Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Urinvägsinfektion hos barn – symtom och behandling

Urinvägsinfektion kan visa sig på olika sätt hos bebisar och hos barn över 2 år. Barnläkaren Cecilia Chrapkowska berättar om symtom, behandling och vad man behöver veta som förälder.

När ett barn säger att det har ont i magen – ibland kan det vara urinvägsinfektion..
När ett barn säger att det har ont i magen – ibland kan det vara urinvägsinfektion.. Foto: Shutterstock

Urinvägsinfektion hos barn – innehåll

1. Vad är urinvägsinfektion?

2. Symtom på urinvägsinfektion

3. Urinvägsinfektion hos bebisar

4. Så vet du om det är urinvägsinfektion

5. Hur tar man urinprov på bebisar?

6. Kan urinvägsinfektion vara farligt hos små barn?

7. Komplikationer av urinvägsinfektion

8. Hur smittar urinvägsinfektion?

9. Behandling

10. Asymtomatisk bakterieuri – ABU

1. Urinvägsinfektion – vad är det?

Urinvägsinfektion kallas det när det växer bakterier i barnets urinblåsa och barnet har någon form av symtom.

– Eller, säger barnläkaren Cecilia Chrapkowska, egentligen är det så här: hos barn under 2 år kan det räcka med att det finns bakterier i urinen för att det ska vara urinvägsinfektion, men om barnet är över 2 år ska det också finnas andra symtom.

Under det första halvåret är urinvägsinfektion vanligast hos pojkar. Efter 1 års ålder är det vanligast hos flickor.

Om bakterierna stannar i urinblåsan kallas det för blåskatarr eller, på läkarspråk, cystit. Om de sprider sig vidare upp till njurarna kallas det för njurbäckeninflammation eller, på läkarspråk, pyelonefrit.

2. Symtom på urinvägsinfektion hos barn

Hos barn över 2 år är de vanligaste symtomen vid urinvägsinfektion:

feber, som regel hög feber över 39 grader, utan förkylningssymtom

att det svider när barnet kissar

att barnet behöver kissa ofta

att barnet har blod i urinen

att barnet säger att det har ont i magen eller i ryggen

Hos bebisar och barn under 2 år är symtomen ofta otydliga, men det absolut vanligaste är:

hög feber utan förkylningssymtom

I sällsynta fall kan bebisar och barn under 2 år ha urinvägsinfektion utan feber. Då kan det märkas på att de är mer missnöjda än vanligt eller på att de inte förmår gå upp i vikt och följa sin tillväxtkurva.

Läs också: Tillväxtkurvan – därför är den så viktig

3. Behöver man veta något särskilt om urinvägsinfektion hos bebisar?

– Ja, om bebisen – eller ett barn under 2 år – har feber utan förkylningssymtom (till exempel snuva eller hosta, redaktionens kommentar) bör man be om att det tas ett urinprov, eftersom det vanligaste tecknet på urinvägsinfektion hos bebisar och barn under 2 år är just feber. Det är ofta feber över 39 grader, men barnet kan ändå vara piggt. Barnet behöver inte vara så påverkat av febern, säger Cecilia Chrapkowska.

Hos en bebis är det inte alltid så lätt att veta om det är urinvägsinfektion. Feber kan vara det enda symtomet.
Hos en bebis är det inte alltid så lätt att veta om det är urinvägsinfektion. Feber kan vara det enda symtomet. Foto: Shutterstock

4. Urinvägsinfektion – så vet man

För att undersöka om barnet har urinvägsinfektion brukar man, på vårdcentralen eller läkarmottagningen, ta ett prov med urinsticka i barnets urin.

– Det provsvaret får man direkt. Om provet visar att det finns vita blodkroppar i urinen kan det tyda på urinvägsinfektion – men ett prov med urinsticka är aldrig ett säkert svar. Det säkra svaret får man två, tre dagar senare, när laboratoriets odling på barnets urinprov är klart. En sådan odling ska alltid göras när man misstänker urinvägsinfektion hos barn, oavsett ålder.

5. Hur tar man urinprov på bebisar?

– Eftersom man behöver ta reda på om det finns bakterier i urinblåsan är det viktigt att först tvätta noga med tvål och vatten runt urinröret så att inte bakterier som inte kommer från urinen följer med till urinprovet. Sedan får man låta barnet vara utan blöja och själv vara beredd med en mugg som kan fånga upp kisset när det kommer. Och ja, det kan dröja.

Om man är på en barnklinik kan det hända att vårdpersonalen vill ta ett urinprov via spruta genom magen.

– Det kanske kan se lite otäckt ut, men det är bra att det tas ett sådant prov. Det minskar risken för att man ska behandla ett barn med antibiotika i onödan, säger Cecilia Chrapkowska.

Det finns särskilda påsar som är gjorda för att ta urinprov och som klistras rund snippan eller snoppen. Barnläkare avråder från sådana urinprov eftersom det är stor risk att bakterier från snippan eller snoppen växer till i påsen, och att man då kan tro att barnet har urinvägsinfektion fast det inte har det.

6. Kan urinvägsinfektion hos små barn vara farligt?

– Inte om barnet får vård och antibiotika inom ett par dagar och om det sedan görs en ordentlig uppföljning – det är viktigt att barn får vård i rätt tid. Vid njurbäckeninflammation finns bakterier i njurarna, och bakterierna kan sprida sig till blodet. Då kan det bli akut fara, säger Cecilia Chrapkowska.

Det finns också en risk för ärrbildning på barnets njurar.

– Därför är det viktigt att spädbarn som har haft en urinvägsinfektion följs upp; att man bland annat kollar barnets njurar så att man hittar de barn som har en ökad risk för upprepade infektioner.

7. Urinvägsinfektion – komplikationer

Komplikationer är ovanliga när barnet får rätt vård, vilket barn i Sverige brukar få, enligt Cecilia Chrapkowska.

– Men om barnet inte får rätt vård kan bakterierna spridas till blodet och orsaka sepsis (blodförgiftning, redaktionens kommentar). Och hos barn som har upprepade urinvägsinfektioner kan det uppstå ärrbildning på njurarna, vilket kan innebära en ökad risk för försämrad njurfunktion senare i livet – men det brukar inte vara någon risk när man har tillgång till svensk vård.

Om bakterierna finns i urinblåsan kallas det för blåskatarr. Om de har spridit sig upp mot njurarna kallas det njurbäckeninflammation.
Om bakterierna finns i urinblåsan kallas det för blåskatarr. Om de har spridit sig upp mot njurarna kallas det njurbäckeninflammation. Foto: Shutterstock

8. Hur smittar urinvägsinfektion?

– Det är nästan alltid barnets egna tarmbakterier som orsakar urinvägsinfektionen. Små barn kanske kan smittas via blöjan, men det är inget som man egentligen vet.

9. Behandling

Urinvägsinfektion behandlas oftast med antibiotika. Små barn brukar få antibiotika i flytande form.

– Som förälder kan man gärna försöka se till att det är en barnläkare inblandad i behandlingen, säger Cecilia Chrapkowska.

Orsaken är bland annat att det för tillfället (hösten 2018) krävs licens för att skriva ut den specialimporterade antibiotika som brukar användas till barn med urinvägsinfektion, och det är inte alla läkare eller mottaningar som har sådan licens, förklarar hon.

– Tyvärr förekommer det att barn som får antibiotika mot urinvägsinfektion av allmänläkare får en sort som man brukar ge till vuxna. Så ska sjukdomen inte behandlas hos barn.

10. Asymtomatisk bakterieuri – ABU

Asymtomatisk bakterieuri innebär att barnet har bakterier i urinen men inga symtom i övrigt – det enda symtomet är att urinen luktar riktigt illa.

– Asymtomatisk bakterieuri ska inte behandlas med antibiotika. Det ökar nämligen risken för att barnet ska få urinvägsinfektion senare, har man sett – förmodligen för att antibiotikan slår ut den snälla bakteriefloran. Asymtomatisk bakterieuri ska snarare behandlas genom att barnet får träffa barnläkare och/eller uroterapeut för att få hjälp att gå igenom avförings- och kissvanor, behandla eventuell förstoppning och vid behov kolla barnets njurvärden.

Asymtomatisk bakterieuri drabbar ofta barn som inte kissar så ofta, kanske bara två, tre gånger per dag.

– Det mest hälsosamma för urinblåsan är att barn kissar 5–6 gånger per dag när de har blivit blöjfria, säger Cecilia Chrapkowska.