Anknytning i förskolan – så funkar det

Är kort eller lång inskolning bäst? Hur ledset får barnet vara? Och är det bra eller dåligt att börja förskolan tidigt? Tre experter svarar på 18 frågor om anknytning i förskolan.

När man är liten behövs det någon som tröstar när man är ledsen. Någon som­ lugnar när man är rädd. Någon som ser vad man behöver och som kan ge det.

Under det första året får de flesta barn en erfarenhet av att mamma och/eller pappa – och kanske någon eller några till – kan ge detta. Barnet utvecklar ett tryggt anknytningsmönster. Detta är viktigt, visar anknytningsforskningen. En trygg anknytning hjälper barnet att våga upptäcka och att utvecklas.

Men vad händer med anknytningen när barnet börjar i förskola?

Malin Broberg, psykolog.

Malin Broberg, psykolog.

Malin Broberg, psykolog och professor i psykologi, Birthe Hagström, förskollärare och fil  dr i pedagogik, samt Anders Broberg, ­psykolog, psykoterapeut och professor i klinisk psykologi, har skrivit boken Anknytning i ­förskolan.

Här svarar de på 18 vanliga föräldra­frågor. Svaren fokuserar på de yngsta ­barnen, som ännu inte fyllt 3.

1. Hur fungerar anknytning?

”Ett barn med trygg anknytning till en vuxen vet att den vuxne finns där som en ’trygg bas’ – någon som vill barnet väl, är snäll samt större, starkare och klokare. Det gör att barnet vågar leka och utforska omgivningen. När barnet blir oroat använder det den vuxne som en ’säker hamn’. Det kanske kryper eller går till den vuxne, sträcker upp armarna och ber om tröst.

Om allt är frid och fröjd och barnet till exempel leker i sandlådan, intill den vuxne, är barnets anknytningssystem i viloläge. Men om den vuxne går sin väg, eller om det kommer en lösspringande hund och nosar på barnet, kan anknytningssystemet ­aktiveras omedelbart. Barnet slutar leka och letar efter den vuxne. Om barnet inte ser den vuxne börjar det förmodligen gråta. Gråten är en signal till den vuxne att ­komma till barnet.”

Läs mer: Så blir barnet tryggt i förskolan

2. Kan barn knyta an till flera vuxna i förskolan?

”Ja, men det förutsätter att det finns flera i personalgruppen som tar sig tillräckligt mycket tid för det enskilda barnet.”

3. Måste barnet ha en trygg anknytning till föräldrarna för att det ska fungera i förskolan?

”Nej, men barn som har en trygg anknytning till minst en förälder har byggt upp en ­positiv förväntan på vuxnas beredskap att vara en ’trygg bas’ och ’säker hamn’. De har därför lättare att ta emot motsvarande erbjudande från en pedagog i förskolan.

Samtidigt har ett barn med otrygg ­anknytning extra stort behov av att möta vuxna som lär känna barnet väl, kan förstå dess signaler och möta dess behov.”

4. Hur vet man att ett barn har en trygg anknytning hemifrån?

”Små barn visar sin anknytning genom balansen mellan utforskande och trygghetssökande. Enkelt uttryckt syns det ­genom att barnet:

  • piggt och villigt utforskar omgivningen (så länge allt är frid och fröjd),
  • söker efter den vuxne om anknytningssystemet aktiveras, det vill säga om något händer som oroar barnet,
  • kan ta emot och bli lugnad av den tröst som den vuxne erbjuder.

På samma sätt ser man om barnet har en trygg anknytning till någon i förskolan.”

5. Är anknytning viktigt i förskolan?

”Ja, särskilt för små barn som ännu inte fyllt 3 år. De behöver ha en vuxen i närheten som de känner sig trygga med och som kan skydda mot faror. Om barnet ramlar, längtar efter sina föräldrar, blir knuffat eller bara behöver tanka trygghet är det viktigt att det finns åtminstone en pedagog som barnet känner sig så tryggt med att anknytningssystemet kan återgå till viloläge. Annars blir det inget utforskande och ingen lek.

Man kan jämföra med om man som vuxen sitter på en biograf och oroar sig för om man stängde av spisen när man gick hemifrån. Hur mycket kan man njuta av filmen då?”

Lång eller kort inskolning?

