Antibiotika eller inte?

När hösten drar igång på förskolan kan det kännas som om barnen är snoriga och små­hostiga hela tiden. Lär dig hantera infektionerna, och när det är dags för medicin.

Under den senaste tioårsperioden har antibiotikaanvändningen hos barn minskat med 40 procent. Anledningen är att man med­vetet har arbetat för en minskad användning sedan vissa bakteriestammar utvecklat resistens. Fortfarande är det dock stor skillnad mellan olika kommuner i hur mycket antibiotika som skrivs ut.

Små barn som ammas skyddas mot infektioner av bröstmjölken. Barnets eget infektionsförsvar börjar bli moget först i tvåårsåldern. Att barn mellan ett och två år ofta är sjuka är därför inte så konstigt. Det är också i den åldern många skolas in i förskolan eller på andra sätt börjar träffa andra barn i större utsträckning.

Eftersom barn har mer närkontakt med ansikten och händer smittar de varandra lättare än vuxna. Och i samband med att barnen börjar förskolan tycks infektionerna avlösa varandra. Ibland känns det som att barnen aldrig är friska.

Nio av tio infektioner hos små barn är luftvägsinfektioner, och de är också ofta mer långdragna hos barn. De flesta orsakas av virus och då har antibiotika ingen effekt. Vid bakterieinfektioner kan däremot antibiotika vara till nytta, men långt ifrån alltid.

– Barnets eget immunförsvar kan oftast ta hand om infektionen, oavsett om den är orsakad av bakterier eller virus, säger Sigvard Mölstad, distriktsläkare och professor i allmänmedicin.


När behövs antibiotika?

Barnets ålder och hur sjukt det är får ofta avgöra om antibiotika behövs eller inte, men även vilken sorts bakterieinfektion barnet har och var den sitter. Sitter infektionen i lungan kan det vara svårt att veta om den är orsakad av virus eller bakterier. För säkerhets skull behandlar man därför nästan alltid vid lunginflammation, eftersom lunginflammation orsakad av bakterier kan vara farlig.

Öroninflammation kan man däremot ofta vänta med att behandla.

– Är barnet över 2 år kan man ofta avvakta med antibiotika i tre dygn vid öroninflammation, säger Sigvard Mölstad. De flesta öroninflammationer läker nämligen snabbt ut av sig själva. Men är barnet under två år eller allmänt sjukt med hög feber brukar man behandla direkt.

Halsfluss är ganska ovanligt hos små barn. Det är först i 4-, 5-årsåldern som det blir vanligare, och allra vanligast är det i skolåldern.

– Har barnet hög feber, ont i halsen och halsflussbakterier påvisats, är penicillin bra att ge, säger Sigvard Mölstad. Sjukdomen kan då förkortas med ett par dagar. Vid mildare halsinfektioner gör däremot inte penicillinet någon nytta.

Virus eller bakterier?

Virusinfektioner ger ofta besvär från flera ställen. Många gånger börjar de med snuva, ger därefter halsont, hosta och ibland diarréer.

– Halsont med samtidig snuva, heshet eller hosta är tecken på virusinfektion. Då ska man inte behandla med antibiotika och inte heller göra något prov på bakterier. Små barn är nämligen ofta bärare av halsflussbakterier utan att de för den skull har halsfluss.

Färgen på snuvan eller hostan spelar inte någon roll när man vill veta om en infektion beror på bakterier eller virus.

– Det är kroppens försvar som gör snuvan eller hostan gulfärgad, inte bakterierna eller virusen, säger Sigvard Mölstad. Därför blir den alltid färgad efter ett par dagars sjukdom.

Resistenta bakterier

En av anledningarna till att man inte vill använda antibiotika i onödan är risken för att olika bakteriestammar ska utveckla motståndskraft och bli resistenta mot antibiotika.

– Vid allvarliga infektioner som till exempel hjärnhinneinflammation, lunginflammation och njurbäckeninflammation kan antibiotika vara livräddande, säger Sigvard Mölstad. Då är det viktigt att de fungerar, och det är därför vi måste vara försiktiga med antibiotika vid lindrigare infektioner.

 Då behövs antibiotika:
• Vid vissa bakterieinfektioner
• Aldrig vid virusinfektioner
• Avvakta vid öroninflammation hos barn över två år (om inte barnet är väldigt sjukt)
• Undvik vid milda halsinfektionerBarnets allmäntillstånd får ofta avgöra om man ska vänta med behandling eller inte. Kontakta sjuk­vården om barnet är sjukare än vanligt, har hög feber eller svårt att få i sig vätska.

En del barn är väldigt infektionskänsliga och behöver få flera antibiotikakurer under en period.

– Den enskilde individen blir inte resistent mot antibiotika, men den naturliga bakteriefloran förändras så att man lättare kan bli smittad av en ny infektion.

Sigvard Mölstad påpekar att det annars inte är farligt för barnet att äta mycket antibiotika, förutom att det förstås kan vara besvärligt att ta och att det kan ge en del biverkningar som till exempel diarré.

Här hittar du fler artiklar om:


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren