Vad är autism? Och hur tidigt kan det upptäckas hos barn? Tre experter svarar på sju vanliga frågor om autism.

Innehåll – autism hos barn

Vad är autism?
Kan man ens upptäcka det hos ett litet barn?
Vad kan man göra om man misstänker autism?
Hur utreder man små barn?
Är en tidig diagnos viktig?
Hur tidigt kan man diagnostisera?
Är det mer allvarligt ju tidigare man får diagnosen?

Vad är autism?

Autism (som också kallas ASD, Autism Spectrum Disorder, eller autismspektrumtillstånd) är en funktionsnedsättning som bland annat försvårar socialt samspel, kommunikation och flexibilitet.

Små barn med autism har ofta svårt att kommunicera med sin omgivning. De kan upplevas som om de lever i sin egen bubbla. Kanske intresserar de sig mer för saker än för människor.Tidigare delades autism upp i olika diagnoser (som ibland fortfarande används). Aspergers syndrom användes för högfungerande autism med minst genomsnittlig begåvning. Autistiskt syndrom användes för svårare autism som ofta förekommer tillsammans med intellektuell funktionsnedsättning och/eller ibland med epilepsi.Numera används en term för båda ­diagnoserna: autism (eller ASD eller autismspektrumtillstånd).

Kan man upptäcka autism hos ett litet barn?

Det kan man inte alltid. Men när man ­misstänker autism hos små barn är det ofta för att föräldrar, bvc eller psykolog har upplevt det svårt att få den ögonkontakt som man bör få med barn i den åldern.


Om man misstänker att ens barn har autism – vad kan man göra?

Kontakta bvc. Där bör man kunna göra en första bedömning. Kanske får man träffa bvc-psykologen för en utvecklingsbedömning.Om bvc misstänker autism ska de skriva en remiss för utredning. Utredning sker ofta inom barn- och ungdomspsykiatrin, ibland via speciella enheter för småbarn och autism. Det kan också ske inom barn­habiliteringen eller barnneurologin.

Hur utreder man små barn för autism?

Grunden är att testa barnets utvecklingsnivå, observera barnet samt intervjua ­föräldrar och andra som känner barnet väl.
Ofta används två standardiserade och väl utprövade metoder för detta. Den ena är en observationsmetod (ADOS-2) där barnets beteende kartläggs och bedöms utifrån ­förutbestämda situationer. Metoden ger inte ett säkert svar men kan hjälpa till att peka på autismsymtom. Den andra är en ­strukturerad intervju (ADI-R). Då intervjuas ­föräldrarna utifrån specifika frågeställningar om social och kommunikativ ­utveckling samt typiska beteendeavvikelser.
För att förstå om barnets svårigheter beror på försenad utveckling eller autism behöver också en generell kognitiv ­utredning göras. Dessutom brukar man möta barnet i dess naturliga miljö i ­förskolan, där barnet ska samspela med sin ­omgivning. En del barn med autism kan kommunicera med sina föräldrar och ­kanske med andra vuxna, men att samspela med barn i samma ålder är svårt för många.

Är det viktigt att få en tidig diagnos?

Det finns studier som pekar på att det är viktigt med tidig upptäckt, eftersom man då också kan börja stimulera utvecklingen tidigt. Med hjälp av psykologer, logopeder och specialpedagoger inom barnhabiliteringen kan barnet få kommunikations­träning och social träning. Man kan säga att den går ut på att barnet ska kunna börja uppleva att ”Det finns andra levande ­varelser i världen som jag kan ­kommunicera med”.
Än vet man inte i hur hög grad detta kan tränas, men man tror att det är viktigt att stimulera barnet i minst 20, kanske 25–30 timmar per vecka, alltså både i förskolan och hemma. Då kan barnet lära sig generalisera sina erfarenheter, det vill säga uppleva att det de har lärt sig hemma gäller även i förskolan och vice versa.

Hur tidigt kan man diagnostisera autism?

Med dagens metoder kan experter i vissa fall ställa säkra diagnoser från 18 månaders ­ålder. Många menar dock att det finns stora skillnader i kompetens och kapacitet på olika håll i landet. Det är vanligare att diagnosen ställs vid 2–3 års ålder, men inte heller då är det möjligt att hitta alla som med tiden får diagnosen, eftersom alla inte visar tecken på svårigheter och avvikelser så tidigt.
Trots att autism utreds och upptäcks allt tidigare är det fortfarande många som inte får diagnosen förrän långt upp i skolåldern. Man vet inte om det beror på att deras ­svårigheter var alltför små eller otydliga när de var små, eller på att de då inte fick en tillräckligt kvalificerad bedömning.

Det sägs att ”Ju tidigare man upptäcker autism, desto allvarligare brukar det vara”. Stämmer det?

Ibland är det så, men inte alltid. ­Tidpunkten för upptäckt beror inte bara på barnets ­beteende och hjälpbehov, utan också på omgivningens förmåga att snappa upp ­signalerna – och autism kan ta sig olika uttryck.

Här hittar du fler artiklar om:

Källor: Nils Haglund, forskare och psykolog vid barn- och ungdomshabiliteringen, Region Skåne, Eric Zander, forskare och psykolog vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Terje Falck-Ytter, forskare vid barn- och babylab, Uppsala universitet samt Karolinska Institutet, 1177.se


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
NUVARANDE Autism – hur tidigt kan man upptäcka autism hos barn?
NÄSTA Höstblåsor hos barn – så känner du igen symtomen