt är det svårt att uttala sig generellt om det här. Som partner kan man känna sig utanför under amningsperioden, och den känslan kan vara stark. Vi vet att det ­främjar hela familjen om pappan/partnern är känslomässigt och fysiskt närvarande i familjen. Pappan/partnern har också en mycket viktig roll som stödjare i mammans och barnets amnings­relation. Vi vet att den enskilt viktigaste faktorn som påverkar ­amningens längd är pappans/partnerns inställning till amningen.

Man kan tänka att amningen bara är en del av föräldraskapet, även om den kan ta stor plats i början.”

11. Man ärver ­förmågan att amma

FALSKT

”En barnmorska skämtade om detta och sa: ‘Då kan vi alla ha gott själv­förtroende eftersom alla våra ­anmödrar har kunnat amma – annars skulle vi inte vara här’. Men när det ­gäller förmågan att amma är det många faktorer som spelar in: Hur förlossningen blev, hur man mår, hur piggt barnet är, hur barnet suger med mera. Samt vilket stöd man får från eventuell partner (läs mer under punkt 14). Man är en precis lika bra mamma även om amningen inte fungerar.”

12. Barnet måste rapas efter varje amning

FALSKT

”Barn äter så olika, det handlar om hur mycket luft de sväljer, något som kan variera från gång till gång. Barnet rapar när det vill och behöver. Man behöver inte väcka ett barn som somnat under amningen för att rapa det. Men om ­barnet är vaket kan man hålla det mot sin axel en liten stund.”

13. Amning ­skyddar mot ­infektioner

SANT

”Enligt forskning minskar bröstmjölk risken för öroninflammationer, diarré, övre luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner. Det finns även forskning som tyder på att bröstmjölk skyddar mot infektioner i magen och tarmen.”

14. Partnern har ­betydelse för hur ­amningen fungerar

SANT

Nybliven pappa bär och pussar sin bebis, hud mot hud

Foto: Shutterstock

Partnern har en viktig uppgift i att stödja amningen.

”Om man är två föräldrar har även den som inte ammar jättestor betydelse för hur amningen fungerar. Ju mer man lär sig om amning för att kunna stödja den som ammar, desto bättre.

Vår erfarenhet inom Amningshjälpen är att amningen ­fungerar bättre i jämställda förhållanden. Om mamman däremot känner att hon måste dra hela lasset hemma med mat, tvätt, städning, ta hand om bebisen och kanske dessutom vara snygg (!) – då finns kanske inte det utrymme som behövs för att få till en fungerande amning.”

15. Barn som ammas länge blir smartare än de som får ersättning

NJA …

”Studier har visat att det är så, men man vet inte varför: Om det är innehållet i bröstmjölken eller andra omständigheter – som den närhet och det sociala samspel som amning ger – som påverkar. Därför tycker vi inom Amningshjälpen att man ska vara försiktig med den typen av påståenden.”

LÄS OCKSÅ: Amning ger smartare barn – stämmer det?

16. Barnet måste få ersättning för att bli tillräckligt mätt

FALSKT

”Oftast inte. Om barnet ofta ammas kan man tänka att bröstmjölken inte är tillräckligt mättande, och ge ersättning. Om barnet då somnar kan man tro att barnet behöver ersättningen. I själva verket kan det vara så att barnet ­behöver smälta ersättningen och därför somnar. Bröst­mjölken är mer lättsmält.

Några tecken på att barnet får tillräckligt med mat är att det går upp i vikt, verkar piggt och mår bra och kissar rejält minst 5–6 gånger per dygn.”

LÄS OCKSÅ: En flaska ersättning till natten – sover bebisen bättre då?

17. Att mata med flaska ger inte samma närhet som att amma

FALSKT

”Vi på Amningshjälpen tror att flaskmatning kan ge samma närhet. Man kan vid flaskmatning ge barnet olika amningsfördelar som att hålla barnet hud mot hud och ha ögon­kontakt. Amma handlar ju inte enbart om att ge barnet mat utan även om att ge närhet och trygghet. Vilket man såklart ger även när man flaskmatar.

Ju mer hud-mot-hudkontakt, desto bättre! Man kan dra upp sin egen tröja lite och ge barnet extra hudkontakt. Har bebisen en omlottröja är ju den lätt att öppna. När vi är hud mot hud med vår bebis värms bebisen av vår hud och värme. Vill man kan man ha en filt om bebisens rygg och sig själv.

Man bör, menar vi, se på matningen som något som ­handlar om anknytning och låta dem i den närmaste familjen mata bebisen. Så att barnet främst knyter an till dem.”

18. Amning är ett sätt att trösta och lugna barnet

SANT

Amningsstund: närbild på nyfödd bebis som ammas.

Foto: Shutterstock

Amning är mat – och tröst, och hjälp att bli lugn.

”Amning är bra när barnet är sjukt eller bara som mellanmål ibland. ­Eller som ett sätt att få en paus. Sedan kan det hjälpa till vid till ­exempel vaccination att amma barnet före och efter injektionen, ­eftersom ­barnet slappnar av och blir lugnt av att ammas.”

19. Barnet får samma pro­mille i blodet som mamman om hon dricker vin

FALSKT

”Om den som ammar dricker alkohol får bröstmjölken samma promille som mamman har i blodet. Men barnet som dricker av mjölken får inte samma promille i blodet som mamman har, utan lägre. Och efterhand som mamman nyktrar till, nyktrar­ mjölken till. Men mamman kan inte bli nykter fortare av att mjölka ur.”

20. Helamning är ­bättre än ­delamning

FALSKT

”För vem då? Det viktigaste är att familjen mår bra. Hur sedan just er situation ser ut och vad som passar bäst för er, det vet bara ni. Även delamning ­bidrar med såväl näring som närhet. Liksom att ­’hobbyamma’, vilket innebär att man ammar för att det är roligt och mysigt, och inte för att det ska ge en viss mängd mat.

När barnet är omkring 6 månader gammalt behöver det tillägg av annan mat utöver amningen för att tillgodose det ökade behovet av järn. Men obs, mjölken fortsätter ändå att vara näringsrik och anpassad efter ­barnets behov så länge man ammar, den blir inte ‘sämre’ med tiden.”

LÄS OCKSÅ: All amning är bra, även om den är kort

21. ­Nattamning kan ge hål i ­tänderna

FALSKT

”Amning i sig orsakar inte hål i tänderna, samtidigt är amning inte någon garanti för att barnet slipper karies. Bröstmjölk innehåller mjölksocker, laktos, som skiljer sig från annat socker och det har inte kunnat visas i någon studie att ­amning orsakar karies. Att ammas är dock inte ett skydd mot karies, när barnet också äter annan mat.

Välj mat med omsorg och borsta barnets tänder. Och fortsätt gärna att amma.”

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Genom att klicka på "prenumerera" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Digital prenumeration
Lär dig vad barn behöver för att må bra – JUST NU 0 kr första månaden!
(därefter 79 kr/mån – eller 39 kr/mån för tidningsprenumeranter)
Ingen bindningstid

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Nyhetsbrev med ett urval av intressanta nya artiklar

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren