Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Syskonbråk – det här kan du göra som förälder

Att syskon bråkar är vanligt, till och med bra. Det betyder att de tränar sina sociala färdigheter. Men som förälder kan man gärna hjälpa barnen att lösa konflikterna. "Bråkexperten" Bo Hejlskov Elvén svarar på 11 frågor.

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Det här får du veta i artikeln:

Varför barn bråkar

Om alla syskon bråkar

Vad man kan göra som förälder när barn bråkar

Om det är bra att låta barnen lösa bråken själva

Vad Bo Hejlskov Elvén tycker om att uppmana barn att säga förlåt

Barn som bråkar är ett av psykolog Bo Hejlskov Elvéns specialområden. Hans bok "Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen" handlar om lågaffektivt bemötande, en metod som från början användes för att minska konflikter hos barn med diagnoser som adhd, men som har visat sig fungera precis lika bra för barn utan diagnoser. Att det blir bråk i en familj med små barn är naturligt, menar Bo Hejlskov Elvén. Barn ska bråka med sina föräldrar – och med sina syskon (om de har några). Men det betyder inte att man som förälder ska släppa barnen fritt och låta dem härja bäst de vill, menar han också.  Så – hur ska man göra?

Här svarar Bo Hejlskov Elvén på 11 frågor om hur man kan hantera bråk mellan syskon.

1. Varför bråkar barn?

Barn som bråkar är ett av psykolog Bo Hejlskov Elvéns specialområden.
Barn som bråkar är ett av psykolog Bo Hejlskov Elvéns specialområden. Foto: Carola Björk

– De bråkar för att träna socialt. Bråken blir ett sätt att utforska mänskliga relationer – och att göra det med ett syskon är tryggt. Det betyder inte att det är ett medvetet beslut från barnet, men det är så barn gör. Och det är alltid mycket bättre att bråka med någon man känner sig trygg med, så gör ju alla vi människor, än att gå ut på stan och göra det. Det är mycket farligare.

2. Bråkar alla syskon?

– Ja. Jag har i alla fall aldrig hört om några som inte bråkar. Men det är olika hur mycket barn bråkar, och det beror bland annat på hur gamla barnen är – barn som är nära i ålder bråkar mer – och på hur vi föräldrar hanterar situationen. Som förälder kan man framkalla bråk utan att tänka på det. Till exempel om man har två syskon med ett års åldersskillnad och ger dem EN padda …

LÄS OCKSÅ: Barnen bråkar om allt, vad kan vi göra? Barnpsykolog Malin Bergström svarar

3. Varför bråkar barn som är nära varandra i ålder mer?

– Om du är ett år äldre än din syster eller bror blir du mer utmanad i din position än om du är nio år äldre. Det handlar om hierarki och att få bestämma. Är det stor åldersskillnad är hierarkin given.

Barn som är nära varandra i ålder bråkar ofta mer.
Barn som är nära varandra i ålder bråkar ofta mer. Foto: Chayene Rafaela/Unsplash.com

4. Vad kan man göra som förälder när man har barn som bråkar?

– Den grundläggande principen, om man vill minska bråk, är att skilja på saker och ting. Tänk på en skolgård där det finns en gemensam bollplan för dem som vill spela fotboll och dem som vill spela basket, då blir det bråk, inte sant? Det är samma sak hemma, ju mer saker och ting är uppdelade i fack, desto mindre bråk blir det. Till exempel att inte sätta teven i samma rum som man gör läxor. Barn bråkar mindre om de vet vad som förväntas av dem, och att bara ha en aktivitet per plats gör saker mer förutsägbara. På samma vis som att det är lättare att städa om varje sak har sin plats.

5. Hur brukar föräldrar bemöta syskonbråk, tycker du?

– Det är olika. Den amerikanska psykologen och forskaren Wendys Grolnick delar in föräldrar utifrån deras engagemang. Vissa föräldrar är lite mindre engagerade och vissa lite mer. Att vara alltför oengagerad leder till att man lämnar barnet för mycket vind för våg. En sådan förälder tycker kanske "barnen kan få bråka, det är väl ingen fara", medan ett överengagemang inte heller är bra; det kan vara en förälder som engagerar sig jättemycket i barnets fotboll fast barnet inte ens vill spela fotboll. Någonstans där emellan vill man att föräldrar ska vara. Och att det ska vara på barnets villkor.

Barn bråkar, det är en del av att vara barn

6. Vad menar du med ”på barnets villkor”?

– Att föräldern förstår vad barnet KAN, och att man lägger sina förväntningar på rätt nivå. Att man inte pressar sitt barn att spela fotboll om barnet inte tycker att det är roligt, eller att man inte pressar sitt barn att få höga betyg om barnet inte har den förmågan. Så länge man har rätt förväntningar blir det jättebra med ett högt engagemang. Men har man ett väldigt högt engagemang men fel förväntningar, då tror man att det är något FEL när barnen bråkar. Då blir det jättejobbigt. Barn bråkar, det är en del av att vara barn.

LÄS OCKSÅ: Trots och bråk – 3 saker som föräldrar behöver veta

Hjälp barnen att lösa sina bråk, då får de värdefulla verktyg för framtiden!
Hjälp barnen att lösa sina bråk, då får de värdefulla verktyg för framtiden! Foto: Shutterstock

7. Många föräldrar kan nog känna igen sig i att de själva blir arga när barnen bråkar. Man låter irritationen växa till ilska för att sedan explodera och skrika något i stil med ’Måste ni alltid bråka!!’ …

– Ja, det är klassiskt. Man ställer förväntningar på barnen som de inte kan leva upp till för att de är barn och för att barn ska bråka som en del av utvecklingen – samtidigt som man lägger ett moraliskt perspektiv, att barnet borde veta att man inte ska bråka och att barnet borde kunna låta bli.

Det blir inte bra. Då är det som att vi tror att barnen bråkar trots att de kan låta bli. Att själv reagera med ilska ger dåligt resultat på kort sikt, för det hjälper inte situationen, och på lång sikt ger man barnen dåliga strategier för att hantera bråk. Det är bättre att förhålla sig lugn till situationen och hjälpa barnen att lösa konflikten. För vi människor är bra på att samarbeta – även små barn kan samarbeta, men de behöver bli duktigare på det.

Som förälder är det jättebra att lära barnen att ge och ta: "Hur kan du bli nöjd och hur kan din brorsa bli nöjd?", ’Hur ska ni båda bli nöjda?’. Då får barnet träna sig i att anpassa sig utan att "ge sig" och bli underlägsen. Alla relationer bygger på att vi ger oss ibland och att den andra ger sig ibland. Det är en viktig del i att vara människa, och det kan man träna på.

8. Så det är inte en bra strategi att låta barnen lösa bråken själva?

– Det beror på. Det handlar mycket om vad det är för slags konflikt och vilka barn det är. Om barnen är nära i ålder och ett barn alltid vinner, då är det inte bra. När det alltid är den ena personen som blir lidande, då är det inte bra. Som förälder har man mycket att vinna på att hjälpa syskonen så att båda blir nöjda. En duktig förhandlare ser till att andra blir nöjda, det är där man ska vara.

Jag tycker att man som förälder ska hjälpa barnen när de bråkar

9. Vad kan det leda till, att alltid vara den som ”förlorar” i en konflikt?

– Dålig självkänsla, framför allt. Att man får en känsla av att man inte duger i sociala relationer. Man ska helst lyckas i sociala relationer. Inte alltid, det gör inget om man misslyckas ibland, men helst ska man lyckas då och då. Därför tycker jag att man som förälder ska hjälpa barnen när de bråkar, gå in och säga "nu gör du si och du gör så", att man hjälper syskonen att hamna i kompromisser och inte bara i krig.

10. Ska man oroa sig för att syskon bråkar?

– Nej, det tycker jag inte. Inte om det inte finns några misstankar om att barnet har en barnpsykiatrisk diagnos. Om man har ett barn som man vet är lite känsligt, då kan det barnet råka mer illa ut, men även det barnets syskon. Då måste vi som föräldrar gå in och skapa bättre förutsättningar för barnen: skilja på dem mer, styra upp kring dem, tala om att "nu gör du det och du gör det", sådana saker.

11. Vad tycker du om att uppmana barnen att säga förlåt?

– Det tycker jag bara är korkat. För jag kan ju säga förlåt utan att mena det och då har det ingen betydelse. Vi tror att barnet ångrar sig när det säger förlåt, men det kanske det inte gör. Jag tycker att det är mycket bättre att säga "Är vi sams igen?".

Om intervjupersonen: Bo Hejlskov Elvén är legitimerad psykolog, föreläsare, författare och handledare. Han är dessutom doktorand vid Birmingham City University. Bo Hejlskov Elvén har skrivit flera böcker. De två senaste heter "Hantera, utvärdera och förändra – med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik" och "Barn som bråkar: Att hantera känslostarka barn i vardagen".