6. Kan alla barn knyta an till personal i förskolan?

”Ja, om de får rimliga förutsättningar ­genom en lugn inskolning. Barnet behöver lära känna minst en pedagog lite närmare och ­utveckla en trygg relation till henne/honom – och ha en fortsatt regel­bunden och förutsägbar kontakt med ­pedagogen även efter inskolningen.”

7. Vilka är de viktigaste ­förutsättningarna för en trygg anknytning i förskolan?

”Pedagoger (och föräldrar) behöver:

  • vara förutsägbara i sina reaktioner
  • kunna trösta och lugna barnet
  • vara uppmärksamma på vad barnet uttrycker oc
  • vara tillgängliga så att barnet kan ­utforska, leka och känna sig säkert på att den vuxne ’håller ett öga på mig’.

Ingen är perfekt, varken föräldrar eller pedagoger. Det behövs inte heller. För ­barnet är det viktiga hur vi är för det mesta.”

8. Hur vet man att ett litet barn, som ännu inte kan prata, trivs i förskolan?

”Små barn berättar hur de mår genom sina känslor och sitt beteende. Om ­barnet är gnälligt, drar sig undan, har dålig aptit eller sover sämre kan det vara ett sätt att berätta att det är besvärligt i förskolan. Då är det viktigt att föräldrar och personal gemensamt funderar över hur man kan göra förskolan till en trygg och rolig plats att vara på.”

9. Vad kan man göra om barnet inte verkar ha en trygg anknytning till någon i förskolan?

”Barn är, precis som vuxna, beroende av att personkemin fungerar. Det kan därför fungera att byta inskolningspedagog, särskilt om barnet verkar föredra att ty sig till någon av de andra pedagogerna. Ibland handlar det om att barnet är känsligt och har ett lättaktiverat anknytningssystem. Då behöver pedagogen lära sig att vara extra lyhörd. Ibland handlar det mer om hur verksamheten i förskolan är ­organiserad.”

10. Hur kan jag som förälder stötta anknytningen?

”Genom att uppmuntra och stödja att barnet och pedagogen skapar en egen relation. Genom att själv försöka skapa en bra relation till pedagogen och därmed visa barnet att jag som vuxen tycker om och litar på pedagogen.”

11. Är det bra eller dåligt att börja förskolan tidigt?

”En välfungerande förskola är bra, i första hand för att den gör det möjligt för ­föräldrar att förvärvsarbeta utan att behöva oroa sig för att deras barn inte har det bra.

En förskolemiljö med många barn, ­personal som inte hinner eller orkar ­engagera sig i det enskilda barnet, snuvor som hela tiden vandrar runt och gör att barnen blir hängiga, stressade och längtar efter en lugn vrå är inte bra för vare sig barn, pedagoger eller föräldrar.”

12. När är det lämpligt att börja i förskolan?

”För små barn beror det på familjens ­situation, på både kort och lång sikt, och på hur väl den aktuella förskolan kan möta små barns behov. Det går tyvärr inte att svara mer konkret än så.”

13. På vilket sätt påverkar stora barngrupper anknytningen – och kan man göra något åt det?

”Stora barngrupper försämrar pedagogernas förutsättningar att vara tillgängliga för ­barnens anknytningsbehov. Ju fler barn varje pedagog ansvarar för, desto svårare blir det att lära känna, hinna se och möta varje barn.

Är pedagogerna medvetna om små barns behov av trygghet och nära relationer kan verksamheten organiseras så att barnens anknytningssystem inte aktiveras i onödan. Man kan till exempel se över hur man ­utformar inskolningen, hur överlämningsrutiner ser ut, hur man delar upp barnen i mindre grupper och hur man ser på betydelsen av att barn har ett fåtal utvalda ­personer som de tyr sig till. Men även i en välfungerande verksamhet med duktiga pedagoger finns det smärtgränser där för många barn gör det svårt att tillgodose barns anknytningsbehov.”

14. Är det farligt om barnet blir ledset vid lämningen?

”Många små barn blir ledsna när de lämnas på morgonen. Separationsångest är en helt naturlig reaktion hos barn som har utvecklat en trygg anknytning till sin förälder.

Det ledsna kan dämpas (men ofta inte helt undvikas) genom att barnet i lugn och ro överlämnas till en person som är beredd att fungera som vikarie för föräldern. Barn kan knyta an till flera personer, men anknytningspersonerna får en viss hierarki. ­

I toppen av hierarkin finns oftast föräldern/föräldrarna. Därför brukar det vara svårt för pedagogen att ’ta över’ som anknytningsperson så länge föräldern är kvar på förskolan. När föräldern har gått brukar det fungera bättre och det ledsna går över.

Om föräldern känner sig trygg med att förskolan är en bra plats för barnet gör han eller hon barnet en tjänst genom att lita på att barn och pedagog löser situationen tillsammans. Men det är viktigt att föräldern inte ’rymmer’. Han eller hon behöver tydligt säga ’Hej då, nu ska jag gå, vi ses i eftermiddag!’. Då visar föräldern att han eller hon litar på att allt kommer att gå bra.”

Därför kan det vara bra att göra avskedet kort

15. Hur mycket är det okej att barnet är ledset i förskolan?

”Att ett litet barn blir lite ledset när det lämnas går knappast att undvika. Om ledsenheten pågår en lång stund efter att föräldern lämnat förskolan och över längre tid, som några veckor, är det viktigt att föräldrar och personal diskuterar vad ­barnet behöver för hjälp, på ­förskolan och kanske hemma. Men man ska inte hänga upp sig alltför mycket på om barnet är ­ledset eller inte. Det är minst lika allvarligt om barnet verkar vara håglöst och inte tar initiativ till kontakt med andra barn eller pedagoger.”

16. Vilken inskolningsmetod är bäst för anknytningen?

”Inskolningen har tre syften. Att barnet ska:

  1. lära känna den nya miljön i förskolan så att anknytnings­systemet inte aktiveras av att den upplevs som okänd,
  2. lära sig att separera från föräldern och att lära sig lita på att föräldern kommer tillbaka,
  3. utveckla en relation till en pedagog som kan fungera som vikarierande anknytningsperson när föräldern inte är där.

Detta är en process som kräver tid. Den är omöjlig att klara av på ett par dagar. Många hävdar att det går att skola in även små barn på en till tre dagar, men man måste i så fall vara observant på hur barnet reagerar, inte bara under tiden i förskolan utan även i hemmet. Inskolningen ska ju lägga grunden för åtminstone ett par års vistelse i samma barngrupp, med samma pedagoger. Det är viktigt att det blir en bra start. Annars kan det lätt komma ett bakslag efter några veckor, när barnet visserligen har vant sig vid rutinerna men ändå inte ­känner sig tryggt och tillfreds.

Om barnet är passivt i förskolan kan det vara ett tecken på att anknytningssystemet är aktiverat alltför ofta och att barnet inte kan koncentrera sig på lek och utforskande. Även om det fungerar i förskolan kan barnet känna sig sviket av sin förälder och vara ledset och/eller ha svårt att äta och sova hemma.

Det finns studier som visar att en långsam inskolning kan påverka relationen mellan barn och föräldrar positivt, ­eftersom barnet får en känsla av att ­föräldern förstår och inte utsätter barnet för mer än det klarar av.”

17. Är det oroväckande om barnet är ledset?

”Nej, det är bara positivt. Men det är lika viktigt för barn som inte gråter att ha rutiner som de känner igen när de kommer till förskolan – till exempel att de välkomnas av en pedagog de känner och att de får hjälp att komma in i barngruppen igen.”

Så lång är en lagom lång dag i förskolan

18. Om barnet ska ha en förskolefri vardag i veckan, vad är bäst – en ledig dag mitt i veckan eller i anslutning till helgen?

”För små barn är det nog bättre att den ­dagen ligger i mitten av veckan. Då går det inte för många dagar i rad utan att barnet är på förskolan. Eftersom små barn inte har välutvecklad tidsuppfattning finns det ­annars en risk att de får svårt att återknyta kontakten med förskolan. Dessutom får barnets biologiska stresshanteringssystem en välbehövlig återhämtning genom en förskolefri dag mitt i veckan.”

Här kan du läsa mer om anknytning i förskolan

 

 


Bli medlem idag!
digital prenumeration 79 kr/mån Ingen bindningstid!

Faktagranskade råd om graviditet, bebisar, barn & föräldraskap

Fritt antal artiklar, konsumentguider & ljudartiklar

Exklusiv frågebank med barnpsykolog Malin Bergström

Jag godkänner prenumerationsvillkoren. Därmed samtycker jag till personuppgiftsbehandling inom Bonnierkoncernen.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren