Rädd att bli FÖR arg på ditt barn?

Detta är en artikel från Vi Föräldrar

Hej, psykolog Åsa Landberg! Vad kan man göra om man inte orkar ta hand om sitt barn på ett bra sätt, eller om man får impulser att göra barnet illa?

– Sådana känslor av vanmakt är vanliga bland föräldrar. Problemet är att de är så tabubelagda, men vi behöver prata om dem. Man kanske kan prata med sin partner eller en vän. Om inte det hjälper ska man söka hjälp. Man kan till exempel kontakta socialtjänsten i sin kommun och fråga efter en föräldrastödsgrupp. Att delta i en sådan är också ett sätt att få höra att man inte är konstig som känner och tänker som man gör. Om det inte finns någon föräldrastödsgrupp där man bor bör socialtjänsten kunna tipsa om vart man kan vända sig istället. Man kan också få hjälp via bvc och/eller bup, barn- och ungdomspsykiatrin. 

Om man faktiskt gör sitt barn illa?

– Då är det bäst att be om hjälp, och att ta en paus tills man har rett ut det. Man kan till exempel se till att man aldrig är ensam med sitt barn, att det alltid är någon annan med. Det är viktigt att ta sådant här på väldigt stort allvar. Har det väl börjat blir det lätt värre. Många är rädda att förlora sitt barn men glömmer att den största risken att förlora barnet är genom en sabbad relation.

Är det vanligt att man undviker att söka hjälp för att man är rädd att barnet ska tas ifrån en?

– Kanske, men man ska veta att i Sverige krävs idag väldigt, väldigt mycket för att ens barn ska tas ifrån en. Jag tycker inte att man ska mörka sanningen, men om man inte vågar säga att man slår sitt barn kanske man åtminstone kan säga att man är hårdhänt, eller att man har de här känslorna. Det viktiga är att man får hjälp, att barnet inte far illa. 

Vad kan man göra i den akuta situationen om man märker att de frustrerade känslorna väller upp?

– Man måste försöka hitta en stoppknapp. Om man är frustrerad och om det är ett litet barn som skriker kan man lägga ner barnet och gå därifrån en stund. Ring en kompis eller en föräldratelefon (se tips på föräldratelefoner i text här nedanför, redaktionens kommentar). Det är inte farligt om barnet blir ensamt en liten stund, men det är farligt om det blir slaget. 

– Om det är ett större barn: Gå därifrån. Det är inte alltid så lätt, barnet kanske kommer efter, men stäng en dörr om dig eller gå ut en liten stund. Det kan hjälpa dig att återta din vuxenposition. Det som händer sådana här gånger är ju ofta att man blir som ett barn själv. Dessutom är det viktigt att veta att man som förälder inte behöver klara av alla situationer. Tror man det kan det vara en enorm press, men eftersom barn är människor och inte robotar blir det fel ibland, och det är okej. Den där känslan av frustration och ilska är alldeles normal att känna.

Åsa Landberg har arbetat på Rädda Barnen med barn som har utsatts för våld och sexuella övergrepp.

LÄS OCKSÅ: Är det okej att bli arg på sin bebis?

Det finns hjälp – här kan du som är förälder prata med någon

Ibland kan det kännas som om man inte orkar mer som förälder. Då behöver man prata med någon. Få nya perspektiv, kanske handfast hjälp. En partner, vän eller förälder kan vara ett stort stöd. Man kan också prata med sjuk­sköterskan på bvc, psykologen som är kopplad till bvc, en bup-mottagning och/eller ringa en föräldratelefon.

• Rädda Barnens föräldratelefon: 020-786 786. De som svarar är föräldrar och medmänniskor runt om i Sverige. Samtalet är anonymt. Man kan också mejla till foraldrar@rb.se

• Föräldralinjen: 020-85 20 00. Drivs av föreningen Mind som arbetar för psykisk hälsa. De som svarar är ­psykologer eller socionomer med lång erfarenhet av arbete med barn och föräldrar. Samtalet är anonymt.

• Bris Vuxentelefon: 077-150 50 50. Samtalet besvaras av en erfaren person som arbetar på Bris, Barnens rätt i samhället. Man kan vara anonym.