Marshmallowtestet – kan en godisbit säga något om ditt barns framtid?

Barn som kan avstå från en frestande marshmallow i en kvart verkar ”lyckas” bättre som vuxna, enligt ett psykologiskt test. Kan det vara möjligt? Och vad säger ny forskning om det klassiska marshmallowtestet? Vi har pratat med forskare.

Det började för 50 år sedan. Walter Mischel, idag professor i psykologi vid Columbia­universitetet i New York, funderade på hur man skulle kunna undersöka barns förmåga att vänta på belöning. Eller barns förmåga till självkontroll, om man så vill.

Det han kom fram till var ett test som såg ut ungefär så här: Barn i 4- och 5-årsåldern fick välja vad de ville av bland annat marshmallows, kakor, små kringlor och mintkarameller. De fick sätta sig vid ett bord. På bordet låg deras marshmallow (eller vad de nu hade valt). Om de ville fick de äta upp den direkt, men om de väntade tills forskningsledaren kom tillbaka (efter 15 eller 20 minuter) skulle de få två, fick de veta. De var ensamma i rummet och det fanns inga leksaker där, ingenting att sysselsätta sig med.

”Don’t Eat the Marshmallow!”

En del barn åt upp det åtrådda direkt. Andra ville – och försökte – vänta men förmådde inte stå emot frestelsen. En tredje grupp klarade av att vänta – ofta med hjälp av olika strategier som att hålla händerna för ögonen, stirra åt sidan eller prata med sig själva.

På senare år är det som om marshmallowtestet har fått en pånyttfödelse. I Walter Mischels hemland USA har det tryckts t-shirtar med texten ”Don’t Eat the Marshmallow!”. I tv-serien Sesame Street har kakmonstret fått lära sig olika strategier för att kunna vänta på att äta en kaka. Walter Mischels bok Marshmallowtestet – Att bemästra självkontroll har kommit ut på svenska, och professorn själv har medverkat i SVT:s Skavlan och i flera tidningar.

Marshmallowtestet räknas som ett av de viktigaste i psykologins historia. Och det Walter Mischel har att berätta är kittlande.

4- och 5-åringarnas agerande framför sina marshmallows (eller vad de nu valde) har visat sig ha oväntat mycket att säga om deras framtida liv, menar han. De barn som kunde vänta på sin belöning fick bättre resultat på högskoleprov och hade bättre social och kognitiv förmåga i tonåren. Som vuxna hade de bättre självkänsla, de jobbade hårdare för att nå sina mål och var bättre på att hantera besvikelser och stress.

LÄS OCKSÅ: Ditt barns utveckling 0-6 år

Visar testet ”rätt” saker?

En del är skeptiska till slutsatserna. Urvalet av deltagare i studierna, och antalet deltagare, är något av det som har ifrågasatts. Det har också spekulerats kring om inte testet egentligen visar hur stor tillit de deltagande barnen har till försöksledaren – eller vilka barn som kan ha adhd (eftersom neuropsykiatriska funktionshinder som adhd ofta innebär att det är svårt att vänta på belöning).

Andreas Olsson, docent i psykologi, Karolinska institutet.

Andreas Olsson, docent i psykologi, Karolinska institutet.

Andreas Olsson, docent i psykologi på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet i Solna, undervisar om emotion och social inlärning. Han tycker att det är bra att vara kritisk men anser att Walter Mishels slutsatser i stort sett håller.

– Men inte på individnivå. En person som är väldigt duktig på att stå emot impulsen att äta en marshmallow direkt kan naturligtvis få det svårt ändå. Men det är högre sannolikhet att den personen lyckas bättre på olika områden i livet.

Man ska komma ihåg att testet har upprepats flera gånger och i olika kulturer, säger Andreas Olsson.

– Och det finns mycket bättre och mer omfattande tester än marshmallowtestet för att avgöra om ett barn har adhd. Men visst, har man adhd har man förmodligen ganska svårt att stå emot impulsen att äta en marshmallow direkt. Men man behöver inte ha det.

Rosa och vita marshmallows hälls ut på ett träbord från en glasburk

Foto: Shutterstock

Att påstå att vuxenlivet styrs av hur länge man som barn klarar av att vänta på en marshmallow är att påstå för mycket, anser psykolog Pia Risholm Mothander.

Har med mognad att göra

Pia Risholm Mothander, psykolog och psykoterapeut.

Pia Risholm Mothander, psykolog och psykoterapeut.

Nuförtiden talas det mycket om våra ”exekutiva funktioner” i hjärnan – de som hjälper oss att tänka efter före, planera och handla strategiskt. De har mycket med självkontroll att göra, säger Pia Risholm Mothander, barnpsykolog och docent i utvecklingspsykologi vid Stockholms universitet.

– Förmågan att använda sig av hjärnans exekutiva funktioner är en mognadsfråga, säger hon. Äldre barn, som har en mer mogen hjärna, klarar utmaningar bättre. Och det finns skillnader mellan barn som tenderar att följa med under uppväxten. De som är mer impulsiva, som inte tänker efter före, måste lära sig strategier för att klara av självkontrollen och kunna planera. För andra går det mer automatiskt.

Att påstå att vuxenlivet styrs av hur länge man som 4- eller 5-åring har klarat av att vänta på en marshmallow är att påstå för mycket, anser Pia Risholm Mothander.

– Idag tror vi inte att framgång i vuxenlivet har en enda orsak. Orsakerna är i allmänhet många och sammansatta. Det mest gynnsamma är, tillsammans med barnets egen begåvning, att barnet har en god, långsiktig och stabil omvårdnad som gör att det kan utveckla en trygg anknytning till en eller flera vuxna och inom ramen för den gradvis pröva allt större utmaningar.

Barnpsykolog Malin Bergström svarar en mamma som är nedstämd.

Foto: Stefan Tell

Barnpsykolog Malin Bergström

Barnpsykologen och forskaren Malin Bergström håller med och lyfter fram att vi människor är komplexa varelser. Allt vi är med om bidrar till att forma oss.

– Upplevelser av trauma kan till exempel ha stor betydelse för hur man mår och presterar senare. Social färdighet och sociala förutsättningar spelar också roll, liksom relationer och den psykologiska miljön i familj och förskola.

Marshmallowtestet har visat att förmågan till självkontroll är en av de saker som påverkar vår förmåga att funka i det samhälle vi lever i, menar Malin Bergström.

– Men man ska inte dra för stora växlar på det. Jag tänker att det ger en liten pusselbit till hur vi kan stärka och hjälpa barn.

LÄS OCKSÅ: God självkänsla – kärlek är grunden

Kan träna självkontroll

Walter Mischel är noga med att påpeka att resultaten från marshmallowtesten enbart ska tolkas på gruppnivå. Huruvida ett barn väljer att äta sin marshmallow direkt säger alltså ingenting om just det barnets framtida högskoleprovsresultat. Och det är mycket som påverkar hur lätt – eller svårt – det är för ett enskilt barn att skjuta upp belöningar. Adhd är ett exempel, barnets medfödda temperament ett annat. Men alla kan, efter sina förutsättningar, träna upp sin självkontroll, menar Walter Mischel. Och den kunskapen ser han som den stora nyttan med marshmallowtestet.

Han berättar att barn som inte kan vänta en enda minut kan lära sig att vänta i 20 minuter om de ändrar sitt sätt att tänka. Det vet han, eftersom barn i studier har fått förslag om att i tanken förvandla sin marshmallow till något som inte går att äta – kanske att fästa en fantasiram runt den och föreställa sig att den bara är en bild av en marshmallow. Eller föreställa sig att den är en bomullstuss, eller ett fluffigt moln.

Ofta har det funkat. Och Walter Mischel ser 5-åringars tankar på bomullstussar och fluffiga moln som prototyper till vad de kan komma att behöva använda sig av senare i livet – till exempel när valet står mellan att plugga till högskoleprovet och att gå på bio med kompisarna.

Självkontroll har sina fördelar, konstaterar han. Men ett liv med för mycket självkontroll kan vara lika otillfredsställande som ett med för lite. Den största utmaningen kan därför vara att räkna ut när man ska vänta på fler marshmallows och när man ska njuta av dem.

Bör man marshmallowtesta sitt barn?

Ett barn äter en marshmallow och håller i en stor burk.

Foto: Shutterstock

Marshmallowtestet – inget för hemmabruk men kanske intressant att känna till.

Bör man marshmallowtesta sitt barn? Vi frågade våra tre experter.

Andreas Olsson, psykolog, neurovetare och universitetslektor vid Karolinska institutet i Solna:

– Nej – men man kan hjälpa sitt barn att hantera olika känslor. Vissa barn behöver mycket sådan hjälp, andra behöver inte lika mycket.

Pia Risholm Mothander, barnpsykolog och docent i utvecklingspsykologi vid Stockholms universitet:

– Föräldrar känner i regel sina barn och vet om de kan vänta, så det tror jag inte att man behöver. Och jag tycker inte att man ska träna sådant som är en mognadsfråga innan barnet är redo. Livet innehåller massor av exempel på när vi automatiskt ställer större krav på en 5-åring än på en 2-åring, till exempel när det handlar om att vänta med mat, tv, saga och gå ut och leka. Det ligger i föräldraskapets natur att träna barn i det som är ”lagom” utmanande för deras utvecklingsnivå.

Malin Bergström, barnpsykolog och docent i epidemiologi vid Karolinska institutet:

– Mitt intryck är att man som förälder har rätt bra känsla för om ens barn har god självkontroll eller är av en mer impulsiv sort, så nej, det tycker jag inte. Jag tror också att man utifrån det formar sitt föräldraskap med utmaningar på lagom nivå så att barnen får känna att de är fantastiska och klarar av saker men samtidigt får utmaningar som stärker, utmanar och utvecklar deras självkontroll. Det är essensen i lyhört föräldraskap. Man tränar det från dag ett ­tillsammans med barnen genom att hjälpa dem att hålla kvar uppmärksamheten och koncentrationen och locka tillbaka dem när de flackar iväg.

Ny forskning om marshmallowtestet

marshmallowtest-ny-forskning

Foto: Shutterstock

Ta en godis nu eller vänta och få två? Idag kan barn vänta längre på belöningen, enligt ny forskning.

Hur står sig marshmallowtestet? Har det något att säga oss idag?

Dagens barn sägs ibland vara mer beroende av snabba belöningar, men en jämförande studie av marshmallowtestet* styrker inte att det är så. Tvärtom – resultatet tyder på att barn idag har större tålamod än vad barn hade på 1960-talet: De barn som testades på 2000-talet kunde vänta i genomsnitt två minuter längre på att få sin godisbit än de barn som testades på 1960-talet.

Lisa Thorell, docent i psykologi, Karolinska institutet.

Lisa Thorell, docent i psykologi, Karolinska institutet.

Studien är intressant, tycker Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet:

– Kanske framför allt för att den inte är i linje med vad många kanske tror; att barn idag är mycket mer beroende av snabba belöningar och att de inte har tålamod, säger hon i en intervju med Sveriges Radios Vetenskapsradion.

En möjlig förklaring till resultatet kan vara att förskolan har förbättrats, tror forskarna.

Lisa Thorell instämmer:

– Fler barn får ta del av högkvalitativ förskola, och det skulle kunna göra att de faktiskt utvecklar självkontroll på ett bättre sätt.

Men det är svårt att dra generella slutsatser. Resultatet skulle till exempel också kunna bero på att barn idag är mer vana vid godis – om man inte tycker att godiset som står framför en är jättelockande är det förmodligen lättare att vänta lite till innan man tar en bit.

Forskarna bakom den nya studien har kommit fram till sina resultat efter tester på mer än 800 amerikanska barn.

Klarar barn med rika föräldrar marshmallowtestet bättre?

Enligt en annan studie**, som publicerades ungefär samtidigt, har barns förmåga att stå emot frestelser för att få en större belöning senare, till stor del att göra med barnet sociala och ekonomiska bakgrund: Barn med välutbildade och välbärgade föräldrar klarade marshmallowtestet bättre.

Studien bör inte ses som ett bevis för att resultaten i den gamla studien är felaktiga, kommenterar Lisa Thorell.

– Dels kan resultaten se olika ut över tid – den ursprungliga studien gjordes ju på 1970-talet – men framför allt har den nya studien inte använt samma typ av test. I den ursprungliga versionen fick barnen vänta 15-20 minuter, i den nya versionen av studien fick de bara vänta i max 7 minuter, vilket gjorde att väldigt många barn, cirka hälften, klarade av att vänta hela tiden.

I den nya studien tar man hänsyn till sådant som föräldrarnas utbildning, inkomst och kognitiva förmåga, vilket gör att sambandet mellan delay of gratification (att kunna vänta på en belöning) och att lyckas bättre som vuxen försvinner.

– Det är ett sätt att förklara sambandet, säger Lisa Thorell.

Men det är inte variablerna utbildning och inkomst i sig som leder till att barnen har sämre delay of gratification, poängterar hon.

– Det troliga är att föräldrar med lägre utbildning behandlar sina barn annorlunda, och att det gör att barnen inte utvecklar förmåga att vänta på en belöning lika bra som barn till föräldrar med hög utbildning. Det finns exempel på amerikanska studier som visar att lågutbildade mammor oftare ger sina barn godis som belöning medan mammor med hög utbildning i högre utsträckning försöker få sina barn att vänta på mer långsiktiga belöningar.

* Studien som visar att barn idag har större tålamod än barn på 1960-talet publicerades sommaren 2018 i den vetenskapliga tidskriften Developmental Psychology, med marshmallowtestets skapare Walter Mischel som en av författarna (Walter Mischel gick bort senare under hösten).

** Studien som visar att barn med välutbildade och välbärgade föräldrar klarar marshmallowtestet bättre publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science i slutet av maj 2018.

Här hittar du fler artiklar om:


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Marshmallowtestet – kan en godisbit säga något om ditt barns framtid?
NÄSTA Sluta med blöja – 10 saker som är bra att känna till