Vad ska man göra när barnet inte äter? När det bara duger med pasta och pannkaka? Barndietist Sara Ask vet hur man kan locka fram matglädje hos kräsna barn som inte vill äta.

Förskoleåldern kan vara en ­riktig utmaning när det gäller mat. Även barn som under spädbarnsåret gapade åt det mesta kan i 1,5-årsåldern börja bli petiga. Som tydligast är petigheten när de är 2–5 år.

En av de främsta anledningarna till detta är att människan är allätare. Det kan låta praktiskt och vidsynt men det ställs stora krav på en allätare. Allt är nämligen inte ätbart.

Läs också: Trots och bråk – 3 saker som föräldrar behöver veta

Barn måste lära sig vilken mat som är säker

Människobarn, liksom råttor och apor och andra allätare, måste i takt med att de blir mer rörliga och självständiga lära sig vad som är säker mat och inte. Hade de varit små pandor hade allt förmodligen varit ­enklare. Vi hade kunnat peka på lite bambu och barnen hade vetat vad de skulle livnära sig på i resten av livet. Nu går de istället in i den här skeptiska fasen, när de helst vill ha allt separerat, slippa skymmande sås och blandad mat –för vem vet vad som kan dölja sig i den …

Fisk och grönsaker sällan populärt

Vissa barn tar sig an uppgiften på extra stort allvar och äter bara ett fåtal livsmedel under de här åren. Många barn accepterar pasta, ris, pommes, bröd, flingor och mjölk­produkter. Gemensamt för den maten är att den inte smakar så olika från gång till gång, utan barnet vet vad det har att vänta sig.

Mat som sällan är lika populär är fisk, kött, grönsaker och blandad mat. För att barnet ska lära sig tycka om den typen av mat krävs ofta lite mer tid – och tålamod.

Här följer nio scenarier du kanske känner igen – och tips på hur du kan tänka.

1. Det finns massor av bra mat på bordet, men ditt barn vill bara ha pastan

Det behöver inte bli en komplett måltid varje dag. Det viktiga är vad barnet äter totalt under veckor och månader, inte vad som ligger på tallriken vid enstaka måltider. Gissningsvis äter barnet inte bara pasta morgon, middag och kväll – sju dagar i veckan?

Strategier du kan prova:

  • Tänk så här: Du bestämmer vilken mat som serveras, barnet bestämmer vad och hur mycket hen vill ha.
  • Ät tillsammans – barnet behöver se andra äta olika saker för att själv våga prova. Men bli inte besviken om det dröjer både månader och år.
  • Försök att inte ägna så mycket uppmärksamhet åt vad barnet äter utan passa på att prata om dagen eller något annat som kan vara mysigt.

2. Barnet vill inte ha något av det som står på bordet – du reser dig upp för att steka lite korv

Nej, vänta lite! Många barn har en liten repertoar av klassiska barnrätter de gillar och för att lära sig uppskatta annan mat behöver de exponeras för den (lite på samma sätt som en spindelfobiker ­exponeras för spindlar).

Strategier du kan prova:

  • Se till att det finns åtminstone något på bordet som barnet kan äta sig mätt på. Serveras gryta kanske det också finns ris, en skål finhackade nötter, en skål ägghalvor eller något ­annat separerat som barnet brukar gilla.
  • Testa konceptet ”varannan barnens”. Varannan dag är det barnen som blir gladast över det som ­serveras och varannan dag är det de vuxna.

3. Barnet är inte hungrigt vid middagen men vill ha smörgås en kvart efteråt

Många barn föredrar en trygg macka framför ny, utmanande mat, så risken är att barnet sätter det i system om du är för tillmötesgående.

Strategier du kan prova:

  • Försök tajma så att barnet verkligen är hungrigt när ni äter. Det kan behöva gå två timmar mellan mellanmål och middag.
  • Blir det ofta skralt till middag, lägg in en kvällsmacka före läggning. Ingen ska behöva somna hungrig.

Läs också: Äter mitt barn för lite?

4. Barnet har en massa tok för sig – vill inte sitta stilla, säger att allt är bläää, kastar mat på golvet …

Barn föredrar negativ uppmärksamhet framför ingen alls och det blir tydligt vid matbordet. Fundera över när under måltiden barnet får din uppmärksamhet.

Strategier du kan prova:

  • Försök blunda för det beteende du inte gillar.
  • Om barnet gör något du vill se mer av – kanske sitter stilla en millisekund och äter en tugga – bekräfta genom att se barnet, ha ett trevligt tonfall, prata om något barnet tycker är intressant.
Barn som matvägrar

Ibland krävs det listiga lösningar för att få barnet att äta.

5. Barnet kladdar och äter med halva kroppen – det där med bordsskick känns väldigt avlägset

Barnet behöver få bekanta sig med maten, känna och lukta – det blir ­kladdigt, men det kommer inte vara för evigt.

Strategier du kan prova:

  • Inhandla praktiska haklappar med ärm.
  • Ta ett djupt andetag.
  • Var en förebild och ät på det sätt du vill att ditt barn till slut ska ta efter.

6. Barnet har tagit en egen portion men vill inte äta upp

Det är bra att låta barnet ta själv, det ökar känslan av delaktighet. Men det kan vara svårt att ta lagom mycket, så tvinga inte barnet att äta upp.

Strategi du kan prova:

  • Låt barnet lyssna på sina egna mättnadssignaler, annars lär sig barnet att målet är att tallriken ska bli tom, inte att det ska kännas skönt i kroppen. Tids nog lär sig barnet att ta lagom mycket.

7. Din väns barn äter allt medan ditt barn bara vill ha sylt och pannkaka

Barn har olika förutsättningar att ta sig an ny mat. Även mellan syskon kan skillnaderna vara stora. Vissa barn är nyfikna och äter allt som ställs framför dem medan andra behöver lång tid på sig för att våga – något som går i arv. Maten smakar också olika beroende på vem man är. Exempelvis är besk smak mer eller mindre tydlig.

Strategier du kan prova:

  • Jämför inte med andra, det är bara stressande.
  • Känn inte dåligt samvete – det är ingens ”fel” att det är så här.
  • Fortsätt laga, servera och äta det du vill att ditt barn ska äta på sikt.
  • Låt matresan ta sin tid – vissa behöver hela barndomen på sig innan de lär sig uppskatta större utmaningar än pannkakor och fiskpinnar, det är inget konstigt med det.

Läs också: Slipp matkrångel med lyhörd matning

8. Du får lust att muta lite, eller hota … ”Ät upp nu så får du se Bolibompa sedan!” Eller ”Om du inte äter blir det inget lördagsgodis!”

Försök att låta bli mutor och hot – det får motsatt effekt. Låt istället matbordet vara en trygg plats, fri från prestation och krav. Det ökar chansen till matglädje.

Strategier du kan prova:

  • Uppmuntra hellre: ”Har du sett att det finns majs, det brukar du gilla!”
  • Påminn om barnet verkar ha glömt att ni sitter vid matbordet: ”Passa på, det är nu vi äter!”
  • Om portionen blev liten, be barnet känna efter: ”Blev du verkligen mätt?”

9. Du och barnets andra förälder är oense om taktik vid matbordet

Kanske tycker den ena att barnet absolut måste smaka eller att den uppmuntrande stilen är för mjäkig?

Strategier du kan prova:

  • Vem har ni till bords? Är det en liten känslig varelse kan en ”smaka-regel” göra matbordet hotfullt. Annars är det förstås en bra idé – för att lära sig tycka om något behöver man till slut våga smaka.
  • Vad är viktigast – stämningen vid bordet eller exakt vad barnet äter? (Håller tummar för att stämningen vinner!).

Läs också: När föräldrarna bråkar – hur påverkas barnen? Barnpsykologen svarar


Det är dags att söka hjälp när …

Vanligt matkrångel är ofta bara uttryck för att barnet går igenom olika faser som blir tydliga vid matbordet, men för vissa är krånglet av ett svårare slag. Prata med bvc om barnet till exempel verkar ha ­obehag av maten, svårt att tugga eller äter extremt selektivt. Bvc kan ta ställning till om ni bör träffa till exempel en dietist, logoped, barnläkare eller psykolog för att få hjälp vidare.

FRI TILLGÅNG TILL ALLT PÅ VIFÖRÄLDRAR.SE

Las mer och bli medlem_knapp

Lär dig mer om vad barn behöver för att må bra!

Mer information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida.

Tack! Din mejladress är nu registrerad.

Oj då, något gick fel! Försök igen senare eller kontakta webbredaktören om problemet kvarstår.


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren