Prata & läs med ditt barn – det gör underverk för språket!

Prata! Det känns ju självklart men underlättar talutvecklingen enormt. Visa dig intresserad av de första ­orden och senare av de första spegelvända bokstäverna, men pressa inte. Bara njut av framstegen!

D

et finns många milstolpar i ditt barns liv – sådana där som man aldrig kommer att glömma. De första ­stegen är en, de första ­orden en ­annan. Men ­barnets språkliga utveckling börjar egentligen långt innan de första orden formuleras. Redan mycket små spädbarn vill kommunicera med sin omgivning, och undersökningar har gjorts på bara några dagar gamla spädbarn – som genom att härma förälderns minspel tydligt visar att de vill göra sig förstådda.

– Det är redan från väldigt tidig ålder ­viktigt att man pratar mycket med sitt barn, försöker förstå vad det menar och visar att man är intresserad. Och det gör de allra ­flesta föräldrar helt naturligt, säger Karin Taube, professor emerita i ­pedagogik och författare till bland annat Barns tidiga läsning och Barns tidiga skrivande.

Viktigt att prata mycket med sitt barn

Att prata mycket med sitt barn är alltså viktigt, dels för att barnet så småningom ska härma ljuden och själv ­börja göra sig förstått, dels för att ett stort ordförråd, så småningom, kommer att ­underlätta både läs- och skrivinlärning.

– De flesta föräldrar pratar som sagt ­naturligt med sina barn, och jag tycker inte att man behöver tänka så mycket på att det handlar om att ge sitt barn ett stort ordförråd. Men visst kan det vara bra att i ­lagom tid sluta beskriva alla fåglar som ”pippi” och istället visa barnet att ”det där är en domherre, det där en fiskmås, det där en gråsparv”, till ­exempel, säger Karin Taube.

Så småningom börjar barnet visa intresse för bokstäver, genom att försöka både läsa och skriva dem. När det sker och i vilken ordning skiftar givetvis väldigt mycket från barn till barn. Och samma sak gäller här som för ett talat språk – som förälder är det viktigt att visa respekt och ­intresse för barnets försök.

Ett sätt kan vara att sätta sig ner bredvid barnet och rita eller ljuda tillsammans. Det är också bra att se till att det finns rätt ­utrustning för barnet, som till exempel papper och penna eller enkla ABC-böcker, som finns att låna på biblioteket. Och att hela tiden tänka på att de stunder man ­sitter ner tillsammans ska vara trevliga, för både förälder och barn.

Barnets språkliga utveckling är individuell

Därför är det viktigt att läsa för sina barn.

Visa intresse för vad barnet vill ­berätta och kom gärna med lite ­stödfrågor, som ”vad hände sedan?” eller ”vem gjorde det?”.Foto: Shutterstock.

– Jag tycker absolut att man ska ta tillfället i akt när intresset för att läsa och skriva vaknar. Man ska absolut inte säga att ”det där får du vänta med tills du börjar skolan”. Men det gäller också att gå lite vackert fram, så att barnet inte upplever en press. Rätta inte i onödan, och visa barnet hur det ska vara bara om barnet själv frågar efter det, säger Karin Taube.

Den språkliga utvecklingen är väldigt ­individuell, och det är i princip omöjligt att ange åldrar för när respektive utvecklingssteg ”ska” tas. Om man som förälder känner sig orolig för att ens barn kanske inte kan uttala vissa bokstäver, eller läspar, är det bra att ta kontakt med en logoped eller bvc.

– Nuförtiden pratar man om att det är viktigt att ett barn inte kommer på efterkälken när det gäller att kunna läsa och skriva, eftersom det kan skapa stora problem längre fram. Förr var det vanligare att man ville låta de kunskaperna mogna fram i barnets takt. Men då pratar vi om barn som kommit upp i årskurs två eller tre. Innan dess kan man ta kontakt med expertis om det gäller uttal eller andra talsvårigheter. När det gäller att skriva och läsa innan skolstart ska man bara ta det med ro – glädjas med barnet om det visar intresse men inte bli orolig om det inte gör det, säger Karin Taube.

Så här säger Karin Taube, professor i pedagogik, om …

Att läsa – det här händer:

Nyfikenheten på bokstäver kan väckas i olika åldrar. En del barn ljudar sig igenom enkla ord när de är runt 5 år, för andra  ­dröjer det till en bit in i ­skolåldern. För små barn är tal något kontinuerligt, något som hela tiden flyter på. De har ingen aning om att vårt språk är uppdelat i ord, stavelser och ljud. Ett viktigt steg mot att lära sig läsa är alltså att identifiera språkljuden muntligt, det vill säga höra att orden består av delar. I nästa steg lär sig barnet att ­bokstäver representerar bestämda ljud.

Stötta genom att läsa mycket för ditt barn:

Ta vara på bokstavsnyfikenheten när den dyker upp! Det kan vara ute på stan, när barnet ser en skylt (ofta med en logga som de lär sig känna igen och alltså kopplar bilden till ordet innan de lär sig läsa) eller hemma i böckerna ni brukar läsa. Sätt dig ner tillsammans med barnet och ljuda ­igenom bokstav för bokstav. Ett bra tips är att ljuda bokstäverna som de låter, alltså ”sssss” och inte ”ess” för s. Då blir det ­lättare för barnet att så småningom sätta ihop bokstäverna. Ett bra sätt att stimulera barnets förmåga till ljudigenkänning är att läsa rim och ­ramsor eller göra andra språklekar som går ut på att hitta de ­enskilda ljuden i ord, ­något som ­används i till exempel den internationellt erkända Bornholmsmodellen. En annan metod är så kallad skugg­läsning, där man upprepade gånger läser korta texter högt tillsammans med barnet, som så småningom lär sig hur orden ser ut även om det inte kan tyda de enskilda bokstäverna.

Vid ungefär 2 års ålder börjar barnet sätta ihop flera ord

Att tala – det här händer:

Spädbarnet har ljud för sig; det jollrar, gurglar och skriker. Som förälder lär du dig snart att känna igen vad ljuden betyder och vad barnet vill när det låter på ett visst sätt. Ditt barn kommunicerar alltså långt innan det lär sig prata! Ungefär vid 6 ­månaders ålder börjar barnet upprepa enstaka stavelser, som ga-ga-ga, och vid cirka 1 års ålder börjar det kunna benämna saker med ord. Orden ­behöver dock inte alls låta som riktiga ord. Kanske kallar barnet lampa för ”lamlam”, men du förstår ändå att det är lampan ­barnet syftar på. Uttalet blir så småningom bättre och ­ordförrådet växer. Vid ungefär 2 års ålder börjar barnet sätta ihop flera ord, och när det närmar sig 3 kan han eller hon oftast tala med enkla ­meningar. En 3-åring har vanligtvis ett ordförråd på 1 000 ord.

Stötta genom att prata mycket med ditt barn:

Det viktigaste av allt är att prata mycket med barnet, redan från väldigt tidig ­ålder. Berätta om det ni ser eller gör; det är mindre viktigt VAD du pratar om. Uppmuntra de första orden när de kommer! Läs gärna mycket för barnet och låt det (när det har börjat prata) reflektera över bilder och annat i boken. När barnet kommit lite längre i sin språkutveckling kan du hjälpa det genom att visa intresse för vad det vill berätta och kanske också komma med lite ­stödfrågor, som ”vad hände sedan?” eller ”vem gjorde det?”. Det hjälper barnet att utveckla sin förmåga att sätta sig in i lyssnarens ­perspektiv, det vill säga att du faktiskt inte var där när det hände. Om barnet använder fel ord eller verbform så säg aldrig ”så där säger man inte”, utan använd istället den ­rätta formen i ditt svar.

Att skriva – det här händer:

Ungefär samtidigt som barnet börjar bli nyfiket på att börja läsa brukar det försöka rita eller skriva enkla bokstäver – eller ­kanske snarare symboler. De dyker upp i teckningar och har inte alltid något med riktiga bokstäver att göra. Efter en tids ­experimenterande skriver barnet fler och fler bokstäver som liknar de riktiga, även om det inte alltid förstår vad det står. I början skriver barnet ofta nonsensord, det vill säga en lång rad med bokstäver som det antingen tolkar själv eller vill ha din hjälp med att läsa. Att skriva ihop ord till en enda lång rad är också vanligt, vilket visar på barns uppfattning om att det talade språket är en kontinuerlig ljudmassa. Att spegelvända bokstäver är också väldigt vanligt, särskilt i början av skrivprocessen.

Uppmuntra ditt barns försök att skriva:

Var uppmärksam och intresserad när barnet vill börja skriva. Uppmuntra försöken och respektera alltid barnets sätt att skriva. ­Fokusera på det barnet kan och inte på de saker som barnet ännu inte lärt sig. Om ­barnet verkar uppskatta det kan du sätta dig ner bredvid och visa hur man skriver olika bokstäver; att faktiskt få se hur man ska föra handen brukar vara till god hjälp. Rätta inte barnet om det inte själv frågar, exempelvis hur en bokstav ska se ut. Små barn skriver ofta med bara versaler, vilket man ska låta dem göra. Det är viktigt att det finns rätt utrustning hemma, det vill säga papper och bra pennor, och att barnet själv kan nå dem. Försök på förskolor har visat att om det finns papper och penna i lekhörnorna ingår ritandet och senare ­skrivandet oftare som en naturlig del i leken.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Prata & läs med ditt barn – det gör underverk för språket!
NÄSTA Så undviker du separationsångest när ditt barn börjar på förskolan