Bråk och konflikter, trots och ständiga protester. Livet i en småbarnsfamilj är inte alltid lätt – men psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man får mer flyt i vardagen.

Livet som småbarnsförälder innehåller bråk. Du och ditt barn kommer att tycka olika om allt från val av ytterkläder till det faktum att tänderna måste borstas idag igen. Ju snabbare du som förälder accepterar det, desto större chans har du att förhindra att bråken upprepar sig.

Det menar psykolog Bo Hejlskov Elvén som tillsammans med journalisten Tina Wiman har skrivit boken Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen.

Boken grundar sig i metoden ”lågaffektivt bemötande” som från början användes för att minska konflikter hos barn med diagnoser som ADHD. Det visade sig att metoden fungerar precis lika bra på barn utan diagnoser, och därför riktar sig boken till alla föräldrar.

Här har vi intervjuat Bo Hejlskov Elvén om syskonbråk!

Matkrångel är vanligt

– De vanligaste och mest onödiga bråken handlar om mat, säger Bo Hejlskov Elvén.

Han menar att just matsituationen innebär moment som små barn ofta tycker är svåra men som vi vuxna ändå gärna vill att de ska klara av. Att äta upp och sitta stilla är två av dem. Att smaka på allt är en annan vanlig regel som ofta leder till bråk.

– Det är bättre att barn smakar på maten för att de vill. Kanske är barnet känsligt för konsistenser och då är det jättejobbigt att tvingas smaka på allt, säger han.

Hantera, utvärdera och förändra

Så vad gör man när varje måltid slutar i skrik och tårar?

– Istället för att gång på gång bli överraskad när ditt barn bråkar kan du försöka förändra situationen.

Men hur gör man det?

Enligt Bo Hejlskov Elvén är svaret: hantera, utvärdera och förändra.

När det blir bråk måste vi vuxna i stunden hantera bråket efter bästa förmåga. Sedan, när det är över, kan vi utvärdera vad som hände för att ta reda på vad vi behöver förändra.

– Ibland måste man ta en 1,5-åring under armen och gå. Men att göra det tre gånger om dagen i fem år är inte en önskvärd situation. Istället får man försöka hantera det bättre nästa gång, säger han.

Bråk kan bero på alltför höga krav

Genom att ställa frågor kan det bli lättare att utvärdera vad som hände och vad vi behöver förändra för att det inte ska hända igen. Var barnet (eller du) hungrigt eller trött? Var det tydligt för barnet vad du ville att hen skulle göra?

När ett barn bråkar är det ofta för att vi vuxna har för höga krav eller förväntningar. Då måste vi göra det lättare för barnet att samarbeta. Ett exempel på förändring kan vara att bli just tydligare. Ofta funkar det inte att bara säga till en 3-åring att klä på sig utan vi behöver visa vad vi menar. Ett sätt kan vara att lägga fram ett klädesplagg i taget.

Avledning är effektivt

Men barn är små människor med egna viljor och när ni blir oense gäller det att ha en plan. Avledning är ett sätt att använda sig av metoden ”lågaffektivt bemötande”.

– Jag brukar säga att glass är bättre än konflikter och menar då att avledning är det bästa sättet att undvika bråk. Att tävla om vem som kommer först till ett visst mål är också ett utmärkt sätt att avleda. Det kan funka under fem år, så länge funkar inga andra knep, säger Bo Hejlskov Elvén.

Eftersom avledning är så effektivt är chansen stor att du redan brukar avleda. Då kan ibland omgivningen påpeka att föräldrar måste sätta gränser och visa vem det är som bestämmer.

Sätta gränser för barn

Bo Hejlskov Elvén menar att det finns olika sätt att se på gränssättning och att man kan sätta gränser för barnet genom att göra vardagen förutsägbar.

– Ofta när folk pratar om gränser menar de tillrättavisningar, men barn lär sig ingenting av det. Däremot behöver barn struktur och att veta i förväg vad som ska hända. Lördagsgodis är ett exempel där förutsägbarheten ligger i att vi äter godis på lördagar. När barnet vill ha godis på en tisdag så diskutera inte det i mataffären, utan säg ”Vi äter godis på lördagar” och avled sedan, säger han.

Det är skillnad mellan att ställa rimliga krav som barnet kan uppfylla och på att aldrig ställa krav för att till varje pris undvika att barnet blir argt eller ledset – för det senare görs sällan för att skydda barnet utan för att föräldern tycker att det känns för svårt att hantera barnets ilska.

Men om man är för trött för att avleda då?

– Ibland är det nödvändigt att ge upp. Men om du alltid ger upp för att själv slippa få ångest är det inte så bra. Kom ihåg att barnet inte tar skada av att bli frustrerat eller av att ni inte är överens, säger han.

 


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Barn som bråkar – så kan man göra
NÄSTA Packa BB-väskan – vad behöver man på förlossningen?